Terminsstart – och internatstider

Så har vårterminen dragit igång. Nya och gamla studenter, svenska och internationella, fyller åter campus. Det är glädjande, trots att pandemin ännu inte är över, att verksamheten åter kan bedrivas i fysisk form – även om välkomstdagen numera är digital. 

Starten på vårterminen brukar också betyda internat i olika ledningskonstellationer; universitetsledningen träffades i början av veckan på fältstationen i Tovetorp, med en rad aktuella frågor på agendan. En av dem var omställningsstudiestödet, med en uppföljning av diskussionerna vid höstens prefektmöten, men också en nulägeskoll utifrån hur många som hittills antagits vid Stockholms universitet: totalt ett drygt tjugotal studenter. Av våra drygt 30 000 helårsstudenter är det förstås en försvinnande liten del. Det hindrar inte att vi ska bevaka utvecklingen – av totalt 25 000 sökande i landet har hittills 500 antagits medan 4000 fått avslag. Det återstår alltså många att behandla för CSN som fattar beslut, och det kan bli ett antal fler studenter till SU, men sannolikt ger det ingen säker grund för att dra slutsatser om hur vi bäst kan utveckla eller förändra våra utbildningar för att svara mot behoven. 

Även frågan om ekonomi i balans kom som vanligt upp till diskussion, liksom lokaloptimeringsfrågor och hur vi bäst ska driva dem vidare. Liksom alla andra lärosätesledningar i landet påbörjade vi även diskussionen om hur vi ska lägga upp arbetet för att möta de utmaningar som ChatGPT och AI rent allmänt ger för både undervisning och examination, en fråga som kommer att stå i fokus framöver. 

Själv fortsatte jag sedan direkt till ytterligare ett internat, nämligen det årliga rektorsmötet i Steningevik, dit statsrådet Mats Persson, statssekreterare Maria Nilsson och övriga departementsledningen också traditionsenligt kom. Vi fick bland annat ta del av statsrådets tre prioriteringar för mandatperioden: excellens, internationalisering och innovation. Vad gäller excellens påpekade han allvaret i att forskningen i Sverige tappat i andel av BNP, framför allt avseende de privata företagens andel. Beträffande internationalisering påpekade han att mer kan göras – vi behöver locka hit fler professorer såväl som unga forskare i den globala konkurrensen om talanger. Slutligen beskrev han ”den svenska paradoxen”, att trots storsatsningar på FoU så lite kommer ut i form av innovation. Generellt efterlyste han färre övningar i att ta fram strategier och planer och mer konkret handling.

Presentationen antydde ett personligt huvudfokus från statsrådets sida på forskningsfrågorna; han återkom också vid flera tillfällen till sin bakgrund som disputerad demograf. Den mer än timslånga diskussion som följde, där många av lärosätenas kärnfrågor av vitt skilda slag passerade revy, visade samtidigt att den nya utbildningsministern verkligen lägger sig vinn om dialog med sektorn. Men regeringen är fortfarande ny på jobbet, vilket givetvis innebär att långtifrån alla frågor ännu har några svar. Dialogen lär få sin fortsättning, allteftersom utlovade reformplaner så småningom kristalliseras ut. 

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s