Idag gick Sveriges förenade studentkårer tillsammans med Moderata studenter och Socialdemokratiska studentförbundet ut i en gemensam debattartikel om att avskaffa produktivitetsavdraget. Denna 90-talsuppfinning, som tillkom för att effektivisera och hålla nere de offentliga utgifterna, medför att 1–2% årligen dras av från statsanslaget till myndigheterna – inklusive universitet och högskolor. Problemet är bara att utbildning inte låter sig rationaliseras på samma sätt som exempelvis i tjänstesektorn. Avdraget har lett till en gradvis urholkning av de så kallade prislapparna – ersättningsbeloppen till högre utbildning – under snart tre decennier. SULF har i sin tidigare rapport ”Systemfel i kunskapsfabriken – om urholkningen av ersättningen till högre utbildning” räknat fram att de flesta prislappar tappat ca 40-50% i värde sedan de infördes på grund av samtidiga löne- och kostnadsökningar. Studenter och lärare behöver snarare mer av både tid och resurser för en riktigt bra utbildning – en investering i samhällets framtid. Universitet och högskolor har därför under många år argumenterat för ett slopande av produktivitetsavdraget för den högre utbildningen, en argumentation som dock klingat ohörd. Kåre Bremer skrev en rektorsblogg på temat för tio år sedan, och jag kan bara instämma i hans slutsats: Sverige har råd med en bättre högre utbildning. När nu också studenterna själva tar till orda är det hög tid för politisk handling.