Under veckan har ett av de regionala dialogmötena kring STRUT, styr- och resursutredningen, ägt rum på Stockholms universitet. Utredaren Pam Fredman har från första stund gjort klart att hon vill genomföra sitt uppdrag i dialog med såväl akademi som politik och näringsliv. Sedan utredningens övergripande modellförslag presenterades i januari är det nu alltså en tid av flitigt mötesturnerande för utredningsteamet. Vi fick en klar och överskådlig presentation av förslaget, som också tydligt indikerar vad som återstår att lösa. Det är lätt att instämma i utredningens bakgrundsbeskrivning i hur dagens situation utvecklats, i den grundläggande visionen om större långsiktighet och i tanken på de tre grundpelarna – akademiska kärnvärden, samhällsansvar och det svenska högskolelandskapet. Idéerna med fyraåriga överenskommelser och med en högskoleproposition som omfattar både utbildning och forskning skulle kunna bidra till en sådan långsiktighet, men viktigt är förstås hur överenskommelserna utformas i praktiken. Vid mötet i Stockholm kom diskussionen bland annat att handla om den så kallade intermediären, som beskrivits som en beredningsfunktion för överenskommelserna – hur ska man kunna säkra kompetensförsörjning och ansvarsfördelning i förhållande till lärosätena och till regeringen, men också till UKÄ och VR, som idag har specifika uppdrag som ligger nära det tilltänkta uppdraget för intermediären? Det blev också en del diskussion om förslaget att avskaffa prislapparna, dels frågor om hur stora förändringar det egentligen kommer att medföra, dels också farhågor om att det i praktiken skulle kunna innebära en osynlig urholkning av medel. Något kom diskussionen också att beröra utredningens förslag om en samlad resurs. Pam Fredman besökte senare under veckan också bland annat rektorerna i Wallenbergstiftelsernas huvudmannaråd för att särskilt diskutera forskningsrelaterade frågor, som gränssnittet mellan lärosäten och forskningsfinansiärer och frågan om forskningsinfrastrukturer.

En annan utredning som upptagit oss i ledningen de senaste dagarna är internationaliseringsutredningen, som lämnade sitt första delbetänkande i förra veckan. Den föreslår två förändringar i högskolelagen, dels ett nytt övergripande mål för det internationella arbetet vid universitet och högskolor, dels ett tillägg om att studenter ska utveckla förmågor under sina studier som kan användas internationellt och interkulturellt. Integrerad internationalisering och internationalisering på hemmaplan är två nyckelbegrepp i utredningen, som i övrigt dels omfattar en rad konkreta förslag till en nationell strategi, dels ett antal rekommendationer till lärosätena. Det är sagt att delbetänkandet ska gå på remiss, vilket ger tillfälle att återkomma till de olika förslagen.

Att de internationella frågorna står i centrum i vår verksamhet framgick också i torsdags på Lärarkonferensen, vars huvudtalare Karen Lauridsen talade just om Teaching in the globalized university. Det välbesökta evenemanget äger rum vartannat år och hade denna gång samlat ca 300 deltagare, varav hälften var med för första gången. Lärarkonferensen är särskilt viktig vid ett så stort universitet som vårt, som ett forum för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling över institutions- och ämnesgränser.

Där hade jag också glädjen att presentera en ny satsning på kvalitet inom utbildningen. Genom rektorsbeslut avsätts ytterligare 20 mnkr av vårt centrala myndighetskapital (lika mycket som i den förra satsningen, som baserades på medel genererade i den numera avskaffade kvalitetssnurran för utbildning) till satsningar på kvalitet inom utbildningen på grund- och avancerad nivå. Utlysningen blir bred, och kan omfatta alltifrån nya strategiska satsningar på utbildning, kopplad till forskning eller med arbetsmarknadsanknytning, till satsningar inom universitetspedagogik. Det är min förhoppning att denna satsning ska kunna ge ett bidrag för att ytterligare utveckla utbildningskvaliteten vid Stockholms universitet.