Efter en sommar som varit lika turbulent i omvärlden som den varit lugn på campus är universitetsledningen nu tillbaka på plats inför ett nytt läsår. Stockholms universitet har denna termin något färre studenter än tidigare, delvis beroende på den av riksdagen tidigare beslutade omfördelningen till förmån för vård- och ingenjörsutbildningar. På forskningssidan har vi tappat fyra positioner i Shanghai-rankningen, vilket dock faller inom felmarginalen: med vår nuvarande position på plats 81 (som till skillnad från förra årets placering på plats 77, som delades med tre andra universitet, är odelad) befinner vi oss alltjämt med god marginal bland de 100 högst rankade lärosätena i världen. Samtidigt har vi under sommaren både rankats som nummer fem i världen inom miljövetenskap och som en bland ”rising stars” i Nature Index, som visar universitetets publiceringsutveckling. Men universitetsrankning är ingen exakt vetenskap, och alla dessa nyheter på gott och ont, som gärna får stort medialt genomslag, bör som regel tas med en nypa salt.

Universitetsledningen rivstartade hösten med ledningsinternat, där Clas Hättestrand deltog för första gången som ny prorektor – välkommen, Clas! Vi diskuterade en rad aktuella frågor, däribland uppföljningen av universitetets centrala åtgärdsplan inför nästa tvåårsperiod, 2017-18. Likaså diskuterades rapport från REBUS (Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring), som leds av prorektor, och som för närvarande är i färd med att formulera ett förslag till ett nytt kvalitetssystem för högre utbildning vid SU, som ska möta de nya krav som ställs genom det nya nationella utvärderingssystem som riksdagen fattat beslut om. Ledningen har under de senaste dagarna även diskuterat fastighets- och hyresfrågor, jämställdhets- och jämlikhetsfrågor och en rad andra aktuella ärenden inom utbildning och forskning.

Idag inleder jag en internationell konferens – The Art of Editing, Past, Present and Future – som avslutar vårt stora forskningsprogram Ars Edendi, som under åtta år finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. Det handlar om ederingen av medeltida latinska texter, och därmed om hela Europas kulturella minne – frågor som är brännande aktuella för den historiska förståelsen av vår samtid. Det är en god början på en stundande intensiv höst.