Så är 2019 snart till ända. Stockholms universitet har firat 150-årsminnet av Högskoleföreningens grundande – som tog det avgörande initiativet till bildandet av dåvarande Stockholms högskola – och den humanistiska fakulteten har firat 100 år.
Vi har ingått allianssamarbetet Stockholm Trio, tillsammans med KI och KTH, som kommer att utvecklas under kommande år, och även fått medel för pilotprojektet CIVIS, ett samarbete med sju andra europeiska universitet inom ramen för EU-kommissionens European University Initiative.

I år har vi också gått in i skarpt läge med vårt nya kvalitetssystem för utbildning, inför att UKÄ nästa år påbörjar sin lärosätesgranskning angående utbildning. Vi har även genom en pilotstudie lagt en grund för utvecklingen av vårt kvalitetssystem för forskning. Lärplattformen Athena har sjösatts, vilket ger nya utvecklingsmöjligheter. Vi har också antagit nya riktlinjer för studentinflytande vid universitetet – en viktig del i vårt arbete för kvalitet i verksamheten. Likaså har vi beslutat om en handlingsplan för breddad rekrytering – också det en viktig kvalitetsfråga.

Våra stora framgångar hos externa forskningsfinansiärer har jag redan ägnat en särskild blogg. Vi ligger fortsatt i framkant i övergången till öppen vetenskap, kanske den viktigaste pågående omställningen i vetenskapssamhället internationellt.

Under hösten har universitetet lämnat sitt inspel till den forskningspolitiska propositionen, där vi lägger särskild vikt vid den akuta frågan om den nationella underfinansieringen av forskningens infrastruktur. Infrastruktur har samtidigt stått i fokus för flera interna satsningar vid SU som i år har kunnat förverkligas med universitetets egna medel: ett nytt transmissionselektronmikroskop, CEM4MAT, inom ramen för Centre of Electron Microscopy for Materials Sciences i samarbete med KTH och Uppsala universitet; SUBIC – Stockholm University Brain Imaging Centre – i samarbete mellan ett antal institutioner över fakultets- och områdesgränser; samt CPG – Centrum för paleogenetik, i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet.

Stockholms universitet är ett av de forskningsmässigt ledande lärosätena inom klimat och miljö. Med denna forskning som grund valde vi att i somras underteckna ett internationellt klimatupprop inför de internationella klimatmöten som ägt rum under hösten. Här pågår nu ett konkret implementeringsarbete vid universitetet, som det blir anledning att återkomma till under 2020.

Inför det stundande decennieskiftet finns både många möjligheter och utmaningar att reflektera över för Stockholms universitet. Jag är glad och tacksam över alla medarbetare och studenter som under det gångna året på olika sätt har bidragit till universitetets utveckling, och vill nu inför en välförtjänt ledighet önska alla God jul och Gott nytt år!