Vårens prefektmöten

Igår hölls rektors vårprefektmöte i första omgången av tre. Det finns mycket att informera om, först och främst årets positiva resultat om 39 miljoner. Detta motsvarar ungefärligen det belopp som universitetet fått från Statens pensionsverk under året som slutavräkning efter de felaktiga inbetalningar som upptäcktes under 2014. Resultatet visar därmed för andra året i rad att universitetet inte längre fortsätter att ackumulera överskott i den löpande verksamheten.

Det har också varit intensiva månader sedan höstmötet, först med universitetets inspel till den forskningspolitiska propositionen och nu det årliga budgetunderlaget som ska in till utbildningsdepartementet, med remissvaren på Vetenskapsrådets FOKUS-förslag och med väntan på ett nytt kvalitetssäkringssystem där utgången av riksdagsbehandlingen ännu är oviss. Första spadtaget för Albanobygget innebär att vi gått in i en ny intensiv fas av arbete för att få ett hyresavtal på plats, planera närmare för lokalutformning och verksamhetens inplacering i området och verka för goda kommunikationer inom Vetenskapsstaden, som jag tillsammans med Peter Gudmundson på KTH tidigare skrev en debattartikel om. Samtidigt har vi från Stockholmslärosätenas sida tagit upp diskussionen om Akademiska hus och deras hyressättning. Tillämpas marknadshyror, vilket Akademiska hus gör, slår det hårt mot Stockholmsregionens lärosäten.

Den pågående krisen på Karolinska institutet och universitetssjukhuset lämnar ingen oberörd, och den aktualiserar givetvis de för varje universitet helt centrala frågorna om vetenskaplig oredlighet. Vid Stockholms universitet har vi ett etiskt råd under vicerektorernas ordförandeskap. Vi för diskussioner med Forskningsservice om förstärkning av deras funktion, exempelvis i samband med forskningsansökningar där etikprövning krävs. Vi välkomnar framför allt också nationella åtgärder, något som Margareta Fahlgren för närvarande utreder på regeringens uppdrag.

Vid prefektmötena presenteras också Rådet för arbetsmiljö och lika villkor, av prorektor, som är dess ordförande, och personalchefen. RALV kom igång under hösten och samlar nu alla tidigare råd för arbetsmiljö- jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Det är en enkel och stabil struktur, med undergrupper för olika sakfrågor och med basen i lokala råd på institutioner och avdelningar.

Huvudpunkten på agendan vid denna termins möten är dock Ledningsutredningen. Universitetsstyrelsen föreslås att till regeringskansliet i sitt remissvar endast kommentera de förslag som av utredaren riktas direkt till regeringen – det rör finansieringssystemet på grundläggande och avancerad nivå, basanslaget till forskning och utbildning på forskarnivå, sekretess vid rektorsrekryteringar och villkor för avgående rektorer. Övriga förslag i utredningen – och de är omfattande – riktas direkt till lärosätena. De rör allt från klargöranden av ansvar och mandat till beslut i linjen, men också konkreta förslag till utseende av och stöd för akademiska ledare på olika nivåer. Det är en mycket gedigen utredning som innehåller rikt stoff att diskutera. Vi vill på ett konstruktivt sätt tillvarata utredningen i vårt arbete med att utveckla ledningen och styrningen vid Stockholms universitet.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s