I slutet av förra veckan höll Academia Europaea och Wennergren-stiftelserna en viktig gemensam tredagarskonferens på temat ”Publishing in Academia – Digital Challenges”. Tyvärr hade jag själv bara möjlighet att delta den sista dagen, då jag själv deltog i en intressant panel om ökande kostnader för öppen publicering ur universitetsledningsperspektiv – ett växande problem som universiteten har att brottas med.

Frågan återkom då Kungliga biblioteket, Naturhistoriska riksmuseet, Vetenskapsrådet, Vetenskap och allmänhet med flera igår inledde en tvådagars konferens på temat ”Open Science – from Policy to Practice”, inom ramen för Sveriges ordförandeskap inom EU. Konferensen inleddes, förutom av arrangörerna, av statssekreterare Maria Nilsson som talade om det svenska förslaget till rådsslutssatser kring öppen vetenskap som förväntas beslutas redan i nästa vecka, den 23 maj. En första keynote, av Hanne Monclair, från UNESCO Open Science Steering Committee, presenterade UNESCOS rekommendationer som utgör ett övergripande ramverk också för EU:s arbete. Själv medverkade jag i en panel om just rådsslutsatserna, som verkligen öppnar vägen för att gå från politik till praktik vad gäller öppen vetenskap – det konstaterar även LERU (League of European Research Universities), som kritiskt brukar skärskåda politiska utspel, i sina kommentarer. De konstaterar att detta förslag till rådsslutsatser riktar sig mot forskarna och forskarsamhället.

Jag deltog även i en panel om EOSC – European Open Science Cloud – som är under stark och spännande utveckling och som kommer att bli en oerhört viktig resurs för öppna forskningsdata för framtiden. Även här finns det dock anledning att lyssna till LERU, som förordar starkare incitament från EU-kommissionens sida för att främja samverkan mellan de två huvudintressenterna: EOSC självt, på uppdrag av kommissionen, och forskningsutförarna – huvudsakligen universitet och högskolor. Här är det helt klart att det krävs ett fördjupat samarbete – inte minst mer engagemang från universitet och högskolor. SUHF:s vägledning för öppen vetenskap rekommenderar alla svenska lärosäten att under 2023 begrunda en eventuell anslutning till EOSC Association – detta för att kunna delta mer aktivt och ha möjlighet att påverka utvecklingen framöver. 

Ett tematiskt block ägnades medborgarforskning – citizen science – en integrerad del i övergången till öppen vetenskap som tenderat att hamna lite i skymundan i förhållande till öppen tillgång till publikationer och forskningsdata. Nu fick konferensdeltagarna en övergripande och bred uppdatering med flera intressanta nationella exempel.

”Öppen vetenskap” är inte längre en sidofråga som kan ignoreras. Som flera av deltagarna betonade borde ”öppen” snart vara en överflödig precisering. Det handlar kort och gott om vetenskap – och om dess villkor, där öppenhet, transparens och reproducerbarhet är självklara beståndsdelar.