Steningevik 2016 – årets rektorsmöte

Det årliga rektorsmötet på Steningevik pågår som bäst, och som vanligt är nästan alla rektorer på plats. I år deltog också en rekordstor delegation, hela 8 personer, från utbildningsdepartementet, med statsrådet Helene Hellmark Knutsson och nya statssekreteraren Karin Röding i spetsen. Som ofta utgick ministern i sitt tal från sin vision av högskolan som något som väcker hopp och förväntningar: hoppet om att förverkliga individuella önskningar och drömmar och förväntan på att samhället i stort ska förbättras genom utbildning och forskning.

Största delen av sitt anförande ägnade hon sedan åt att tala om flyktingsituationen och de stora krav den ställer på regeringen, men i förlängningen också på högskolesektorn. Det behövs insatser för validering och bedömning av utländska examina, och för olika snabbspår för etablering och integrering. Antalet barn i Sverige väntas öka med en halv miljon under de närmaste fem åren (från de två miljoner som i princip varit konstanta sedan 1950-talet). Det ställer stora krav på utbildning, och lärarförsörjningen blir en av de största frågorna: fram till 2019 behövs 90 000 heltidsanställningar som lärare. Det kräver en massiv utbyggnad av lärarutbildningen och uppfinningsrikedom för att både skapa flera vägar in i läraryrket och locka fler sökande, och det finns ett stort engagemang för denna fråga både från regeringen, från lärosätena och från skolhuvudmännen. Från SUHF:s sida anordnas ett möte i början av februari om flyktingfrågan, där prorektor deltar från SU:s sida.

I sitt tal nämnde Helene Hellmark Knutsson även ett antal pågående processer på departementet: uppdraget om jämställdhetsintegrering som getts till lärosätena, och som snart följs av förslag till nya rekryteringsmål med ökad ambitionsnivå, den remitterade ledningsutredningen och andra pågående utredningar samt internationaliseringsfrågan som varit föremål för ett antal hearings, och där ministern betonade att internationaliseringen måste öka. Slutligen nämnde hon också antagningssystemet, där man på departementet nu överväger om det behöver tillsättas en utredning om tillträdet till högre utbildning, för att garantera såväl transparens som flera vägar in i högskolan. Systemet idag har många brister, vilket SUHF:s expertgrupp för studieadministrativa frågor, under Joakim Malmströms ledning, med all tydlighet visat.

Den efterföljande frågestunden blev lång – ministern är skicklig på dialog – och inte oväntat blev det en del diskussion om forskningsutvärdering. Regeringen vill ha ett nationellt kvalitetssystem för forskningen, men inte ett tungrott system som skapar merarbete utan att ge ny information. Det man framför allt tycks önska är att få en bild av kvalitetsutvecklingen i ett långsiktigt perspektiv. Det handlar uppenbarligen mer om kvalitetssystem och policyfrågor – jämställdhet, karriärvägar – än om forskningens faktiska resultat; där förefaller man beredd att förlita sig på redan existerande kollegiala bedömningsprocesser, utöver att möjligheten nämndes till indikatorer för att se hur forskningen står sig internationellt.

Tydligt är att det sker en klar omorientering i forskningspolitiken, från tidigare fokus på elit, excellens och strategiska forskningssatsningar till fokus på systemfrågor av ideologiskt viktig karaktär, som jämställdhet, unga forskares karriärvägar och forskningsanknytning i utbildningen. Själv ställde jag därför en fråga om den långsiktighet som ju regeringen skisserat för forskningspolitiken. Frågan kan ställas i relation till infrastrukturer, utifrån de stora satsningar som den tidigare regeringen gjort och svårigheten att finansiera dem (läs ESS), de kraftigt ökande behoven av ny infrastruktur och de starkt krympande resurser som blev tydliga när VR nyligen delade ut medel för förlängning av befintlig infrastruktur. Den kan också ställas i relation till SFO-medlen, som knappast är en satsning som sittande regering skulle ha gjort. Hur är det med långsiktigheten här? Svaret var att det är kursändring som gäller, inte omstart. SFO-medlen finns – nu behöver de hanteras utan dramatik. Vad gäller just ESS poängterade hon dock att det inte blir någon isolering av projektet rent finansieringsmässigt, ”det är samma statsbudget”. Hon betonade också att infrastrukturfrågorna är svåra och att det måste handla om prioriteringar, men att det även ligger stora möjligheter i de ökande samarbetena mellan lärosäten kring forskningens infrastrukturer.

Idag är det UKÄ, som ju traditionsenligt är värdar för Steningeviksmötet, som håller i programmet. Förutom nyheter från ämbetet blir det särskilt fokus på internationalisering, med John Hudzik från Michigan State University som inbjuden talare. Och senare under eftermiddagen bussas vi direkt från Steningevik till utbildningsdepartementet, för ett förberedelsemöte inför UKÄ:s rektorsresa till Sydafrika och Botswana i mars.

 

 

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Steningevik 2016 – årets rektorsmöte

  1. Magnus MacHale-Gunnarsson skriver:

    Fantastiskt att få ett sådant referat. Det blir allt tydligare vad regeringen kommer att göra. Tack!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s