I förra veckan hade Stockholms universitet besök av landshövdingen Sven-Erik Österberg. Han hade själv bett om besöket för att få en presentation av universitetets verksamhet – givetvis ytterst uppskattat. I sin tidigare roll som landshövding i Norrbotten hade han varje vecka kontakt med Luleå tekniska universitet – men i Stockholm, med inte mindre än nitton lärosäten, om än av ytterst olika storlek, blir landshövdingens roll naturligt nog en annan. Hans övertygelse om lärosätenas betydelse som drivkrafter för utvecklingen i länet och regionen går dock inte att ta miste på. Det blev en mycket bra dialog om viktiga frågor, från stort till smått – alltifrån den övergripande frågan om regionens kompetensförsörjning till Bergianska trädgårdens infarter. Den senare frågan må vara liten, men det är en hjärtefråga för Stockholms universitet dit Bergianska hör, och där vi ser som vårt ansvar att värna trädgårdens långsiktiga botaniska och kulturhistoriska värden mot andra aktörers kortsiktiga behov av att finna billiga lösningar på infartsproblemet. Frågan engagerar också i hög grad Länsstyrelsen och inte minst landshövdingen själv, som redan tidigare besökt just Bergianska trädgården.

Häromdagen hade universitetet också kungabesök, eftersom Stockholms universitet för närvarande har värdskapet för HMK:s miljöprofessur, vilken i år innehas av professor Derek Muir som nu höll föredrag på temat ”Pollutants and climate change – dual threats to the Arctic”, följt av forskarkommentarer och diskussion, med Johan Kuylenstierna som moderator. Prorektor Clas Hättestrand var värd för detta evenemang, som jag förstått var mycket lyckat!

Själv satt jag samtidigt ordförande vid SUHF:s förbundsförsamling i Gävle. Där var Styr- och resursutredningen i år en huvudpunkt, som också var föremål för gruppdiskussioner. Alla är överens om utredningens stora betydelse och vikten av att sektorn gemensamt kan enas kring vissa grundläggande ståndpunkter. Men eftersom våra utgångspunkter är så olika är öppna diskussioner den enda vägen framåt, och detta blev ett viktigt steg på vägen nu när utredningen är remitterad.

Förbundsförsamlingen fattade också beslut om ett grundligt genomdiskuterat ramverk för kvalitetssäkring av forskning, något som efterfrågats av UKÄ, som senast i förra veckan också offentliggjorde sin rapport ”Granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av forskning, Rapportering av ett analys- och metodutvecklingsarbete”.

Vid Stockholms universitet har jag under veckan – på samma tema – fattat beslut om att uppdra åt professor Anders Karlhede, Fysikum, och professor Gunnar Svensson, Filosofiska institutionen, att i enlighet med den första punkten i Stockholms universitets åtgärdsplan 2019-2020 ”beskriva existerande kvalitetssäkringssystem för forskning och genomföra nödvändiga kompletteringar”. Detta arbete utförs med stöd från Ledningssekretariatet vid Rektors kansli, dit en ny utredare just rekryteras för ändamålet, jämte Avdelningen för forskningsstöd, universitetsbiblioteket samt områdeskanslierna. Jag är glad över att dessa erfarna medarbetare velat åta sig uppdraget – det är ett otroligt viktigt arbete för att stödja hela universitetets kvalitetsutvecklingsarbete för framtiden.