Jag fortsätter mina institutionsbesök tillsammans med prorektor och förvaltningschefen, och besöker denna termin institutionerna inom humanistisk fakultet samt juridiska institutionen.
De första besöken gick till tre språkinstitutioner: Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Slaviska institutionen och Institutionen för orientaliska språk. De två förstnämnda hör till fakultetens minsta, men här bedrivs undervisning och forskning i inte mindre än åtta språk: lettiska, litauiska, finska, tyska, nederländska, ryska, polska och tjeckiska. Verksamheten är per definition internationell; till exempel inom tyska finns ett europeiskt doktorandnätverk ”Literary and Cultural Studies”, som drivs tillsammans med bland annat universitetet i Giessen. Utöver själva språken är fokus på litteratur, kultur och samhälle generellt starkt både inom utbildning och forskning. Vid Institutionen för orientaliska språk, belägen i Kräftriket, ges ytterligare fyra språkutbildningar, i arabiska, japanska, kinesiska och koreanska, och här bedrivs forskning inom Asiens och Mellanösterns språk och kulturer. Sedan 1940-talet har universitetet haft framstående företrädare inom ämnet sinologi, vilket var orsaken till att Europas första Konfuciusinstitut etablerades här. Vid institutionen finns sedan ett år tillbaka även Institutet för Turkietstudier.
När många andra lärosäten skär ner på små språk har Stockholms universitet gått i motsatt riktning, genom en strategisk omfördelning av medel till deras fördel. Som huvudstadsuniversitet tar vi särskilt ansvar för språken. Det hindrar inte att frågan om en nödvändig kritisk massa inom utbildningen, alltifrån grund- till forskarnivå, är ständigt levande och aktuell.
En institution inom den historisk-filosofiska sektionen har vi även hunnit besöka: Institutionen för mediestudier. Den samlar två tidigare institutioner, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation och Filmvetenskapliga institutionen, samt Centrum för modevetenskap. Rent fysiskt är den belägen dels i Garnisonen, dels i Filmhuset, och en av de viktigaste frågorna nu gäller en framtida samlokalisering av verksamheten. Här bedrivs yrkesutbildning i journalistik men även forskning i ämnet, och här finns också medie- och kommunikationsvetenskap, filmvetenskap och modevetenskap. Tidigare JMK har just stöpt om och vässat sina utbildningar, vilket jämte ett generationsskifte på forskar- och lärarsidan ger förutsättningar för en nystart. Filmvetenskap är ett av de ledande forskningsområdena, och modevetenskap tämligen unikt i världen som akademisk disciplin. Som helhet utgör institutionen en synnerligen internationell miljö.
Det gäller också för Institutionen för lingvistik som vi senast besökte, där de olika inriktningarna allmän språkvetenskap, datorlingvistik, fonetik, teckenspråk och svenska som andraspråk för döva numera alla är integrerade inom ramen för lingvistikämnet, såväl inom utbildning som forskning. Institutionen arbetar också aktivt med att sprida kunskap om lingvistikämnet, bland annat i verksamhet riktad mot gymnasieskolor. Lingvistik är ett av universitetets ledande forskningsområden, med spetsforskning bland annat inom barns tidiga språkutveckling och språktypologi, liksom pionjärverksamhet inom teckenspråksforskning. Studierna av spädbarns språk vid institutionens fonetiklabb är välkända, och nu fortsätter arbetet för att utveckla verksamheten med en MEG-anläggning, som även kan komma till bred tvärvetenskaplig nytta för universitetet.