Internationaliseringsarbetet vid Stockholms universitet har en färdplan för sitt arbete i Global Engagement – långsiktig plan för Stockholms universitets arbete med internationalisering, som beslutades av rektor i början av 2019. Sedan dess har en hel del hänt, på universitetet liksom i omvärlden. Pilotomgången med europeiska universitetsallianser, finansierade av EU-kommissionen, är mitt i sin första period. Där deltar Stockholms universitet som bekant i CIVIS-nätverket, som nu också utvidgats med University of Glasgow som associerad partner. Vi har ytterligare utvecklat vårt samarbete med våra strategiska partners, Helsingfors universitet och University of Tokyo. Erfarenheten visar att internationella forskningsutbyten som regel fungerar utmärkt, forskardrivna som de är, men att studentutbyten kräver större centrala insatser från lärosätenas sida. 

Samtidigt har Brexit nu genomförts, vilket också betyder att Storbritannien lämnat samarbetet inom Erasmus+, vilket Lisa Irenius uppmärksammade i en intressant krönika i SvD, där hon talar om Erasmussamarbetet som ”sinnebilden för europeisk gemenskap”. Brittiska universitet har tidigare också hört till de mest uppskattade destinationerna för svenska studenter inom Erasmus+. 

Internationella utbyten tjänar till mycket – givetvis inte minst till att vidga den enskilda studentens horisont, vilket är nog så viktigt. En aktuell rapport från Svenskar i världen och Swedish International Students and Alumni visar på stora brister ifråga om svenska studenters benägenhet att resa ut – men kanske framför allt i lärosätenas arbete med att stimulera och stödja studentutbyten. Det får i sin tur konsekvenser även för utbyten inom andra samhällssektorer. I pandemitider är det förstås virtuell mobilitet som gäller – men även sådana utbyten är av betydelse. 

I ett större perspektiv tjänar ju nämligen också Erasmus+ och annan internationell samverkan till att främja vetenskapligt och kulturellt utbyte och dialog över gränserna, och lägger en grund för internationell samverkan av allehanda slag. Det är i det ljuset som rektorsbeslutet från i torsdags, om att samla huvuddelen av Stockholms universitets internationella arbete inom Studentavdelningen, ska ses. Att stärka universitetets arbete med att främja studentutbyten har identifierats som ett viktigt strategiskt utvecklingsområde, där många institutioner också har efterfrågat ett starkare centralt stöd. Det innebär alltså ett utvidgat uppdrag till Studentavdelningen – men är framför allt en satsning för att utveckla det verksamhetsnära stödet till internationalisering. Att bredda perspektiven genom internationella utbyten och utblickar har väl sällan känts mer angeläget.