Det har varit en intensiv vecka för lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Det väckte en del uppmärksamhet att regeringen anslog 10 miljoner till Stockholms universitet för att utveckla valideringen av lärares reella kompetens inför behörighetsprövningen för lärarlegitimation. Universitetets uppdrag är att leda utvecklingsarbetet i nära samarbete med andra lärosäten. Behovet är stort, och valideringen avgörande för att erfarenhet ska kunna tas på allvar och ges legitimitet. Det är naturligtvis särskilt viktigt i tider av lärarbrist.

I tisdags diskuterade KTH:s rektor Peter Gudmundson i sin debattartikel i SvD http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/katastrofal-brist-pa-larare_8132846.svd också en av de viktigaste och mest akuta frågorna för lärarutbildningen: det skriande behovet av nya lärare i naturvetenskap och teknik. För att bidra till att möta detta behov planerar Stockholms universitet en ny kompletterande pedagogisk utbildning som bygger på halvtidsanställning och sommarkurser. Tanken är att den som redan har en master, en licentiat- eller doktorsexamen inom ett naturvetenskapligt ämne ska kunna bygga på i högre studietakt med de utbildningsvetenskapliga kurser som krävs för lärarbehörighet, parallellt med halvtidsarbete i en skola.

Sist men inte minst fick vi examenstillstånd för ämneslärarutbildning i finska som modersmål för årskurserna 7-9, vilket naturligtvis är mycket glädjande. Detta har varit ett område där utbildade lärare efterfrågas, men det saknats utbildning i Sverige över huvud taget. Stockholms universitet befäster på olika sätt sin position som en nyckelaktör i landet i lärarutbildningsfrågor. Det är ett ansvar vi bör axla.