Under den gångna veckan höll SUHF, som brukligt på hösten, årskonferens och förbundsförsamling. Årskonferensen 2020 ägnades åt två ständigt återkommande, men samtidigt högaktuella frågor: autonomi och akademisk frihet. Tanken var denna gång att belysa frågorna utifrån – har de akademiska kärnvärdena också ett värde för omvärlden? Medverkade gjorde såväl företrädare för näringsliv som medier och för samtliga riksdagspartier – programmet var fullmatat och engagemanget stort. 

På förbundsförsamlingen dagen därpå tog vi frågan vidare internt för att, mot bakgrund av årskonferensen, reflektera över vilka frågor SUHF bör prioritera att driva framöver. Här valdes också ny styrelse för SUHF under de kommande två åren, där jag fick förtroendet att fortsätta som ordförande – från och med 2021 med Hans Adolfsson som vice ordförande. 

Samma dag hade vi möte med utbildningsdepartementet om mål för läraranställningar – det gällde dels visstidsanställningar, dels meriteringsanställningar. Rekryteringsfrågor hör till dem jag som rektor prioriterar högst – de är av avgörande betydelse för universitetets kvalitet och framtida utveckling. 

Vi hade också besök under veckan av den amerikanske ambassadören, Kenneth A Howery, som i sitt uppdrag har starkt fokus på samarbete kring forskning och högre utbildning, och det blev spännande diskussioner kring befintliga och möjliga samarbeten. 

Rektors prefektmöte denna termin hölls digitalt i torsdags. Det är långtifrån samma sak – en stor poäng med prefektmötena är just möjligheten till informella samtal – men det är ändå viktigt för oss i ledningen med denna möjlighet till direktkommunikation med samtliga prefekter och avdelningschefer. Gruppdiskussionerna denna gång gällde dels kommande klimatfärdplan, dels hur vi bäst tillvaratar erfarenheterna från pandemin för att utveckla inte minst våra utbildningar i framtiden. På fredagen deltog jag även i en panel på IVA:s digitala årshögtid på det sistnämnda temat. 

Idag skrevs så högskoleprovet i begränsat format. Nu ligger fokus redan på vårens prov, som enligt tidigare regeringsbeslut ska äga rum vid två tillfällen och helst med obegränsat deltagande. Det återstår givetvis att se vad som är möjligt utifrån hur pandemin utvecklas.