Från teleskop till trädgård

Snart har jag hunnit besöka alla institutioner inom det naturvetenskapliga området.
Under en dryg vecka har jag hälsat på hos astronomerna i Stockholms observatorium, på institutionen för biologisk grundutbildning (BIG), i Bergianska botaniska trädgården, på institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi (INK) och institutionen för analytisk kemi. Verksamheterna är precis så olika som institutionsnamnen antyder.
Vid Institutionen för astronomi, där jag fick tillfälle att titta på AlbaNova-teleskopet, bedrivs forskning bland annat i astrobiologi, i högenergiastrofysik, om exoplaneter och om supernovor. I nästa vecka firas också att Institutet för solfysik – tidigare vid Vetenskapsakademien – från årsskiftet, med stöd av Vetenskapsrådet, är ett nationellt institut placerat inom institutionen. Inom astronomi finns också utbildning på alla nivåer, inklusive flera orienteringskurser – det är ett ämne som lockar många.
BIG åter är unik på så sätt att den administrerar och ansvarar för all biologiutbildning på grund- och avancerad nivå vid universitetet inom inte mindre än 18 ämnen, från floristik till etologi. Det är naturligtvis en oerhört komplex verksamhet, som hämtar sin styrka i institutionens fokus på utbildningsfrågor. Där finns bred kompetens, dynamik och engagemang. Samtidigt är lärarna förstås verksamma forskare inom sina ämnen och inom sina olika institutioner.
Bergianska, som drivs gemensamt med Bergianska stiftelsen vid Vetenskapsakademien, rymmer både trädgårdsverksamheten, en forskargrupp knuten till Institutionen för ekologi, miljö och botanik och stiftelsens samlingar. Dess rika och välbesökta utåtriktade verksamhet, med målet att sprida kunskap om biologisk mångfald, är i själva verket ett av universitetets främsta ansikten utåt – fast det inte alltid är känt att Bergianska hör hit.
Vid INK, som är en av de största naturvetenskapliga institutionerna, bedrivs forskning kring klimatfrågor, och i paleoglaciologi, hydrologi samt ekologisk geografi eller landskapsekologi. Institutionen har ett starkt tvärvetenskapligt fokus i sin utbildning. Här finns också flera tillämpade masterprogram inom miljöområdet. Den glaciologiska fältstationen i Tarfala och Navarino Environmental Observatory i Grekland är båda knutna till INK.
Analytisk kemi är en av de minsta institutionerna, men själva ämnet ett av de största inom kemin som med sitt fokus på mätningar utgör bas för många andra verksamheter. Forskningen bedrivs med fokus på tre områden: luft- och partikelanalys, biomolekylär masspektrometri och arbetsmiljökemi. Framtiden för institutionen är öppen: man planerar en vidgning och eventuell integrering i ett bredare sammanhang. Det är en dynamik som jag uppskattar mycket vid Stockholms universitet, att den institutionella strukturen gradvis förnyas, i relation till verksamhetens och verklighetens förändringar.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s