Denna vecka har SUHF haft förbundsförsamling i Örebro, som vanligt med ett fullmatat program. Utöver årsmötesförhandlingarna fick vi bland annat en initierad presentation om Open Access och Open Science av SUB:s överbibliotekarie Wilhelm Widmark. Han tog särskilt upp problemen med de stora förlagen, som bland annat tack vare hybridtidskrifter lyckas både ha kvar kakan och äta upp den, genom både enorma licensintäkter och intäkter från författaravgifter – en absurd affärsmodell ur användarnas, dvs forskarnas, perspektiv. Även gällande Open Science finns stora utmaningar kring kostnaderna – hur ska en gemensam infrastruktur för öppen tillgång till forskningsdata byggas upp och finansieras? Med rätta påpekade han att detta inte är biblioteksfrågor enbart, utan i hög grad frågor för lärosätesledningarna. Vi behöver ha en gemensam linje både i licensförhandlingar och i arbetet med att tillgängliggöra forskningsdata.

SFS hade också sin programpunkt, där Johan Alvfors framför allt tog upp tre centrala frågor: arbetet med kvalitetssäkring, studentinflytandet efter kårobligatoriets avskaffande (som nu utreds av UKÄ) och resursurholkningen till den högre utbildningen, där han föreslog att SUHF och SFS skulle göra gemensam sak för att lyfta fram frågan – ett utmärkt förslag!

Förbundsförsamlingen gästades också av genussekretariatet i Göteborg som talade om det nya uppdraget kring jämställdhetsintegrering, och av Björn Halleröd, huvudsekreterare för infrastruktur på Vetenskapsrådet, som tillsammans med Johan Holmberg talade om den kommande strategin för ESS – en oerhört viktig fråga för svensk forskning när vi nu väl har denna rekorddyra infrastruktursatsning, med tanke på det ringa forskningsunderlag som ursprungligen fanns i Sverige. Sist men inte minst kom Margareta Fahlgren, regeringens särskilda utredare i frågan om organisation för hanteringen av frågor kring vetenskaplig oredlighet, och gav en lägesrapport; hennes utredning har onekligen fått en aktualitet som ingen kunde ana när den tillsattes.

Vi kom tillbaka från Örebro i tid för årets myndighetsdialog, som ansvarigt departement håller årligen med alla statliga myndigheter. Det var extra spännande i år med tidigare rektorskollegan Karin Röding som ny statssekreterare. Det blev en verklig dialog om viktiga frågor för högskolesektorn i allmänhet och Stockholms universitet i synnerhet. På dagordningen stod framgångsfaktorer och utmaningar för lärosätet, uppföljning av utbildningsutbud och ekonomiskt resultat liksom av jämställdhetsmålet för kvinnliga professorer. Målet för SU var att rekrytera 35% kvinnliga professorer 2011-2015; vi rekryterade 36,8% och nådde således målet med god marginal. Viktigast av allt var ändå diskussionen om framåtsyftande frågor: jämställdhetsintegrering, inspelet till forskningspropositionen – där vi bland annat diskuterade behovet av ett bredare samverkansbegrepp – och validerings- och etableringsfrågor avseende nyanlända. Här fick vi tillfälle att diskutera tolkutbildningar, utifrån Ingrid Almqvists nya rapport Tolkutbildning i Sverige – ett kritiskt vägval, som påpekar att den tolkutbildning som ligger under Myndigheten för yrkeshögskolan är alltför kort – endast fyra månader. De som genomgått denna utbildning kan oftast inte bli auktoriserade. Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet, som ger landets enda högskoleutbildning till tolk i offentlig sektor, föreslår istället att utbildningen borde placeras inom högskolans hägn och utvecklas till en kandidatutbildning. Vi diskuterade också Nationellt Centrum för svenska som andraspråk (NC), vars uppdrag gäller flerspråkiga elevers lärande både av och på svenska. Frågan är så aktuell att NC dignar under bördan. Med så drastiska förändringar som under senare tid är den gamla förordningens uppdrag föråldrat. Den fråga vi ställde är därför hur regeringen, som ursprungligen givit uppdraget till Stockholms universitet, idag ser på NC:s roll och ansvar. Vi ser fram mot en fortsatt dialog kring detta.

Avslutningsvis fick vi positiv återkoppling från departementet gällande Stockholms universitets styrkeområden: att vi står stadigt på två ben med både en stor grundutbildning och en stark grundforskning, att vi arbetat så aktivt med rekryteringsprocesserna såväl avseende transparens som tydliga utlysningar, liksom vårt engagemang i lärarutbildningsfrågor. Vår organisation av verksamheten nämndes också särskilt, med dess kombination av en tydlig intern struktur med kollegialt baserade styrformer. Jag lovade ta detta tillbaka till universitetets alla medarbetare – ni alla som i vardagen gör det möjligt!