Idag, på Europadagen, publicerar Sveriges unga akademi sin rapport ”Best practices for supporting success in ERC grant competitions: Learning from national leaders”, med nya policyrekommendationer. Den baseras på ett antal intervjustudier med unga forskningsledare i Sverige och i ett antal andra länder med framgång inom ERC (Danmark, Nederländerna, Norge samt tidigare Schweiz). Rekommendationerna riktas såväl till regeringen som till forskningsfinansiärer och universitet.  

Utifrån sina intervjuer har SUA identifierat fyra ”key enablers”, till vilka ett antal specifika rekommendationer kopplas, riktade till var och en av de tre parterna. 1) Riktad finansiering för att utveckla ansökningar. 2) Goda villkor för värdskap för ERC-projekt. 3) Tillgång till icke öronmärkt finansiering för att utveckla forskning. 4) En stark forskningskultur med goda internationella nätverk.

I allt väsentligt är det lätt att instämma med den unga akademin. Det är viktigt att frågan hamnar på dagordningen, och tidpunkten är välvald, med både forskningsfinansieringsutredningen på väg och en ny forskningspolitisk proposition som står för dörren. Sveriges unga akademi har sedan starten haft en tradition av att påminna om viktiga och försummade frågor av vikt för dem själva och för forskarsamhället i stort. De föreliggande rekommendationerna ansluter väl till denna tradition.

Ibland tvingas man samtidigt ur universitetsledningsperspektiv konstatera att graden av realism tryter en smula. När SUA exempelvis talar om tillgång till icke öronmärkt finansiering för att utveckla forskning riktar man sig till regeringen, och manar då till en större andel fria projektmedel till finansiärerna. Det är naturligtvis i sig utmärkt. Men universitetens möjligheter att garantera de goda forskningsvillkor som samtidigt efterlyses kringskärs samtidigt kraftigt av den krympande andelen basfinansiering, som krävs bland annat just för att kunna medfinansiera ERC-projekt. Detta samtidigt som man redan föreslagit att universiteten både ska fullfinansiera forskningsledarnas löner från basanslaget och förhindra att overheadkostnader ska förhindra deltagande eller belasta forskarnas anslag i onödan. Men sådana randanmärkningar ska på intet sätt förta det faktum att rekommendationerna bidrar till en angelägen diskussion, som senare under året ska kompletteras med en kampanj. Sveriges unga akademi utgör med sin rapport en viktig och välbehövlig röst för att främja ett ökat svenskt deltagande i excellenspelaren inom europeisk forskningspolitik.