Den gångna veckan har om möjligt varit mer intensiv än vanligt för min del, med flera stora konferenser i samarbete med KI och KTH: Healthy Ageing på Nobel Forum tillsammans med University of Tokyo som är i Stockholm med en stor delegation forskare, och MYiHealth i Aula Magna, tillsammans med Stockholms stad och landstinget.
Den årliga Gordon Goodman Lecture som Stockholms universitet samarrangerar med Kungliga Vetenskapsakademien och med Stockholm Environment Institute har hållits på KVA – denna gång om klimat, med Kevin Anderson, f n gästprofessor i Uppsala, som talade över ämnet ”Mitigation on Methadone: the trouble with negative emissions”. Hilding Eekföreläsningen, arrangerad av Stockholm Center for International Law and Justice, har också ägt rum under veckan i Aula Magna, med Christine Chinkin från London School of Economics som talade om ”Violence Against Women”.
Därtill har jag haft glädjen att såväl inviga Tolk- och översättarinstitutets nya, professionella studio för tolkutbildning – den första i Sverige – som återinviga Bloms hus; i en kommande bloggfilm blir det tillfälle att titta in där. Accelerator har under veckan invigt höstens stora konstevenemang på campus med konstnärsduon Lundahl & Seitl, som man kan ta del av under ytterligare två veckor. Vi har haft möte med Huvudmannarådets rektorer, med diskussioner bland annat om en rad aktuella forskningspolitiska frågor. Styrelsen för Stockholms universitet har också hållit sitt första sammanträde för hösten – nu i det nyrenoverade Bloms hus. Mitt i veckan kom ju budgetpropositionen, och i torsdags var rektorerna kallade till Rosenbad för information och diskussion särskilt kring utgiftsområde 16, högre utbildning och forskning. För Stockholms universitet innebär budgetpropositionen, utöver den tidigare kända utbyggnaden av lärarutbildningen, 258 nya helårsstudenter och ett ökat takbelopp med 20 570 tkr. Särskilt glädjande är dock de särskilda medel som dessutom tillförs för en utbyggnad av tolkutbildningen (4,2 mnkr för 2018 med en beräknad utbyggnad till 7,2 mnkr under 2019 och 9,6 mnkr 2020 för att sedan permanentas) liksom medlen (5 mnkr för 2018) som avsätts till Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
För forskning och utbildning på forskarnivå ökar anslaget med 20 772 tkr. De nya medel som tillförs i propositionen fördelas enligt 1/3 bibliometri, 1/3 externa medel och 1/3 samverkan. I avvaktan på styr- och resursutredningen har Vinnovas bedömningar av lärosätenas strategier för samverkan använts som fördelningsgrund, utifrån den första pilot som genomfördes 2015. Det finns åtskilligt att säga om denna – det var inte utan orsak som Vinnova sedan lanserade en andra pilot, med case studies, som gav en betydligt mer nyanserad bild av lärosätenas samverkan, och framför allt mer i linje med regeringens uttalade ambition i forskningspropositionen om att samverkan i alla dess former ska genomsyra verksamheten. Denna andra pilot har nu lämnats åt sidan. Grundproblemet är dock inte vilken pilot som används – utan att samverkan alls används som en komponent i fördelningen av basanslaget, vilket är feltänkt från grunden. Låt basanslaget vara just basanslag för forskning, och fördela hellre särskilda, riktade medel för samverkan!