Det största privilegiet för en ny rektor är utan tvivel att få upptäcka den mångfacetterade och spännande verksamheten vid universitetet, och för min del framför allt att få lära mig mer om våra naturvetenskapliga institutioner.
Jag har fortsatt min rundvandring bland kemiinstitutionerna i Arrheniuslaboratorierna, där jag senast besökte Institutionen för organisk kemi. Det är en påfallande forskningstung institution med bred och samtidigt på flera områden markant profil, alltifrån experimentell verksamhet till mer teoretisk organisk kemi. Som exempel kan nämnas metallkatalys, asymmetrisk syntes eller flera områden inom bioorganisk kemi.
Även Meteorologiska institutionen är belägen i Arrheniuslaboratorierna. Det är en av det naturvetenskapliga områdets mindre institutioner, som bland annat bedriver betydande atmosfärforskning och klimatforskning, arktiska studier och oceanografisk forskning. Här återfinns också IMI, The International Meteorological Institute, grundat 1955 i syfte att främja internationell forskningssamverkan inom meteorologiområdet, Bland annat ger man ut tidskriften Tellus, numera fritt tillgänglig på nätet.
Båda dessa institutioner brottas med påtagliga trångboddhetsproblem, som hindrar verksamheten från att expandera i den takt som skulle behövas. Det är dessvärre vardag för alltför många av våra institutioner. Den planerade tillbyggnaden, Arrhenius hus NPQ, där spaden ska i jorden i maj, är bara ett av många nödvändiga byggprojekt på campusområdet som förhoppningsvis kommer att förbättra situationen på sikt.
I fredags besökte jag också Geohuset och Institutionen för geologiska vetenskaper (IGV). Här bedrivs en dynamisk forskning där, som det heter på hemsidan, klassisk geologi sammanförs med geokemi och marin geologi. För närvarande är också såväl direktör som vetenskaplig direktör vid Bolincentret för klimatforskning – ett samarbete mellan Institutionen för geologiska vetenskaper, Meteorologiska institutionen, Institutionen för tillämpad miljövetenskap och Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi – hemmahörande vid IGV. Men vid institutionen finns också en omfattande utbildning, däribland en välutvecklad distansutbildning. Verksamheten har en påfallande utåtriktad profil med bland annat en egen YouTube-kanal.
Även här är trångboddheten ett problem. Men åtminstone ett ombyggt båthus står färdigt för Skidbladner, en båt uppkallad efter Frejs magiska skepp och använd i institutionens marina forskning.
Ja, trångboddheten är värkligen påtagbar i Arrheniuslaboratorierna. Men den nya tillbyggnaden av NPQ är väl ingen direkt lösning på detta? Dessa hus ska ju inhysa institutionen för ekologi, miljö och botanik som nu är beläget i frescati backe och lilla frescati, lokaler där hyreskontraktet löper ut. Detta samlar visserligen alla biologiinstitutioner under samma tak, men ger det något mer utrymme? Finns det någon långsiktig plan som tillåter universitetets biologi och kemiinstitutioner att växa tro?
Andreas
Student – molekylärbiologi
Vi har talat om detta vid en rad institutionsbesök, särskilt när universitetsdirektören deltagit. Hon arbetar kontinuerligt med både kort- och långsiktiga lokalförsörjningsfrågor. Albanoutbyggnaden är ju den mest påtagliga långsiktiga planen för hela universitets lokalförsörjning, som skapar möjligheter av olika slag. Men det finns också flera mindre projekt på kortare sikt.
Pingback: Monsoon film gets attention | Barbara Wohlfarth