Det har knappast undgått någon att budgetpropositionen presenterades i måndags, och igår hade universitetsstyrelsen möte med en första analys av utfallet för Stockholms universitet på utbildningssidan. För forskningsbudgeten får vi vänta in den forsknings- och innovationspolitiska propositionen, preliminärt aviserad till slutet av november. Utbildningsdepartementet har också som vanligt bjudit in myndighetscheferna till en fördjupad presentation av satsningarna på högre utbildning och forskning.

På utbildningssidan kan vi konstatera att satsningarna fortsätter på samma linje som redan aviserats: utbyggnader av samhällsbyggnadsutbildningar, av lärarutbildning, yrkeslärarutbildning och kompletterande pedagogisk utbildning, av bristyrkesutbildningar, behörighetsgivande utbildning, livslångt lärande och utbildning i hela landet. Somliga satsningar är permanenta, andra tidsbegränsade. En av de tidsbegränsade nysatsningarna (tom 2022) gäller fler studenter på avancerad nivå – ett sätt att möta risken för att nyutexaminerade på grundläggande nivå ska drabbas av arbetslöshet under pågående pandemi. Tanken är naturligtvis god, men det är inte alltid lätt att på ett bra sätt tillvarata detta slags mer tillfälliga medel. Att starta nya masterprogram blir knappast aktuellt, så om satsningen ska fungera effektivt krävs ett ökat söktryck på befintliga utbildningar.

Samtidigt görs en generell besparing på anslagen för förvaltningskostnader för 197 myndigheter, motiverade av att arbetssätt och resvanor lagts om, motsvarande ca 15% av myndigheternas historiska resekostnader. Väl att märka har dessa dock räknats ut utifrån totala resekostnader, dvs exempelvis i SU:s fall omfattande såväl anslags- som bidragsfinansierade resor. Takbeloppet totalt aviseras för 2021 till 1 956 642 tkr (att jämföra med 1 812 675 tkr för 2020).

På forskningssidan är det knappast meningsfullt att före den forskningspolitiska propositionen redovisa något utfall för SU. Däremot är det värt att notera att utbildningsdepartementet varit framgångsrika: för hela Sveriges vidkommande aviseras en total satsning på 3,4 mdkr redan under 2021 som 2024 ska ha utökats till 3,75 mdkr. Några aspekter är värda att notera. En tillfällig satsning om 500 mnkr på ökat basanslag under 2021 kompletteras med 720 mnkr i permanent basanslag redan samma år, som 2024 ska ha utökats till 900 mnkr. Hur detta ska fördelas mellan lärosätena återstår att lösa, och det lär inte vara någon lätt ekvation.

Särskilt glädjande ur SU:s perspektiv, som framfört detta med emfas i alla upptänkliga sammanhang, är den betydande satsningen på Vetenskapsrådet och då inte minst på forskningsinfrastruktur: totalt 1,1 mdkr 2021 som 2023 ska ha ökat till 1,3 mdkr. Det handlar om 400 mnkr för forskningsinfrastruktur redan 2021, som ökar marginellt under två år, samt 340 mnkr i engångsbidrag till ESS. Av återstående medel öronmärks 40 mnkr till excellensmiljöer, sannolikt ett resultat av den positiva utvärderingen av Linnémiljöerna i vintras, men härutöver blir det glädjande nog medel kvar för projektbidrag till grundforskning – ca 300 mnkr redan 2021 vilket dubbleras under de följande åren – vilket vid sidan av de rena infrastrukturmedlen är den enskilda satsning som SU allra mest efterlyst. Vidare satsas 372 mnkr 2021, med en avsedd ökning till 570 mnkr 2023, på forskning kring samhällsutmaningarna, till framför allt Formas och Forte. Vinnova får en höjning med drygt 500 mnkr och RISE – ny samarbetspartner för SU – med ca 100 mnkr för att öka Sveriges innovationsförmåga.

Det återstår givetvis att se hur det går med budgeten i riksdagen i det rådande parlamentariska läget. På utbildningssidan fanns en samsyn i våras. På forskningssidan är det min starka förhoppning att de viktiga satsningar som föreslagits ska kunna nå bred politisk majoritet.