Studenter – här och där

Idag har jag haft glädjen att delta i Universitets- och högskolerådets lansering av det nya Erasmus + programmet, en storsatsning över sju år från EU-kommissionens sida om 26 miljarder euro, varav hela 83% går till utbildningsområdet. Erasmusprogrammet fyller 34 i år och är ingenting annat än en framgångssaga, med totalt över tio miljoner deltagare. Under de första 30 åren reste ca 81 000 svenska studenter ut i Europa, medan inte mindre än 171 000 europeiska studenter kom hit för att studera vid svenska universitet och högskolor. Erasmusprogrammet har också varit en viktig del i implementeringen av Bolognaprocessen genom att bidra till ökad samsyn inom Europa. Idag står vi inför en ny vision och nya utmaningar med de så kallade Europauniversiteten, där inte mindre än elva svenska universitet idag deltar i olika universitetsallianser – för Stockholms universitets del Civis. Rätt utnyttjade kan dessa allianser bli ett viktigt led i att stärka den högre utbildningen i hela Europa – samtidigt som vi måste vara medvetna om risken att bli självtillräckliga. Därför är det bra att det redan idag utöver själva programländerna finns ca 150 länder runtom i världen som kan delta i vissa programdelar. 

I huvudsak bygger det nya programmet vidare på det tidigare, men det har utvecklats på några punkter. Det ska särskilt bidra till uppfyllandet av mål fyra i Agenda 2030: att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Vidare ska klimatpåverkan beaktas, både genom prioritering av miljövänliga transporter och genom specifika projekt med miljö- och klimatteman.

Inte minst viktigt är också att programmet ska vara mer inkluderande, i syfte att nå dem som idag endast i mindre utsträckning deltar. Möjligheten till kortare mobilitetsperioder är en sådan efterlängtad förändring mot större flexibilitet, men också möjligheten att kombinera virtuell och fysisk mobilitet. Betydelsen av detta har vi ju i synnerhet blivit varse under pandemin – och det ligger väl i linje med programmets miljö- och klimatprofil. 

Målet står klart: det internationella utbytet ska bli en självklar del i varje students utbildningsgång, så att internationaliseringen blir en integrerad del i all högre utbildning. En sådan utvecklad internationell samverkan mellan lärosätena inom och utanför Europa är särskilt viktig för att bättre kunna möta dagens och morgondagens stora samhällsutmaningar gemensamt. 

Det är idag också en annan särskild bemärkelsedag – Sveriges förenade studentkårer fyller 100 år! Som SUHF-ordförande har jag en hel del med SFS att göra och imponeras av deras kunskap, engagemang och driv i en lång rad frågor som är centrala för den högre utbildningen. Det är inte alltid vi tycker lika – men det är alltid lika stimulerande och nyttigt att ta del av deras synpunkter, och deras viktiga arbete bidrar verkligen till att utveckla kvaliteten i hela sektorn. Grattis SFS – vi ser fram mot kommande 100 år! 

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s