Igår deltog jag i det årliga Stockholm Environment Institute Science Forum, som hölls i ett fullsatt auditorium i Münchenbryggeriet, med företrädare för akademi, politik, näringsliv, ideella organisationer och medier, och där jag hade glädjen att få invigningstala. Temat var ”Sustainable Solutions – Implementing the 2030 Agenda”. Särskilt fokus låg på kopplingar och gränssnitt mellan de olika målen för hållbar utveckling, med exempel inom tre områden: klimat, land, vatten och energi, samt hållbar livsstil. En andra session ägnades koherensfrågor: hur och när kan man bäst skapa sammanhang mellan olika policies för att främja hållbarhetsmålen?

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund – ursprungligen biolog utbildad vid Stockholms universitet – höll ett engagerat keynote-anförande om regeringens arbete med hållbarhetsmålen. Programmet växlade sedan mellan korta men fullmatade inspel från forskare vid SEI:s olika noder i Afrika, Asien, USA och Europa, och paneldiskussioner med olika offentliga och privata samhällsaktörer.

Många talar högröstat om behoven av nya, stora, globala eller nationella nätverk för att kunna genomföra Agenda 2030. SEI tar en annan väg. De utgår helt enkelt från sitt uppdrag och från de platser där de befinner sig, där de bedriver forskning och policyarbete. De verkar i det lilla formatet – men samtidigt i frontlinjen, där de bidrar till att stärka existerande nätverk, formella och informella. Det är ett klokt vägval i arbetet med att främja målen för hållbar utveckling.