Färdplan för internationaliseringsarbete

Internationaliseringsutredningen, vars andra delbetänkande nu är på remiss, har presenterat ett antal förslag, såväl övergripande som mer detaljerade, på hur svensk forskning och högre utbildning kan främjas och utvecklas nationellt. Internationella utbyten har i själva verket varit en grundbult i universitetens liv ända sedan deras begynnelse under medeltiden, och denna rörlighet har varit av avgörande betydelse för kunskapsutvecklingen under århundradena. Välutvecklad internationell samverkan är en förutsättning för excellenta akademiska miljöer.

Stockholms universitet har i samband med sitt strategiarbete även tagit fram en särskild långsiktig plan för sin centrala internationella verksamhet, Global Engagement, som beskriver färdriktningen för arbetet framgent. Det handlar bland annat om att utveckla förutsättningarna för internationell rekrytering, mobilitet och samarbete, men också om en större närvaro på internationella forsknings- och utbildningsarenor. Idag har vi har våra prioriterade strategiska partneruniversitet – Helsingfors, Tokyo – samtidigt som vi är aktiva inom flera internationella nätverk. Två exempel som jag tidigare skrivit om är CIVIS, som just sökt pilotmedel inom ramen för EU-utlysningen European Universities Initiative, och det svensk-amerikanska CALIE, som lanserades i Washington DC i februari.

En ökad aktivitet inom internationella nätverk är viktig både för vår synlighet som universitet och för att främja våra student- och forskarutbyten. Det ställer dock stora krav på engagemang från ledningshåll. Idag har jag därför utsett Karin Bergmark, professor i sociologi och tidigare vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap, till nytt rektorsråd för internationell samverkan. Karin har ett viktigt arbete framför sig, i nära samverkan med den internationella samordnaren Maria Wikse och hennes team, för att ytterligare utveckla och stärka Stockholms universitets internationella profil.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

DORA – San Francisco Declaration on Research Assessment

Stockholms universitet har, som första universitet i landet, undertecknat DORA – San Francisco Declaration on Research Assessment. Ursprunget till deklarationen var en grupp av redaktörer och förlag, som i samband med årsmötet för American Society of Cell Biology december 2012 utarbetade ett antal rekommendationer i syfte att förbättra sätten att utvärdera forskningens resultat.

I och med tillgången till bibliometriska data har sättet att bedöma forskning radikalt förändrats; från att ha varit i det närmaste otillgängliga används sådana data numera flitigt. Det innebär i praktiken en avsevärd risk för en ytligare bedömning av enskilda forskare och forskningsprojekt, men framför allt innebär det en stor risk för negativa styreffekter för forskningen som helhet.

Det är betydligt svårare och mer arbetskrävande att göra en bedömning av vad en viss forskare verkligen har åstadkommit än att använda exakta mått. Det finns en lockelse i den skenbara exakthet som bibliometrin kan erbjuda. Men det finns inget enkelt sätt att bedöma vad som är bra forskning. Det kräver en allsidig genomlysning baserad på alla tillgängliga relevanta faktorer. Sakkunnigbedömningar av såväl forskare som projekt bör så långt som möjligt vara primära, dvs baserade på den vetenskapliga kvaliteten i sig snarare än på var arbeten är publicerade eller vilka bidrag som erhållits.

Bibliometrin har sitt otvetydiga värde särskilt när det kommer till bedömningen av större enheter, men kan också vara en viktig del i bedömningen av en enskild forskare. Det är dock ingen entydig indikator på kvalitet i forskning och även om det finns en stark korrelation mellan bibliometriska mått och forskningens kvalitet så ska man hålla i minnet att det finns många sätt att förbättra bibliometriska data utan att forskningen stärks.

Själv har jag alltsedan mitt tillträde som rektor gång på gång särskilt framhävt rekryteringar av lärare som våra allra viktigaste beslut. Under många år i lärarförslagsnämnd, liksom i ett antal beredningsgrupper på Vetenskapsrådet, oroades vi över vad vi uppfattade som en sjunkande kvalitet på sakkunniggranskningar – och då kommer jag ändå från humaniora, som brukar anses som mindre drabbad av de problem DORA försöker komma till rätta med. Dialoger med akademiska ledare från andra vetenskapsområden har bara bekräftat denna bild.

