En glimt från ERA-arbetet

Idag har jag varit på möte med Research Policy Working Group inom EUA (European University Association), där vi bland annat hade besök från EU-kommissionen som berättade om arbetet med utvecklingen av ERA (European Research Area). Tidigare har vi också inom ramen för EUA:s Council haft besök av Jean-Éric Paquet, EU:s generaldirektör för forskning och innovation, som informerat om arbetet både med ERA och EHEA (European Higher Education Area). 

Inom ERA finns idag fyra särskilt prioriterade områden. Först och främst prioriteringen av investeringar och reformer inom forskning och innovation, enligt vad som angivits i EU-budgeten för Horizon Europe. Därnäst att förbättra tillgången till excellens, vilket torde vara ett sätt att hantera det inte helt oproblematiska gränssnittet mellan excellenskrav och regionalpolitik. Ett tredje prioriterat område är att ”översätta” resultat från forskning och innovation till ekonomiska värden; ett sätt att hantera de ökande kraven på forskningens omedelbara ”impact”. Det fjärde och sista området är i själva verket ett metaområde som handlar om att fördjupa ERA, bland annat genom FAIR (”findable, accessible, interoperable, reusable”) data, genom olika slags öppna plattformar, genom prioritering av genus- och jämställdhetsfrågor samt utvecklingen av system för karriärvägar och meritbedömningar.

Man planerar att utveckla en ”pakt” inom EU för forskning och innovation mellan alla olika intressenter, för att lägga en stabil grund för framtiden. Ett led i detta är ett ”transformationsarbete” för de europeiska universiteten, en terminologi som väckt viss oro inom EUA. Att det skulle krävas en transformation borde betyda att något gjorts grundligt fel. Detta har lett till att EUA tagit fram en egen vision, ”Universities Without Walls – A Vision for 2030”, som offentliggjordes i slutet av februari. Idag blev det också animerade diskussioner om vad som egentligen avses; som alternativ till ”transformation” föreslogs termen ”transition”, som mer relaterar till de förändrade yttre krav som universiteten idag står inför, inte minst genom den pågående pandemin. 

Mötena med EUA är dubbelt nyttiga, dels för att de ger inblick i vad som pågår inom politiken för högre utbildning och forskning på den europeiska arenan (vilket inte sällan kommer i skymundan härhemmavid), och dels för att de faktiskt ger möjligheter att påverka agendan, om än knappast direkt för EU så dock för vilka frågor vi som europeiska universitet gemensamt vill och bör driva, och här är EUA en kraftfull aktör.

När EU-företrädarna idag fick frågan vad de tyckte haft störst betydelse för europeisk forskningspolitik under senare år nämndes särskilt forskningsinfrastrukturfrågan, bland annat ESFRI och EOSC. Detta är inte minst värt att hålla i minnet inför Tobias Krantz pågående utredning gällande forskningsinfrastruktur ur svenskt perspektiv, som nu går in i sin slutfas. 

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s