Idag har jag, tillsammans med riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg och samordnaren för öppen tillgång Beate Eellend, deltagit i överlämnandet av Kungliga bibliotekets utredningar om öppen tillgång till departementsrådet Jonas Björck och hans medarbetare på Utbildningsdepartementets forskningspolitiska enhet. KB har ju regeringens uppdrag att samordna arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, på samma sätt som VR har uppdraget när det gäller forskningsdata. Själv har jag haft glädjen att vara ordförande i KB:s grupp för öppen tillgång, som lett och koordinerat de fem utredningsgrupper som nu efter ett och ett halvt år har avslutat sitt arbete. Grupperna har haft en bred sammansättning, med såväl företrädare för forskarsamhället och forskningsfinansiärerna som för lärosätesledningar och bibliotek (genom SUHF), och med tjänstemän från KB som utredningssekreterare i varje grupp.

Arbetet har resulterat i fem olika rapporter, vars teman utgår från VR:s ”Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information” 2015: ”Meriterings- och medelstilldelningssystemen i relation till incitament för öppen tillgång”, ”Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem”, ”Öppen tillgång till böcker”, ”Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång” samt ”Uppföljning av krav på öppen tillgång till publikationer samt rekommendationer för Creative Commons-licenser”. Till dessa fem utredningar har fogats en slutrapport som placerar övergången till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem i historisk kontext, som diskuterar begrepp och avgränsningar, inriktning och målbilder i den europeiska politiken och i svenskt sammanhang – och som även sammanfattar de fem utredningarna och deras sammanlagt 16 rekommendationer till nationella lösningar.

I övergången till öppen tillgång är det två utmaningar som framträder med särskild tydlighet. Den ena gäller meritvärdering och utvärdering av forskningskvalitet, det senare aktuellt inte minst i relation till det nya system för granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av forskning som UKÄ nu är i färd med att ta fram, och där KB-rapporten bland annat rekommenderar att riktlinjer för meritvärdering undanröjer aspekter som påverkar öppet tillgänglig publicering negativt. Den andra gäller betalningsströmmarna, där rekommendationen är att lärosäten och finansiärer bör ta delat ansvar för finansiering av publiceringskostnader, och att en grupp för samråd kring dessa frågor bör tillsättas – en sådan är för övrigt redan på god väg att bildas informellt i samband med pågående förlagsförhandlingar.

Direkt från departementet gick jag tillbaka till KB för ett nytt möte med gruppen för öppen tillgång, där vi bland annat diskuterade ett par andra regeringsuppdrag till KB – en rapport om totala kostnader för vetenskaplig publicering, samt en om FAIR-principer (Findable, Acessible, Interoperable, Reusable) för vetenskapliga publikationer. Vi fick också en presentation av det pågående arbetet med en utvärderingsrapport om det uppsagda Elsevieravtalet.

Utredningarna är överlämnade – men arbetet för öppen vetenskap fortsätter.