Magna Charta Universitatum 2020

I veckan som gått har Magna Charta Observatory haft sin årliga konferens i Bologna, där jag deltagit tillsammans med en handfull svenska kollegor. Temat kunde inte ha varit mer aktuellt: Universities engaging with Society in Turbulent Times. Chris Brink, tidigare rektor i Newcastle, gav en kraftfull plädering för universitetens samhällsansvar och hur det kan fyllas – det handlar om både ”responsibility” och ”responsiveness”. Han följdes av Ronald Daniels, rektor vid Johns Hopkins-universitetet och författare bland annat till What Universities Owe Democracy, som fokuserade just på demokratins och universitetens ömsesidiga ansvar. Bland talarna fanns även Sibongile Muthwa, rektor vid Nelson Mandela-universitetet i Sydafrika, och Roman Gryniuk, rektor för Vasyl’ Stus Donetsk National University i Ukraina, som vidgade horisonten väsentligt från det anglosaxiska perspektivet. Det är viktigare än någonsin i tider av pånyttfödd nationalism att minnas att universitetens uppdrag är globalt, inte minst i krig och kris. 

Efter en intensiv konferens avslutades veckan med den högtidliga signeringen av Magna Charta Universitatum 2020, en ceremoni som fått skjutas upp på grund av pandemin. Det är inte frågan om ett ”nytt Magna Charta”, utan om ett tillägg till det ursprungliga dokumentet från 1988, som då från Stockholms universitet signerades av Inge Jonsson. Tillägget betonar just universitetens nödvändiga ansvar och gensvar för att bidra till samhällets utveckling – ett uppdrag som endast kan fyllas genom autonomi och akademisk frihet. 

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s