Klimatfrågan är en avgörande fråga för mänsklighetens framtid. På Stockholms universitet arbetar vi vid en rad av våra institutioner och centra såväl med klimatfrågorna som med den bredare frågan om hållbar utveckling.

Idag lanseras, på initiativ av Chalmers och KTH, det så kallade Klimatramverket för universitet och högskolor. Det innefattar fyra punkter, om att bidra till klimatomställningen genom utbildning, forskning och samverkan, om att minska den egna klimatpåverkan i linje med samhällets åtaganden, om att sätta upp mål för klimatarbetet, avsätta resurser och följa upp målen samt att tydligt kommunicera klimatarbetet för att inspirera och sprida kunskap till andra. Stockholms universitet stödjer dessa fyra punkter, och välkomnar de högt ställda ambitionerna för klimatarbetet. Ändå har universitetets ledning valt att inte underteckna klimatramverket. Varför?

Klimatramverket består av två delar, dels det korta dokument där de fyra punkterna är listade, dels en längre så kallad vägledning (som för övrigt var det dokument som först sändes ut för undertecknande). Den sistnämnda har en något oklar status och har även benämnts exempelsamling – ordet ”vägledning” är ju dock betydligt mer normerande. Detta dokument kan vi av flera skäl inte ställa oss bakom. Dels finns där exempel på åtgärder som inte är vetenskapligt välgrundade. Dels finns långtgående skrivningar om ett ”systematiskt arbete med att integrera klimat- och hållbarhetsfrågor i utbildningarna, utbildning av pedagogiska ledare och ledning, rekrytering av lärare, kartläggning av möjligheterna att integrera klimatfrågan i kurser och utbildningsprogram, uppmuntra interdisciplinära samarbeten kring klimat och hållbar utveckling.” Det sistnämnda är givetvis utmärkt, och så sker redan. Däremot är det uteslutet att klimatfrågan skulle utgöra ett generellt kriterium i våra rekryteringar, och att genom ett centralt dekret besluta att systematiskt integrera klimatfrågan i utbildningarna strider helt mot universitetets sätt att arbeta. Vi finner det även problematiskt att vägledningsdokumentet genomgående glider mellan klimatfrågan och frågan om hållbar utveckling – de hänger förvisso samman men är inte identiska.

Stockholms universitet kommer även framgent att, aktivt och intensivt, arbeta vidare med både klimatfrågan och hållbarhetsfrågorna, både på egen hand och i samarbete med andra. Den 29 oktober har vi vårt årliga Hållbarhetsforum, denna gång på temat Demokrati, populism och hållbar utveckling.