SUHF:s styrelseinternat

Jag har just kommit tillbaka från internat med SUHF:s styrelse. Vi har diskuterat många viktiga frågor, bland annat inför förbundsförsamlingens möte i Göteborg, kombinerat med förbundets 20-årsjubileum. En av de viktigaste frågorna som ska behandlas där är förstås inspelet till forskningspropositionen. Vår diskussion idag kom framför allt att handla om en fråga som alla lärosäten i landet är överens om: behovet av ett ökat basanslag. Jag berörde kort den frågan redan i mitt blogginlägg igår apropå Vetenskapsrådets rapport och debattartikel i DN. Som grund för diskussionen idag fick vi en förhandstitt på den rapport som expertgruppen för kvalitetsfrågor har sammanställt, utifrån bland annat OECD:s ekonomiska data över tillförda medel för FoU i olika länder. Rapporten visar med all tydlighet att en hög externfinansieringsgrad kan vara negativ för högskoleforskningen och att tvärtom graden av ”institutional funding” tycks vara den enskilt mest påverkande faktorn för nationell forskningsframgång. Från lärosätenas sida är vi givetvis angelägna att åstadkomma forskning av högsta internationella kvalitet. Här är vi övertygade om att det är viktigt att ha full rådighet över våra rekryteringar, inte minst de helt centrala rekryteringsanställningarna som biträdande lektor, med möjlighet till befordran till lektor och senare till professor. Huvudprincipen måste vara att det är lärosätena, inte forskningsfinansiärerna, som ska bestämma över hur profileringen av forskningen vid universitet och högskolor ska se ut. För dem som redan rekryterats är det sedan givetvis av största betydelse att fria projektbidrag finns att tillgå hos forskningsfinansiärerna.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till SUHF:s styrelseinternat

  1. Alberto Tiscornia skriver:

    Bästa rektor,
    det jag tycker vore intressant att diskutera är vad SU skulle göra om vi fick en höjning av basanslaget dvs det som förut så fint hette ”fakultetsanslaget”. Min högsta prioritering skulle vara att höja lektorernas forskningstid i tjänsten. Man kan fråga sig vad är meningen med att satsa på biträdande lektorer med ganska bra möjligheter till forskningsmeritering som sedan när de blir befordrade till lektorerna ”bestraffas” med en kraftig sänkning av forskningstiden. Den 30% forskningstid som lektorerna har räcker i bästa fall för att skriva en ansökan till VR eller annan finansiär. Vi överlämnar våra lektorer i händerna på de externfinansiärer som har så låg beviljandegrad att de nästan ber folk att inte söka för ofta. Jag befarar att en ev. höjning av basanslaget skulle användas så att den ordinarie personalen skulle ”söka” de medel. Då kan riksdagen lika gärna skicka pengarna till VR. Hoppas ändå att vi får bättre basanslag. Jag är dock som valigt inte optimist. Man blir sällan besviken så.
    Bästa hälsningar,
    Alberto Tiscornia
    Prefekt
    Inst. för Asienstudier etc.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s