Gårdagens besked från utbildningsdepartementet med anledning av Sten Heckschers utredning om Karolinska institutets ansvar i Macchiariniaffären skakar inte bara om KI. Heckschers skarpa och klargörande utredning är givetvis framför allt en väckarklocka vad gäller missförhållanden just på KI, men den är också viktig läsning för hela sektorn. Inte minst rekryteringsfrågan, som vi haft i särskilt fokus på Stockholms universitet under senare år, är här av största vikt: vi måste som lärosäten i våra rekryteringar verkligen säkerställa att vi inte begår misstag. Att det kan bli fatalt visar Macchiarinifallet med all önskvärd tydlighet, men även under mindre dramatiska omständigheter kan felrekryteringar långsiktigt få ödesdigra konsekvenser för verksamheten. Nu tvingas alltså även universitetskanslern att lämna sitt uppdrag på grund av att hon i sin tidigare myndighetschefsfunktion ansvarade för rekryteringen av Macchiarini. Det är naturligtvis ett tungt ansvar.

Samtidigt måste det sägas att Harriet Wallberg under sina två år som universitetskansler  har varit synnerligen lyhörd för sektorn och benägen till dialog, utan att ge fördenskull avkall på skärpan i de krav som ställs på UKÄ som utvärderingsmyndighet. Hennes avsked inträffar också vid en synnerligen olycklig tidpunkt. Ett nytt utvärderingssystem för högre utbildning är just på väg att implementeras, och det är bara att hoppas att UKÄ nu ändå förmår fullfölja de ansatser som grundlagts utifrån Wallbergs tidigare utredning på regeringens uppdrag. Att så sker är av största vikt för alla universitet och högskolor i Sverige.