Så har regeringens budgetproposition kommit, under den bjudande rubriken Investeringar för Sverige.
En högaktuell prioriterad fråga för regeringen gäller investeringar för bättre mottagande och snabbare etablering för nyanlända, med satsningar på kompletterande utbildningar, validering av reell kompetens och bedömning av utländsk utbildning.
Därtill kommer ett antal investeringar i högskolornas utbildning, mestadels kända sedan tidigare. De avser ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt, fler utbildningsplatser, satsningar på lärarutbildning samt höjda ersättningsbelopp avseende HS-prislapp, utbildningsprislapp samt VFU. Slutligen nämns här också det tidigare remitterade kvalitetssäkringssystemet, baserat på Harriet Wallbergs utredning.
Vad gäller forskning kommer nya forskningsmedel enligt nu gällande forskningsproposition, dock med tydliga omfördelningar. Det satsas på forskning om rasism och på ”proof-of-concept” inom life science-området, och härutöver hänvisas till kommande forskningsproposition, som alltjämt givetvis är öppen för inspel.
Omfördelningarna på forskningssidan i nuvarande budgetproposition betyder dock att medel flyttas från de etablerade forskningsuniversiteten till nya universitet och högskolor. Av totalt 300 mnkr går nu bara 100 till de gamla universiteten, medan 90 mnkr fördelas till de nya och 90 mnkr till högskolorna. 4 mnkr fördelas till lika många konstnärliga högskolor, och resterande 16 mnkr fördelas senare i regleringsbrev.
Behovet av resursstärkningar på forskningssidan till nya universitet och högskolor kan vara nog så motiverat. Samtidigt visar budgetpropositionen, i kombination med regeringsförklaringen där forskningen i stort sett lyser med sin frånvaro, på ett stort problem: en bristande förståelse för forskningens villkor.
Inom forskningen råder sedan länge global konkurrens. Samma utveckling är på väg inom utbildningen. För att här kunna hävda sig globalt krävs fokus på högsta möjliga kvalitet. Det är endast genom kvalitet och excellens som Sverige internationellt förmår rekrytera de riktigt starka forskarna och lärarna. För det krävs internationellt attraktiva och konkurrenskraftiga miljöer, och sådana kan endast skapas vid de riktigt starka forskningsuniversiteten. Den i sig vällovliga ambitionen att gynna även andra aktörer kan därmed riskera att allvarligt skada svensk forskning.
Det är viktigt att den kommande forskningspropositionen, där utöver det tioåriga perspektivet fyra områden hittills nämnts som prioriterade: ökad andel kvinnliga professorer, jämställt fördelade forskningsanslag, prioritering av basanslagen samt förbättrade villkor för unga forskare, får ett tydligt fokus på kvalitet och excellens.
Om bloggen
I denna blogg skriver jag från rektors horisont, om viktiga frågor för universitetet och annat som faller mig in.RSS
Sök i bloggen
Arkiv
- februari 2023
- januari 2023
- december 2022
- november 2022
- oktober 2022
- september 2022
- augusti 2022
- juli 2022
- juni 2022
- maj 2022
- april 2022
- mars 2022
- februari 2022
- januari 2022
- december 2021
- november 2021
- oktober 2021
- september 2021
- augusti 2021
- juni 2021
- maj 2021
- april 2021
- mars 2021
- februari 2021
- januari 2021
- december 2020
- november 2020
- oktober 2020
- september 2020
- augusti 2020
- juni 2020
- maj 2020
- april 2020
- mars 2020
- februari 2020
- januari 2020
- december 2019
- november 2019
- oktober 2019
- september 2019
- augusti 2019
- juli 2019
- juni 2019
- maj 2019
- april 2019
- mars 2019
- februari 2019
- januari 2019
- december 2018
- november 2018
- oktober 2018
- september 2018
- augusti 2018
- juli 2018
- juni 2018
- maj 2018
- april 2018
- mars 2018
- februari 2018
- januari 2018
- december 2017
- november 2017
- oktober 2017
- september 2017
- augusti 2017
- juli 2017
- juni 2017
- maj 2017
- april 2017
- mars 2017
- februari 2017
- januari 2017
- december 2016
- november 2016
- oktober 2016
- september 2016
- augusti 2016
- juli 2016
- juni 2016
- maj 2016
- april 2016
- mars 2016
- februari 2016
- januari 2016
- december 2015
- november 2015
- oktober 2015
- september 2015
- augusti 2015
- juli 2015
- juni 2015
- maj 2015
- april 2015
- mars 2015
- februari 2015
- januari 2015
- december 2014
- november 2014
- oktober 2014
- september 2014
- augusti 2014
- juli 2014
- juni 2014
- maj 2014
- april 2014
- mars 2014
- februari 2014
- januari 2014
- december 2013
- november 2013
- oktober 2013
- september 2013
- augusti 2013
- juni 2013
- maj 2013
- april 2013
- mars 2013
- februari 2013
Länkar
Kommentarer
Notera att bloggkommentarer av säkerhetsskäl måste godkännas innan de publiceras, vilket kan ta någon dag efter det att de skickats in.
Inte sällan kan frågor i upphandling av varor och tjänster samtidigt kretsa kring kvalitet i forskning. Dialogen om och dokumentationen av krav och utvärderingskriterier mellan beställare och upphandlare kan handla om grundläggande förutsättningar för forskning. Exempelvis kan instrument och provbärare specificeras i upphandling i samklang med verifierbarhetsprincipen. I upphandlingsdialogen finns därför strategiska möjligheter för att säkerställa kvalitet i kärnverksamheten.
Pingback: Budgeten motsäger löften om långsiktighet | Universitetsläraren