Årets bidragsbeslut

Vi har under de senaste veckorna fått facit från de flesta externutlysningarna av forskningsmedel och vet hur utfallet blivit för Stockholms universitet. Från Riksbankens jubileumsfond, där besluten kom redan i oktober, fick Stockholms universitet 55 miljoner, som fördelades på 26 miljoner till forskningsprogrammet ”Vårt unika doftsinne” lett av Maria Larsson vid Psykologiska institutionen, och 8 projektbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap.

Från Cancerfonden har vi i år fått 9,4 miljoner för tre projekt. Besked från Formas kom också i förra veckan, där 8 projekt inom det naturvetenskapliga området vid SU har beviljats totalt 25 miljoner.

Från Vetenskapsrådet fick 15 projekt inom hs-området finansiering med sammanlagt 69 miljoner. Därmed hamnar SU i år på tredje plats nationellt inom området.

Inom medicin och hälsa fick universitetet tre projekt om 13 miljoner. Inom den utbildningsvetenskapliga utlysningen blev utfallet totalt 26 miljoner. Tre projekt leds från SU, alla inom hs-området. Även här ligger vi på tredje plats i landet inom området, vilket är en klar förbättring från förra året.

Inom internationell utvecklingsforskning fick vi totalt 19,6 miljoner både till projektstöd och mindre bidrag för internationella samarbeten, totalt åtta bidrag inom naturvetenskap och ett inom hs-området.

I den stora utlysningen inom naturvetenskap och teknik blev utfallet 103 miljoner fördelat över 34 projekt. Här hamnade SU i år på femte plats nationellt.

Statistik av det här slaget kräver givetvis mer noggrann analys, vilket Forskningsservice arbetar vidare med. Idag har Stockholms universitet 1,5 miljarder i anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, och ca 1 miljard i externa bidrag; fördelningen är alltså 60/40. Vi bör givetvis sträva efter att öka de externa bidragen ytterligare, men den relativt höga andelen anslagsmedel i förhållande till bidrag är sannolikt relaterad till universitetets tydliga grundforskningsprofil och avsaknad av medicinsk och teknisk fakultet.

Beviljandegraden hos VR i de öppna projektutlysningarna är generellt låg, alltför låg. Det beror på att en så stor del av resurserna är öronmärkta för riktade satsningar, som regel från statsmakternas sida. Som jag ser det är en väsentlig förstärkning av medlen för projektbidrag en av de viktigaste forskningspolitiska frågorna att driva idag.

Den låga beviljandegraden gör att även projekt som fått utmärkta vitsord och höga betyg (5 av 7 i snitt) inte fått medel. Vid Fysikum kan de forskare som fått avslag, men fått minst 5 i sammanvägt betyg, få 10% extra forskningstid. Det är ett utmärkt sätt att ta tillvara bra projekt och ge forskarna tid att ytterligare utveckla dem inför nästa ansökningsomgång. Kanske något för fler institutioner att ta efter?

Men just nu gläder jag mig framför allt med alla de forskare som fått bidrag. Gratulerar!

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Årets bidragsbeslut

  1. Bästa rektor!
    En mycket bra idé från Fysikum som jag tänker börja tillämpa på Orientaliska språk. Det skulle utgöra en viktig morot. Man kan tänka sig att kombinera detta med piskan t ex att det ingår i arbetsuppgifterna att lämna in en högkvalitativ ansökan. Man kan inte kräva att personalen ska få medel men kanske kan man kräva att folk ska ansöka om forskningsmedel med en bra ansökan. Gör man inte det så kanske man inte får så stor löneökning. Då har vi i sann svensk anda både morot och piska.
    Vänligen,
    Alberto Tiscornia
    Prefekt
    Institutionen för orientaliska språk

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s