En av de mest omdebatterade frågorna i svenska medier idag gällande universitet och högskolor handlar, som nog ingen kunnat undgå att märka, om våra internationella samarbeten. Det påpekas att det pågår olämpliga, ibland säkerhetspolitiskt problematiska, samarbeten. Det påstås också att lärosätena är naiva och inte begriper hur främmande makt kan utnyttja dessa samarbeten på ett för Sverige skadligt sätt. 

Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget på många årtionden, och det är både naturligt och rimligt att dessa frågor hamnar högt på agendan för alla inblandade. Det är givetvis av yttersta vikt att lärosätena inte bidrar till att äventyra Sveriges säkerhet. Samtidigt finns det en tydlig målkonflikt här. För medan säkerhetspolitiska överväganden lätt leder till en önskan att begränsa kontakterna så mycket som möjligt, för säkerhets skull, är akademin till sitt väsen global, och internationella utbyten hör till dess modus operandi alltsedan de första universiteten grundades på medeltiden. Hur kan man då navigera i denna svåröverskådliga och farliga terräng? 

En möjlig nyckelformulering är den som brukar tillämpas kring öppna forskningsdata: ”As open as possible, as closed as necessary”. Öppenhet är baslinjen – men det kan på goda grunder vara nödvändigt att begränsa den på olika sätt. 

STINT har sedan tidigare publicerat en viktig rapport i frågan, ”Recommendations to higher education institutions on how to work with responsible internationalisation”. SUHF tillsatte också för ett par år sedan ett geopolitiskt råd, ”SUHF global relations advisory group”, som ger råd till lärosäten i konkreta frågor kring olika länder. Nu har också ett antal indikatorer för ansvarsfull internationalisering, ”Global Responsible Engagement: Checklist” tagits fram. De sex indikatorerna är ”Demokratiska principer och begränsad akademisk frihet”, ”Partnerns rykte och universitetets värden”, ”Konflikter gällande dataanvändning, IPR och patenträttigheter”, ”Missbruk av forskning och negativa oönskade tillämpningar”, ”Etisk dumpning och säkerhet kring personal och biologiska data” samt ”Personlig säkerhet”. Checklistan är tänkt som ett stöd för lärosätena i det viktiga arbetet med att bedöma de säkerhetsaspekter som kan behöva övervägas i varje enskilt samarbete. 

Det är inte minst på lärosätena, i Sverige och internationellt, som vi återfinner den främsta expertisen kring olika regioner och kring riskfaktorer som kan finnas där. Nu gäller det att vi utnyttjar och delar med oss av denna kunskap, så att den kommer alla lärosäten och forskare i Sverige till gagn.