Förra veckan, ofta kallad ”Nobelveckan” eftersom det är den vecka då priserna offentliggörs, var som alltid det unika fönster då forskningen får stå i centrum för offentlighetens uppmärksamhet. Bristen på kvinnor som pristagare detta år var en inte oväntad och rimlig kritik. Själva priserna däremot finns föga att invända mot, särskilt glad är jag för egen del detta år över fysikpriset som lyfter fram de helt avgörande klimatfrågorna men gör det med grundforskningen som bas, och därmed visar på dess avgörande betydelse för att hantera klimathotet för framtiden.

I torsdags beslutade regeringen också om en nationell strategi för svenskt deltagande i Horisont Europa, EU:s nionde ramprogram för forskning och innovation som pågår 2021-2027. Syftet, enligt utbildningsdepartementets pressmeddelande, är att stärka svenskt deltagande och befästa landets position som ledande kunskaps- och forskningsnation. De åtta specifika mål som satts för det svenska deltagandet förefaller alla kloka och välunderbyggda. Det hänger på oss som utförare av forskningen att se till att de förverkligas.