Budgetpropositionen om högre utbildning och forskning

Så har regeringens budgetproposition kommit, under den bjudande rubriken Investeringar för Sverige.
En högaktuell prioriterad fråga för regeringen gäller investeringar för bättre mottagande och snabbare etablering för nyanlända, med satsningar på kompletterande utbildningar, validering av reell kompetens och bedömning av utländsk utbildning.
Därtill kommer ett antal investeringar i högskolornas utbildning, mestadels kända sedan tidigare. De avser ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt, fler utbildningsplatser, satsningar på lärarutbildning samt höjda ersättningsbelopp avseende HS-prislapp, utbildningsprislapp samt VFU. Slutligen nämns här också det tidigare remitterade kvalitetssäkringssystemet, baserat på Harriet Wallbergs utredning.
Vad gäller forskning kommer nya forskningsmedel enligt nu gällande forskningsproposition, dock med tydliga omfördelningar. Det satsas på forskning om rasism och på ”proof-of-concept” inom life science-området, och härutöver hänvisas till kommande forskningsproposition, som alltjämt givetvis är öppen för inspel.
Omfördelningarna på forskningssidan i nuvarande budgetproposition betyder dock att medel flyttas från de etablerade forskningsuniversiteten till nya universitet och högskolor. Av totalt 300 mnkr går nu bara 100 till de gamla universiteten, medan 90 mnkr fördelas till de nya och 90 mnkr till högskolorna. 4 mnkr fördelas till lika många konstnärliga högskolor, och resterande 16 mnkr fördelas senare i regleringsbrev.
Behovet av resursstärkningar på forskningssidan till nya universitet och högskolor kan vara nog så motiverat. Samtidigt visar budgetpropositionen, i kombination med regeringsförklaringen där forskningen i stort sett lyser med sin frånvaro, på ett stort problem: en bristande förståelse för forskningens villkor.
Inom forskningen råder sedan länge global konkurrens. Samma utveckling är på väg inom utbildningen. För att här kunna hävda sig globalt krävs fokus på högsta möjliga kvalitet. Det är endast genom kvalitet och excellens som Sverige internationellt förmår rekrytera de riktigt starka forskarna och lärarna. För det krävs internationellt attraktiva och konkurrenskraftiga miljöer, och sådana kan endast skapas vid de riktigt starka forskningsuniversiteten. Den i sig vällovliga ambitionen att gynna även andra aktörer kan därmed riskera att allvarligt skada svensk forskning.
Det är viktigt att den kommande forskningspropositionen, där utöver det tioåriga perspektivet fyra områden hittills nämnts som prioriterade: ökad andel kvinnliga professorer, jämställt fördelade forskningsanslag, prioritering av basanslagen samt förbättrade villkor för unga forskare, får ett tydligt fokus på kvalitet och excellens.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Budgetpropositionen om högre utbildning och forskning

  1. Magnus Calais skriver:

    Inte sällan kan frågor i upphandling av varor och tjänster samtidigt kretsa kring kvalitet i forskning. Dialogen om och dokumentationen av krav och utvärderingskriterier mellan beställare och upphandlare kan handla om grundläggande förutsättningar för forskning. Exempelvis kan instrument och provbärare specificeras i upphandling i samklang med verifierbarhetsprincipen. I upphandlingsdialogen finns därför strategiska möjligheter för att säkerställa kvalitet i kärnverksamheten.

  2. Ping: Budgeten motsäger löften om långsiktighet | Universitetsläraren

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s