I dagarna skulle SciLifeLab ha firat sitt 10-årsjubileum. Det blev som så mycket annat inställt på grund av pandemin – men en talkshow håller på att ta form som ska spegla betydelsen av en av Sveriges mest betydelsefulla nationella infrastrukturer, tillika en stark forskningsmiljö hos värduniversiteten i Stockholm-Uppsalaregionen. 

Efter 10 års verksamhet kan det konstateras att SciLifeLab blivit en formidabel framgångssaga för svensk forskning. Ett antal internationella utvärderingar har givit utomordentliga vitsord i sina bedömningar, samtidigt som de också – som den senaste rapporten från SciLifeLabs eget International Advisory Board – pekat på viktiga utvecklingsområden. I den sistnämnda handlade det framför allt om vikten av att utveckla Campus Solna som en stark forskningsmiljö – vilket ledde till att Per Ljungdahl från SU tillsattes i en ny funktion som Campus Solna Director, något som jag är övertygad om kommer att bli av största vikt framöver. När det gällde utvärderingen av SciLifeLab som nationell infrastruktur kom kryo-EM, lett av SU, i topp – en facilitet som ursprungligen initierades av Gunnar von Heijne och kom till stånd tack vare bidrag från KAW och Familjen Erling-Perssons stiftelse. Nu gav KAW nya medel för investering i ytterligare ett kryo-EM, efter ett nytt snabbt initiativ från Gunnar. Utvärderingen av SciLifeLab gav också vid handen att ”exposomics” föreslås bli en pilotfacilitet. ”Exposome” kan brett definieras som vår livslånga exponering för alla slags miljömässiga faktorer, medan ”exposomics” fokuserar på karakterisering av den kemiska komponenten i sammanhanget och dess påverkan på vår hälsa. SU satsade här stort på en internationell rekrytering av professor Jonathan Martin, vilket nu lett till den spännande möjligheten att etablera en, inte bara i Sverige, helt unik infrastruktur – med förhoppning om att kunna väcka intresse och attrahera nya användare.