Efter en första genomläsning av budgetpropositionen från universitetets sida kan vi konstatera att den inte bjuder på några riktigt stora överraskningar vad gäller högre utbildning och forskning. De smärre överraskningar den innehåller, som framför allt gäller forskningen, är dock delvis anmärkningsvärda och inger oro.

Satsningen på fler utbildningsplatser var aviserad, men fördelningen får vänta till regleringsbrevet. En särskild resursförstärkning tillkommer för att värna kvaliteten inom vissa utbildningar, samtidigt som regeringen utvärderar den tidigare resursökningen inom HS-området. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen utifrån UKÄ:s utvärderingar kommer i regleringsbrevet, samtidigt som det aviseras att principerna ska ses över i samband med ett nytt kvalitetssäkringssystem. Det förefaller mindre troligt att det kommer att innehålla en kvalitetskomponent. Studier under sommarmånaderna liksom distansstudier lyfts också särskilt fram i budgetpropositionen, men också att utbildningsformer som inte är avsedda för högskoleutbildning inte ska ges där. Det naturvetenskapliga områdets avveckling av basåret vid Stockholms universitet ligger helt i linje med detta förslag.

På forskningssidan är anslaget oförändrat för 2015. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen tas bort; snart kommer dock ett nytt förslag från Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets program för internationellt framstående forskare, där deadline för den senaste utlysningen är på tisdag, minskas redan från 2015 med 20 mnkr, och 2016 med 40 mnkr. Även om man kan ställa vissa frågetecken vid satsningen är ryckigheten i forskningspolitiken olycklig. Det sägs nu istället att medel ska satsas för att ge Vetenskapsrådet ökade möjligheter för att finansiera forskning av god kvalitet – vilket vore bra – och det betonas att Vetenskapsrådet bör kunna prioritera och kraftsamla inom forskningsområden som bedöms som strategiskt viktiga, liksom att utvärdera riktade satsningar.

En aviserad ökning av infrastrukturanslaget är att välkomna, men samtidigt riktas också avsevärd finansiering ur Vetenskapsrådets anslag till satsningen på ESS i Lund, även om det inte är helt transparent vilka beslut som ligger fast sedan tidigare och vad som är förändringar. Det är just risken för omprioritering av resurser från Vetenskapsrådet som vi som kritiserat satsningen på ESS, den största infrastruktursatsningen någonsin i Sverige, har påtalat. Trots den tidigare regeringens löften om motsatsen finns en klar sådan risk att ESS börjar tränga ut prioriterad forskning. Det kan för övrigt konstateras att de strategiska forskningsområdena inte alls nämns i propositionen.

Ett annat offer som skördas av ESS-satsningen, som ger föga ekonomisk vinning för regeringen (22 mnkr per år) men däremot ger en signal om monumental okunskap, är Medelhavsinstituten i Rom, Aten och Istanbul, där de statliga anslagen dras in under en avvecklingsperiod fram till 2017, vilket i praktiken betyder nedläggning. Här bedrivs sedan många år ett universitetsgemensamt utbildningssamarbete inom humaniora och samhällsvetenskap, samtidigt som instituten är nav för hs-forskning av stor kulturell och samhällelig betydelse, för Sverige och internationellt.

Det finns anledning att återkomma längre fram, när detaljerna i propositionen har klarnat.