Universitetsstyrelsen har haft sitt första sammanträde under Mats Melins ordförandeskap, där Tuula Teeri också valdes till styrelsens vice ordförande. En huvudfråga vid mötet var den årliga redovisningen av forskningsindikatorer för Stockholms universitet. Vad gäller tilldelningen av externa bidrag kommer universitetet mycket väl ut inte minst hos Vetenskapsrådet, liksom på den privata sidan hos Wallenbergstiftelserna, medan det finns en klar förbättringspotential vad gäller EU-medel.

Rapporten undersöker även bibliometriska indikatorer, och visar där ett ökande antal vetenskapliga artiklar författade av forskare vid Stockholms universitet, men också en ökande andel samförfattade artiklar. Särskilt gäller det internationellt samförfattade artiklar, där Stockholms universitet sedan tio år toppar listan bland svenska lärosäten. Att antalet publicerade artiklar ökar är dock i sig inget mått på kvalitet – det är viktigt att hålla i minnet i en publiceringskultur som i hög grad präglas av kvantitativa mått. Samtidigt är Stockholms universitet bland de främsta i Sverige vad gäller citeringsgenomslag. SU toppar listan på andel topp 1% mest citerade artiklar – med 1,6% – och tillsammans med KI och Chalmers även listan på andel topp 10%, med en citeringsgrad på 13%. Vad gäller publicering med öppen tillgång ligger SU i täten i Sverige, med ca 60% under perioden 2014-17, att jämföra med ett nationellt genomsnitt på 52%. Rapporten presenterar data på aggregerad nivå för hela universitetet. Samtidigt pågår ett arbete med att utveckla Stockholms universitets kvalitetssystem för forskning, där institutionsspecifika underlag har tagits fram som underlag för verksamhetsutveckling på institutionsnivån. Tanken är att dessa endast i begränsad utsträckning ska bygga på bibliometriska data. Stockholms universitet hör till dem som undertecknat DORA, San Francisco Declaration on Research Assessment, i syfte att undvika de negativa styreffekter för forskningen som helhet som bibliometrin riskerar att föra med sig. För att avgöra vilken forskning som håller hög kvalitet krävs en mångsidig genomlysning och en helhetsbedömning.

Under rådande pandemi har samhällets fokus på forskningen ökat starkt. Att ha forskningsfrågorna för ögonen är också särskilt viktigt för universiteten i kristider, där stödet från privata finansiärer kommer att minska starkt under de närmaste åren. Göran K Hansson och Hans Ellegren från KVA påminde också om detta i en debattartikel i Dagens Nyheter i fredags, där de påtalar de risker detta innebär för forskningen, och uppmanar regeringen att vidta tre åtgärder: att höja anslagen till Vetenskapsrådet under krisen för att högkvalitativ forskning inte ska gå förlorad, att stärka den fria forskningen på lång sikt och att införa ett enprocentsmål för forskningen. Detta stämmer väl med de argument som bland andra Stockholms universitet fört fram i inspel till forskningspropositionen. Till detta kan läggas behovet av en väsentlig förstärkning av finansieringen till forskningens infrastruktur. Det är endast genom en mångfald av starka forskningsmiljöer, med tillgång till adekvat forskningsinfrastruktur, som en tillräcklig bredd i forskningen kan säkras för framtiden, och för att lösa både dagens och morgondagens samhällsutmaningar.