Idag har Arbetsgivarkollegiet hållit sitt årsmöte, som samlar myndighetscheferna i staten. I samband med det har regeringen även haft förvaltningspolitiskt seminarium där civilministern Ardalan Shekarabi talade, med fokus på två frågor: dels utvecklingen av en nationell politik för offentlig upphandling, dels myndighetsstyrning.
Vi fick den 1 september en ny upphandlingsmyndighet som ska erbjuda stöd för en strategisk offentlig upphandling, som främjar social hållbarhet, miljöaspekter samt innovation. En ny strategi för offentlig upphandling har fastställts, och en ny lagstiftning är under implementering. Vid Stockholms universitet har vi ju under året rekryterat en ny upphandlingschef för att stärka denna stödfunktion och ta ett bättre grepp över frågorna, vilket rimmar väl med regeringens ökade fokus på deras strategiska betydelse.
Gällande myndighetsstyrning talade civilministern om betydelsen av att utveckla styrningen i offentlig sektor för att åstadkomma en bättre balans mellan å ena sidan behovet av information och kontroll, och å den andra behovet av att ta till vara den verksamhetsnära kunskapen. Han aviserade också att en metod för detta snart kommer att presenteras, och betonade vikten av ett helhetsperspektiv i staten, där myndighetsledningar inte bara fokuserar på den egna myndigheten utan på staten som helhet.
Detta är ett område där jag som rektor, och jag tror många med mig, ser att frågan behöver problematiseras. Som lärosäten har vi ett särskilt uppdrag som inte alltid kan dras över en kam med andra myndigheter. Det handlar inte främst om statlig verksamhet, utan om utbildning och forskning, där också den akademiska friheten är viktig. Det är lite oklart när vi undantas. Men exempelvis när Regeringskansliet nu, för att åstadkomma en utvecklad statlig chefsförsörjning, inrättar ett professionellt centralt stöd vid rekrytering av alla myndighetschefer, med utgångspunkt i Sten Heckschers utredning från 2011 gäller det rimligen inte rektorer.
Imorgon håller SUHF sitt första seminarium om ledning och styrning vid lärosätena, med Kåre Bremers utredning i fokus, vid Stockholms universitet. Jag återkommer alltså i frågan!