Så är Nobelfestligheterna avslutade för i år. För Stockholms universitets vidkommande följs de av den traditionsenliga Luciabalen som i kväll hålls för 101:a året i följd, och som förr var del av det officiella Nobelprogrammet. Nobelveckan präglades av ett visst allvar detta år, delvis relaterat till det inställda litteraturpriset, men också för att vikten av vetenskap blir särskilt tydlig när den som idag på flera håll ifrågasätts eller är under hot.

Idag har jag medverkat i HeLP 11-programmet (ett ledarskapsprogram för landets lärosäten), vilket alltid är lika givande. En av de frågor som diskuterades var avvägningen mellan basanslag och externa medel när det gäller forskning. Det är givetvis viktigt att ha en så stor andel basanslag att det finns handlingsutrymme för lärosätena för rekryteringar och satsningar av olika slag. Samtidigt är de externa forskningsmedlen, erhållna i konkurrens, både ett starkt incitament och en bra indikator på forskningens kvalitet. Vid Stockholms universitet följer vi särskilt upp medel från VR, KAW, RJ och ERC.

I år kan konstateras att vi varit lyckosamma i flera avseenden. Några exempel: vad gäller projektbidrag från VR var vi t ex nummer ett i landet inom HS-området med 29 beviljade projekt och nummer fyra på NT-området med 44 beviljade bidrag – och man bör då hålla i minnet att vi ju inte har teknikvetenskap.

Från Riksbankens Jubileumsfond fick forskare vid SU två av tre stora program samt sju projekt och ett infrastrukturprojekt. Tidigare under året blev också två av våra unga forskare Pro Futura Fellows.

Från KAW fick fem forskare medel för femåriga projekt, vilket sammantaget motsvarar ca en fjärdedel av såväl beviljade medel som antal anslag – ett otroligt gott utfall. Inom matematikprogrammet fick vi fyra anslag, det bästa utfallet hittills för SU. De två Wallenberg Academy Fellows som vi åternominerat för förlängning har också fått sina bidrag beviljade.

Från ERC fick SU/Nordita i år det första Synergy Grant som beviljats till Sverige. Tre forskare fick Starting Grants och en forskare Consolidator Grant, däremot inga Advanced Grants. Här finns utvecklingspotential.

I Stockholms universitets strategier 2019-2022 står: ”Universitetet ska eftersträva att ytterligare förbättra utfallet hos både nationella och internationella forskningsfinansiärer. Universitetet ska aktivt stödja större forskningsansökningar, som de till olika EU-program eller stiftelser […]. Universitetet ska också, i samspel med de externa finansiärerna, verka för att förbättra de långsiktiga möjligheterna för nydanande forskning.” Men låt oss inte glömma att glädjas över framgångarna – och gratulera alla våra framgångsrika forskare!