Vi har just haft besök av Vetenskapsrådets ledning. För VR:s del var det ett led i deras besöksplan för året, där de träffar alla forskningsuniversitetens ledningsgrupper. För Stockholms universitet var det ett unikt och mycket välkommet tillfälle att få diskutera gemensamma frågor och aktuella utmaningar – och de är många! Infrastrukturfrågor stod givetvis i fokus, nu när den första cykeln just har avslutats i den nya modellen för prioritering och finansiering. Det rådde stor enighet om att denna nya modell – som lägger över ett väsentligt större finansieringsansvar på lärosätena men därmed också ger dem större inflytande och leder till skarpare prioriteringsmöjligheter – fungerar väl, även om det finns ytterligare utvecklingspotential. Bland de andra frågor vi diskuterade var rekryteringar och etableringsbidrag – vem har ansvaret att rekrytera lärare, VR eller lärosätena? – och samtidigt de fria projektbidragens stora betydelse inom alla vetenskapsområden, behovet av ökad dialog mellan VR och lärosäten samt frågor om öppen vetenskap inklusive öppna data, som ju är VR:s särskilda ansvar, och därmed även datalagring. Inte minst den sistnämnda är en synnerligen komplex fråga där flera aktörer är involverade – SUNET (som ju VR självt har ansvaret för), SND och SNIC – där ansvarsförhållandena behöver redas ut. Vi diskuterade också VR:s ansvar för och initiativ ifråga om forskningskommunikation – en fråga som också är högt prioriterad av Stockholms universitet. Som avslutning besökte vi också IVMSU, en nod inom en nationell infrastruktur för avancerad ljusmikroskopi som VR finansierat, och som integrerats i en av det naturvetenskapliga områdets ”core facilities”. Sammantaget kan sägas att betydelsen av detta slags dialoger är oerhört stor, och jag är övertygad om deras stora vikt för att utveckla den samverkan inom forsknings-Sverige som är helt nödvändig för framtiden.