Forskningspolitiska utflykter

För ovanlighetens skull i rektorsvardagen, som brukar växla mellan stort och smått, har jag ägnat tre dagar i denna vecka åt forskningspolitiska frågor. Regeringens forskningsberedning, där jag är en av tolv ledamöter, höll sitt första sammanträde i onsdags. Gruppen är brett sammansatt för att få olika perspektiv på politiken.
Efter en introduktion från statsrådet Matilda Ernkrans ägnades mötet åt ett par rundor runt bordet, där samtliga fick ge sin syn på den förra forskningspropositionen, Kunskap i samverkan, från 2016, som ju hade ett tioårigt perspektiv. Vi var också ombedda att reflektera såväl över behovet av konkreta åtgärder som mer övergripande samhällsutmaningar idag.
En fråga som adresserades mycket knapphändigt i den förra propositionen är forskningsinfrastruktur, inklusive e-infrastruktur, som nu är helt kritisk för forskarsamhället. Klokt hanterade skulle investeringar här innebära enorma möjligheter för Sverige som kunskapsnation – för själva forskningen givetvis, men också för att utbilda för framtida kompetens inom industri och samhälle. Utan investeringar däremot riskeras en massiv kapitalförstöring.
Övergripande kan annars konstateras att den förra propositionens prioriterade samhällsutmaningar – klimat och miljö, hälsa, digitalisering, hållbarhet, skola – alltjämt är i högsta grad giltiga. Kompetensförsörjning nämns idag också av många, liksom det faktum att vetenskaplig kunskap ifrågasätts eller rent av förnekas även av makthavare på flera håll i världen.
Igår åkte jag till Bryssel, där arbetsgruppen för forskningspolitik inom European University Association, där jag är ledamot, haft sammanträde. På agendan stod såväl forskningsetik och integritet – där EUA har tagit fram underlag till en ”roadmap” – som öppen vetenskap, och givetvis också det högaktuella pågående arbetet med implementeringen av EU:s nya ramprogram Horizon Europe. EUA-samarbetet är ett bra och viktigt sätt att bevaka och påverka utvecklingen inom den europeiska forskningspolitiken, särskilt viktigt nu med de aktuella förslagen till nya kommissionärer, där forskning och innovation anmärkningsvärt nog försvunnit som ett särskilt område.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s