När jag blickar tillbaka på veckan som gått kan jag konstatera att den för min del nog varit terminens mest intensiva. En höjdpunkt var promotions- och installationshögtiden för doktorer och professorer från det akademiska året 2019–2020 – en strålande glad fest i Stadshuset efter flera års väntan. 

Stockholms universitet anordnade även tillsammans med University College London ett välbesökt webinarium om öppen vetenskap, med 450 registrerade deltagare från inte mindre än 28 länder. Själv hade jag glädjen att inledningstala om övergången till öppen tillgång, där akademin behöver återta sitt ansvar för vetenskaplig publicering från de kommersiella aktörerna. Även Wilhelm Widmark betonade i sitt anförande att perioden med transformativa avtal riskerar att permanentas. En lång rad talare från olika håll belyste sedan dessa ytterst komplexa frågor ur skilda perspektiv. Internationella dialoger av detta slag är nödvändiga om en förändring ska komma till stånd. 

Juridicum har under veckan anordnat flera internationella konferenser. Inom ramen för sitt välutvecklade samarbete med Institute of European and Comparative Law i Oxford arrangerade Stockholm Centre for Commercial Law en gemensam konferens, Global Trends in Arbitration, med ett rikt program som lockade de främsta företrädarna för området till Stockholm. Stockholms miljörättscentrum arrangerade också Symposium on the Law for Security and Sustainable Development, med fokus på högst aktuella frågor om bland annat miljö och hållbarhet vid väpnade konflikter, som jag hade glädjen att få inviga – en av de officiella förkonferenserna till Stockholm +50. Att denna FN-konferens för att fira minnet av Stockholmskonferensen 1972 gick av stapeln under veckan torde inte ha undgått någon som rört sig i staden.

Med anledning av Stockholm +50 arrangerades även SU:s Hållbarhetsforum under Johan Kuylenstiernas ledning, denna gång tillsammans med KI, KTH och SEI, som en av de officiella förkonferenserna på temat Sustainable Planet – Sustainable Health – How Science-Based Solutions can Drive Transformative Change, givetvis med en rad forskare, men även ett brett spektrum av andra talare, som Botswanas president Dr Mokgweetsi E.K Masisi eller Noura Berrouba, ordförande i Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer. Vid denna konferens lanserades även Stockholm Trio for Sustainable Actions, en flerårig gemensam satsning för att utifrån universitetens olika profiler stärka samverkan för ett globalt hållbart samhälle – ett viktigt initiativ för att konkretisera vårt triosamarbete inom ett prioriterat område för oss alla, som är av största betydelse för samhället. Med anledning av Stockholm +50 var också rektor Teruo Fujii från Tokyos universitet på sitt första besök i Stockholm. Det gav ett välkommet tillfälle att vid en officiell signeringsceremoni förnya vårt viktiga strategiska partnerskapsavtal mellan universitetet i Tokyo och Stockholm trio för en ytterligare femårsperiod.

Mycket kritik har riktats från olika håll mot att Stockholm +50 inte formulerat några skarpa budskap, och därmed riskerar att bli en tom symbol snarare än ett steg mot nödvändig förändring. Det är lätt att vara kritisk. Trots det är jag återigen övertygad om att möten och internationell dialog ger en god och nödvändig grund för gemensam handling. Åsa Persson, forskningsledare på Stockholm Environment Institute, betonade till exempel de viktiga diskussionerna om ansvarsutkrävande, vilket förutsätter transparens, liksom det konkreta förslaget om en global färdplan för cirkulär ekonomi, något som kräver internationellt samarbete. Jag hoppas att alla dessa goda initiativ ska ge ringar på vattnet – där vi som universitet har en nyckelroll att spela i kraft av våra kärnuppdrag: forskning, utbildning och samverkan.