Det är rektorsinternat på Steningevik igen, det årliga evenemang som sedan 1999 på inbjudan av UKÄ samlar Sveriges alla rektorer för universitet och högskolor. Den första dagen är det möte med företrädare för utbildningsdepartementet, och i år talade Helene Hellmark Knutsson för tredje gången som minister för högre utbildning och forskning.

Hon slog an tonen utifrån det världspolitiska läget, med Brexit och Trumps valseger, betonade behovet av bildning och fakta, och därmed av god utbildning och forskning. Samtidigt lyfte hon fram ledordet att ”hålla ihop Sverige” för att undvika ekonomiska klyftor, segregering och uppgivenhet, som ger upphov till nationalism och främlingsfientlighet. Här har universiteten och högskolorna en roll – de är i sig nationella men ska samverka regionalt och internationellt, menade hon. Det angav hon också som orsak till att exempelvis Högskolan Dalarna nu fått inskrivet i sitt regleringsbrev att de ska bedriva verksamhet i Borlänge: staten ska inte överge orter runtom i landet. Det är en ny politik som handlar om tillgången till statliga verksamheter. Sverige ska även denna gång kunna stå emot de nationalistiska strömningarna – det är målet för regeringens politik. Liksom förra året, då fokus så gott som helt låg på flyktingfrågan, dominerade alltså även i år det övergripande perspektivet.

Men det blev också mycket tal om konkret utbildnings- och forskningspolitik, inte minst då kring forskningspropositionen, som behandlas i riksdagen under våren. Ministern betonade återigen att det är ett inriktningsdokument med fokus på samhällsutmaningarna, som regeringen sedan avser att omsätta i konkret politik. I sitt anförande tog statsrådet också upp flera frågor som väckts av SUHF inför mötet. Regeringen ser forskningsutvärderingar som viktiga eftersom man menar att de 9 miljarder som satsats av den förra regeringen lett till ökad kvantitet snarare än kvalitet. Nu sker enligt statsrådet en tydlig omstyrning av politiken till kvalitet istället för excellens. Gällande forskarkarriärerna avser regeringen återkomma med en nationell reglering för mer transparenta karriärvägar. Infrastrukturfrågan, som nyligen tagits upp i en debattartikel i UNT av ett antal rektorer, lyftes också fram som en stor fråga. Statsrådet tycktes instämma med oss debattörer, och påpekade att det nu är viktigt att de stora investeringar som gjorts kommer till nytta, att säkra kompetensförsörjning och långsiktig finansiering. Hon pekade här fram mot nästa forskningsproposition om fyra år och betonade behovet av långsiktighet, dialog och tuffa prioriteringar. ”Arbetet fortsätter.” På utbildningssidan nämndes bland annat behovet av starkare samverkan mellan huvudmän och lärosäten inom lärarutbildningarna genom praktiknära forskning. Likaså betonades etableringsuppdraget och valideringen av reell kompetens; här har ju UHR ett uppdrag för att skapa en likvärdig valideringsprocess. Det blev också diskussion om ett antal utredningar: den pågående tillträdesutredningen som blir klar till våren, liksom resurstilldelningsutredningen och internationaliseringsutredningen som är aviserade. Här arbetar man som bäst på direktiven, och det är ingen idé att spekulera över detaljer innan de är klara. Man kan konstatera att dialogen i år ägde rum i ett mellanläge: propositionen är lagd men inte beslutad av riksdagen, och regeringen har inga egentliga nyheter om hur man avser att implementera den, utöver vad som redan är känt. På konkreta frågor exempelvis om den nya samverkansindikatorn finns ännu inga svar. Samtidigt betonade statsrådet flera gånger värdet av dialogen i Steningevik. Hon är skicklig på att tala fritt om aktuella frågor, och imponerande uthållig i sina svar på synpunkter om högt och lågt under en två timmars frågestund.

Idag avslutas rektorsmötet med presentation av aktuella frågor från UKÄ, och ett anförande av Antonio Loprieno, tidigare rektor för universitetet i Basel, om extern och intern utvärdering av kvalitetssystem för forskning.