Det är mitt i sommaren och semestertider. Men de nyheter från Turkiet som nått omvärlden under de senaste dagarna kräver en reaktion. Förvisso ankommer det inte på Stockholms universitet att ta ställning i politiska frågor. När det däremot gäller den akademiska friheten och yttrandefriheten rent generellt har vi ett ansvar när vi ser den hotas.
Det är svårt att se att de omfattande avstängningar och utrensningar som sker inom institutioner för högre utbildning och forskning i Turkiet idag, såväl statliga som privata, liksom inom skolvärlden, skulle ha någon saklig grund i fredagens försök till militärkupp. När nu enligt uppgift över 1500 dekaner med omedelbar verkan stängts av från sina uppdrag, när forskare får utreseförbud och alla de akademiker som vistas utomlands uppmanas att återvända till Turkiet, är det inte rimligt att anta att detta skulle ha några direkta orsakssamband med kuppförsöket. Tvärtom är det svårt att tro att det inte skulle handla om ett direkt angrepp på just akademisk frihet, tanke- och yttrandefrihet. Detta är synnerligen alarmerande. Just i tider av politisk oro är det särskilt viktigt att värna åsiktsfriheten, det fria tankeutbytet och den fria forskningen. Allt detta gynnar också det öppna, demokratiska samhället.
För Stockholms universitet är utbytet med Turkiet särskilt viktigt, och givetvis inte minst då med universitet och högskolor. Vårt institut för Turkietstudier, som invigdes 2013 i närvaro av kung Carl XVI Gustaf och den dåvarande presidenten Abdullah Gül, har under några få år redan hunnit etablera sig som ett internationellt centrum av betydelse för tvärvetenskaplig forskning om Turkiet, både historiskt och i samtiden. Institutets forskare är också synnerligen närvarande i medierna dessa dagar. Samtidigt har nu gästforskare från Turkiet som väntades till institutet tvingats meddela att de inte får utresetillstånd och därmed måste inställa sin vistelse. Studentkåren har också uttryckt sin oro över situationen för de turkiska studenter som idag studerar vid Stockholms universitet. De nya turkiska restriktionerna hotar den internationella samverkan som är en oundgänglig del av det akademiska utbytet, särskilt viktig i en tid där vi står inför stora gemensamma globala utmaningar.
Såväl European University Association som nätverket Scholars at Risk, där Stockholms universitet är medlem, har uttryckt sina starka farhågor över utvecklingen. Jag kan bara instämma.