STS Forum i Kyoto

Befinner mig nu på STS (Science and Technology for Society) Forum i Kyoto, som i år hålls för tolfte gången. Många av de problem samhället står inför idag är resultat av vetenskap och teknologi – och samtidigt kan de endast lösas med vetenskapens och teknologins hjälp. Därav finns behov av globala fora för informell dialog, och det var så STS en gång startade. Från att ha börjat i modest format har det nu vuxit till ett IMG_1210jätteevenemang med över tusen deltagare. Till STS Forum kommer forskare och universitetsbyråkrater, politiker och policyproffs, näringsliv och media. Det är framför allt en arena för nätverkande av allehanda slag, ett eldorado för mingelvänner, där det viktigaste säkert händer i pauserna. I den inledande panelen denna gång deltog inte mindre än tre premiärministrar, Japans Shinzo Abe, Frankrikes Manuel Valls och Sri Lankas Ranil Wickremesinghe.

Den svenska delegationen var rekordstor denna gång tack vare rektorsmötet i Tokyo. Ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson bjöd på frukostmöte. Senare under dagen deltog hon i en panel om universitetens roll, där hon huvudsakligen talade om sin hjärtefråga: jämställdheten. Här är det osedvanligt motiverat. Under dagens fyra plenarsessioner med totalt 26 deltagare, varav de två sista hölls parallellt, fanns endast en kvinna: ministern själv, i den ena av de två samtidiga panelerna. Det ser likadant ut under kommande dagar. Däremot var det flera av herrarna som behagade efterlysa fler ”women in colourful attire” (!), gärna i sällskap av ”foreigners” eller ”minorities”.

Till dagens främsta behållning hörde ett anförande av John Holdren, chef för president Obamas ”Office of Science and Technology Policy”, som riktade skarp kritik mot de missriktade nyttokrav som skymmer behovet av solida investeringar i grundforskning, och starkt betonade behovet av långsiktighet och rationalitet i forskningsfinansieringen. Som ett huvudproblem nämnde han det utbredda ointresset för utbildning inom matematik och naturvetenskap, där han samtidigt menade att det snabbt växande intresset för nya lärandeformer på sikt kan bidra till en lösning. Ökningen av samarbeten och partnerskap, både mellan nationer, mellan universiteten sinsemellan och i förhållande till näringsliv och civilsamhälle, såg han också som en styrka, liksom tillgången till big data som öppnar helt nya forskningsmöjligheter. Holdrens inlägg gav åtskilligt att reflektera över, inte minst i svensk tillämpning.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s