Så här i veckan före midsommar har de flesta studenterna lämnat campus, men för oss med andra uppdrag inom universitetet pågår verksamheten ännu på högvarv. Denna vecka har jag bland annat haft glädjen att inviga konferensen Exploring Language Education, ett initiativ från professor Camilla Bardel på Institutionen för språkdidaktik som också lett organisationskommittén. Extra roligt är att konferensen är den första i en tänkt serie av många efterföljare, och av intresset att döma kommer det inte att bli några svårigheter att förverkliga denna ambition. Bredden och djupet i forskningen vid Stockholms universitet kring dessa breda och högaktuella frågor, som spänner över en lång rad institutioner liksom över gränsen mellan ämnen och ämnesdidaktik, gör oss sällsynt skickade att initiera en konferensserie på detta tema.

Igår hade SUHF ett heldagsstyrelsemöte på Kungliga Konsthögskolan, med viktiga diskussioner kring många aktuella teman – bland annat kvalitetssäkring av forskning, domen mot Mälardalens högskola, frågor om öppen vetenskap, om lärosätenas samverkansarbete, om beställd utbildning samt om arbetet med flyktingar och nyanlända. Som bonus fick vi dessutom en visning av Konsthögskolans ateljéer.

Idag inleddes min arbetsdag i Bergianska trädgården, där vi hade glädjen att ta emot vår nye landshövding Sven-Erik Österberg, i samband med hans rundtur i Nationalstadsparken. Bergianska är ju en särskild inrättning vid Stockholms universitet där vi har huvudansvaret för trädgården, men med delat huvudmannaskap med Kungliga Vetenskapsakademien. Det är en otroligt viktig verksamhet av stor betydelse för hela Stockholm – alltifrån ren utbildning och forskning eller samverkan, som till exempel skolverksamheten genom Vetenskapens och Naturens hus – till ren rekreationsverksamhet som stockholmarnas egen botaniska trädgård, samt inte minst den nyckelroll i Nationalstadsparken som trädgården intar. Vi fick en spännande rundvandring där trädgårdens föreståndare, professor Catarina Rydin, tillsammans med stf föreståndare, botanist Gunvor Larsson, fick många möjligheter att ge prov på dess stora och imponerande rikedom i alla avseenden, och vi fick även tillfälle att ventilera trädgårdens olika utmaningar, alltifrån problemen med nya planerade infarter till det långsiktiga säkrandet av Bergianskas fortlevnad, inklusive Edvard Anderssons växthus – en donation till en särskild stiftelse knuten till Vetenskapsakademien, där medlen dessvärre är långtifrån tillräckliga. Edvard Anderssons av stockholmarna mycket uppskattade växthus, med fokus på medelhavsområdet, hotas därigenom av rivning den dag KVA:s medel tar slut.

Under eftermiddagen idag hade Regeringskansliet bjudit in till EU-samråd inför Horizon Europe, det nya europeiska ramprogrammet för forskning. Stockholms universitet ställer sig här i allt väsentligt bakom den gemensamma deklaration som 14 europeiska universitetsnätverk signerat, varav Stockholms universitet deltar i två – EUA och UNICA. Huvudpoängerna har redan framförts av ett antal av oss rektorer i en debattartikel under våren. Huvudsakligen går resonemanget ut på att universiteten ställer sig positiva till den höga ambitionsnivån, men just därför måste en totalt sett högre budget efterlysas, samt inte minst en översyn över fördelningen av medlen göras. En tydligare roll för European Research Area efterfrågas också, tvärsigenom alla de tre så kallade pelare som med vissa förändringar ändå bibehållits sedan sist – excellent forskning, nu benämnd öppen vetenskap, globala utmaningar och öppen innovation. Tanken med dessa nya namn är att inkludera kommissionären Carlos Moedas famösa ”tre o:n”: open science, open innovation, open to the world – den sistnämnda har dock alltså döpts om till globala utmaningar. Vi är, med facit i hand, besvikna över att medlen till ERC, Marie Sklodowska Curie-programmen och infrastruktursatsningar – de medel som säkrar en stark grundforskning – i praktiken urholkats. Vi ser samtidigt problem med att universiteten är satta på visst undantag framför allt när det gäller innovation, men även i viss mån när det gäller globala utmaningar. Det krävs också bättre samverkan och synergier mellan forskning, innovation och utbildning, och det är bekymmersamt att såväl humaniora och samhällsvetenskap som grundforskning tycks frånvarande inte minst i pelare 2 och 3. Alla dessa perspektiv behöver integreras i ramprogrammet som helhet. Nu kommer intensiva diskussioner i hela EU att ta vid, och det är hög tid för de lärosäten som så önskar att göra egna inspel, både till regeringskansliet och direkt till Bryssel.

Men här i Sverige drar det nu först och främst ihop sig i Sverige till midsommarfirande, och jag ber att få önska alla medarbetare och studenter Glad midsommar, med en sommarbild från vårt uppskattade Victoriaväxthus!