Sommarkurser inom högre utbildning

Socialdemokraterna och Sacos studentråd gick ut på DN debatt igår om att det är fel att skära ner på högskolans sommarkurser. Fler sommarkurser löser enligt artikelförfattarna tre problem: fler kommer i arbete snabbare därför att studietakten ökar, studenterna konkurrerar inte med andra arbetssökande men deras ekonomiska situation kan tryggas. Nu presenteras utbyggda sommarkurser som ett första steg mot tre terminer i högskolan. Om det förslaget har jag redan tidigare skrivit på bloggen. UNT kommenterar idag på ledarplats att det är problematiskt att försöka få ner ungdomsarbetslösheten med hjälp av sommarkurser, och betonar att även studenterna behöver arbetslivserfarenhet.

Att sommarkurserna minskat är lätt att förstå i ett läge där de stora lärosätena överskridit sitt utbildningsåtagande och nu tvingas att prioritera och dimensionera bland sina utbildningar. Flera sommarkurser är fristående kurser av introduktionskurskaraktär och ingår inte i utbildningsprogram. Utbildningsdepartementet har samtidigt under flera år ifrågasatt just det stora utbudet av fristående kurser, som gärna i den offentliga debatten fått epitetet hobbykurser. Inte undra på om en och annan sommarkurs då fått stryka på foten.

Samtidigt pågår faktiskt en utveckling i annan riktning, även om den inte slagit igenom i statistiken. Stockholm Summer School, en försöksverksamhet på tredje året i samverkan mellan KI, KTH och SU, riktar ett antal utvalda kurser inte minst mot internationella studenter. Här finns en efterfrågan på kurser som kan möjliggöra kortare internationella utbyten utanför ordinarie terminstid. Det är ett initiativ som kan bidra till att sätta Stockholm som studieort på kartan. Helsinki Summer School är en föregångare som sedan många år framgångsrikt utvecklat en sådan sommarkursverksamhet.

Det är naturligtvis inget fel på sommarkurser, tvärtom. De kan fylla en viktig roll både för att bredda och komplettera utbildningar och för att locka internationella studenter. Idag står dock den högre utbildningen inför många stora utmaningar. Behovet att attrahera fler lärarstudenter till matematik, naturvetenskap och språk är en verklig ödesfråga för Sverige inför framtiden. Studenternas genomströmning, inte minst inom dessa ämnen, är ett annat problem. Resurstilldelningssystemet har flera brister, både prislapparnas storlek och inlåsningen av medel i en specifik utbildningspott. De internationella studentutbytena, som gick starkt tillbaka i och med införandet av studieavgifter, behöver på nytt växa och utvecklas. Utbildningens kvalitet är helt central, den har ifrågasatts i debatten på senare tid och sätten att pröva den är omdiskuterade. I ljuset av allt detta känns det en smula torftigt med ett sommarkursutspel.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s