Det har varit en intensiv vecka för min del, med många såväl externa som interna möten. I onsdags var jag till exempel med på ett utsålt evenemang i Kulturhusets hörsal med anledning av att Svenska dagbladets ”Under strecket” fyller 100 år. Där deltog jag i en panel som bland annat diskuterade dagens kunskapsförakt och universitetens roll i den svåra balansgången mellan kunskapsförmedling och tyckartyranni. Jag har under veckan också haft värdskapet för en middag på Spökslottet i samband med en konferens, ”The Future of Arbitration in Europe”, som i sin tur är ett led i ett viktigt och alltmer utvecklat samarbete inom juridik mellan Oxford University och Stockholms universitet.

Jag har även hunnit bisyssla lite i mitt eget ämne, genom att Letterstedtska föreningen, där jag under drygt fem år ingått i styrelsen, höll sitt årliga nordiska medlemsseminarium i Stockholm på temat ”Nordisk film och teater i förändring” – i gott sällskap av Karin Helander, professor i teatervetenskap och tidigare vicerektor för det humanvetenskapliga området. Även om det är omöjligt att vara fullt ut forskningsaktiv som rektor tror jag ändå att det är viktigt att hålla en viss kontakt med det egna ämnet. Som rektorer beskylls vi inte sällan för att vara enbart byråkrater, New Public Management-ledare. Att då och då aktivt påminna sig själv – och andra – om rötterna som forskare och lärare är därför nyttigt för varje rektor.

Tidigare i veckan höll SUHF sin förbundsförsamling på Stockholms konstnärliga högskola, där Eino Örnfeldt och jag bägge deltog. Under förmiddagen hade vi besök av Pam Fredman och hennes utredningssekreterare som presenterade nuläget för STRUT-utredningen, som ju ska presenteras den 3 december – till den blir det anledning att återkomma. På eftermiddagen presenterade Jacob Adamovicz och Daniel Lindblom från Sveriges förenade studentkårer aktuella frågor för kåren. Under de tre senaste åren har man drivit frågan om resurser till högre utbildning – den nya frågan gäller studenternas psykosociala hälsa, som ju också är en av nyckelfrågorna för Stockholms universitets studentkår, lika svår som viktig. Bland övriga frågor som SFS driver kan nämnas utbildningarnas användbarhet (istället för anställningsbarhet), boendekostnader för studenter samt frågan om gränslös kunskap – det senare apropå den aktuella internationaliseringsutredningen. Samarbetet mellan studenter och lärosätesledningar är oerhört viktigt. Vi har ett starkt gemensamt intresse: bästa möjliga förutsättningar för högre utbildning i Sverige.

Den stora frågan för dagen var annars övergången till öppen tillgång, passande nog mitt under den globala Open Access Week. Horst Hippler, tidigare ordförande i den tyska rektorskonferensen och huvudförhandlare gentemot de stora vetenskapliga förlagen, besökte SUHF för att berätta om arbetet inom DEAL, Tysklands motsvarighet till BIBSAM-konsortiet där jag själv är ordförande, som för Sveriges del förhandlar avtalen med de vetenskapliga förlagen. David Lawrence och Wilhelm Widmark, överbibliotekarier vid Linköpings respektive Stockholms universitet, informerade om EUA:s arbete med öppen vetenskap. En intressant information var också att det nordiska universitetssamarbetet, NUS, nu ställt sig bakom cOAlition S – det nya förslaget från Science Europe om hur ansvaret för övergången till öppen tillgång ska kunna sjösättas redan från 2020, genom att forskningsfinansiärerna tar ansvaret. ERC och andra tunga aktörer står bakom – i Sverige än så länge Formas och Forte.

Vid denna förbundsförsamling blev jag även vald till ny ordförande för SUHF i två år från och med 2019 – ett förtroende som jag är tacksam för och ska försöka förvalta på bästa sätt!