Stockholms universitet står inför en genomgång av våra kvalitetssäkringsfunktioner inom forskning. Att vi samtidigt ställer oss bakom DORA är ett sätt att visa var vi står: det är nödvändigt att göra allsidiga bedömningar av forskning, baserade på forskningens innehåll och på vilket bidrag den enskilda forskaren eller det specifika projektet faktiskt ger till forskningsområdet som helhet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Årsredovisning 2018

Idag är det sista dagen för myndigheter att skicka in sin årsredovisning för 2018 till regeringen. För Stockholms universitets vidkommande fastställdes den i måndags av universitetsstyrelsen. Som universitetsdirektören slog fast i sin presentation: Med – 196 mnkr (fördelade på – 126 mnkr inom utbildning på grundläggande och avancerad nivå och – 70 mnkr inom forskning och utbildning på forskarnivå) är det ett bra ekonomiskt resultat. Det kan i förstone låta märkligt, men därmed har SU för andra året i rad lyckats bryta trenden att ackumulera myndighetskapital. Vi nådde nästan dit 2016 med bara 5 mnkr i positivt resultat. 2017 landade resultatet på – 46 mnkr. Men nu har vi alltså inte bara slutat ackumulera medel, utan också på allvar – som ett av få lärosäten i landet – börjat förverkliga den strategiskt planerade förbrukningen av vårt myndighetskapital, som nu är nere på 1005 mnkr, vilket motsvarar ca 19% av universitetets årliga intäkter. Det är utmärkt.

Men när det vänder nedåt kan utförslöpan gå snabbt, så det gäller att analysera resultatet noga. Att vår överproduktion på utbildningssidan nu vänts i underproduktion är resultatet av ett gediget dimensioneringsarbete inom områdena, som syftat till att höja kvaliteten. Frågan är om vi bromsat för mycket? Samtidigt har kostnaderna ökat betydligt per helårsstudent/helårsprestation – ca 30% under fem år! Allt detta kräver en noggrann analys och ett fortsatt kvalitetsutvecklingsarbete inom områdena. Ökande personal- och lokalkostnader har vi varit väl medvetna om – vilket kräver långsiktig planering och genomtänkta åtgärder. Målet är att behålla ett myndighetskapital på ca 10%, vilket är en rimlig nivå för en så stor verksamhet som vid Stockholms universitet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

US-Swedish University Dialogue

Efter intensiva dagar, först i San Francisco och därefter i Washington DC, är jag nu tillbaka i Stockholm. I Washington höll svenska ambassaden, tillsammans med American Public Land Grant Universities, för andra året i rad US-Swedish University Dialogue. Medverkande från svensk sida var rektorer och andra företrädare för universitetsledningarna i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Det hela inleddes med ett välbesökt alumnevenemang i det vackra House of Sweden, med SVT:s Carina Bergfeldt och FN-ambassadören Olof Skoog som talare, modererade av Dag Blanck från Uppsala universitet, som tillsammans gav en både initierad och frispråkig analys av det politiska läget i dagens USA.

Själv hade jag under det efterföljande minglet bland annat glädjen att tala med en alumn som flyttat från Kamerun till Stockholm och studerat företagsekonomi under fem år, och efter avslutad masterexamen nu etablerat sig i USA, och han vittnade om hur åren vid Stockholms universitet blivit livsavgörande – så som studieåren är för många. Alumner är fantastiska ambassadörer för våra lärosäten, och det är utmärkt att vi på detta sätt tillvaratar och vårdar kontakterna med våra internationella alumner.

Dagen därpå hölls ett öppet seminarium, med brett amerikanskt deltagande från såväl universitetsledningar som forskningsfinansiärer och andra intresserade – huset var fullt. Temat för dagen var ”Higher Education and Research as a Vehicle of Change in Turbulent Times – the Balancing Act of Modern Universities”.

Marcia McNutt, preses för den amerikanska vetenskapsakademien, som var huvudtalare, poängterade vikten av att universiteten möter de stora samhällsutmaningarna, och nödvändigheten av livslångt lärande i sammanhanget. Hon talade också om samhällets tre pelare – regering, näringsliv och akademi – och menade att de två förra idag övergivit sitt stöd för den tredje. Universiteten måste därför, menade hon, bidra till att återskapa värden och värderingar hos såväl regeringar som näringsliv. Slutligen betonade hon också behovet av att universiteten i högre grad bidrar till det offentliga samtalet, för att överbrygga de motsättningar som växer fram i dagens samhälle.

Hennes keynote följdes av två paneler, den första om ”Research as Engine for Economic Growth” (där jag själv deltog, och tillät mig att omdefiniera ämnet: dels bör inte forskningen specifikt pekas ut som motor, snarare är det universiteten som helhet, vilket bland annat visats i en rapport från LERU; dels är det alltför snävt att begränsa diskussionen till ekonomisk tillväxt – det intressanta är, inte minst mot bakgrund av temat för dagen, universitetens bidrag till samhällsutvecklingen i bred bemärkelse). Den andra panelen handlade om livslångt lärande och belyste intressant såväl det gemensamma behovet som skillnader mellan länderna.

Under eftermiddagen hölls rundabordssamtal på temat ”Academic Leadership in a Runaway World” för särskilt inbjudna deltagare från USA och Sverige. Det blev vindlande diskussioner kring utbildning, akademiskt ledarskap och samverkan, som tack vare rapportörer vid varje bord kommer att sammanställas och spridas. De korta redovisningar som hölls lovade gott för slutresultatet. Till sist avslutades dagen med mottagning hos ambassadören Karin Olofsson på svenska residenset – återigen ett tillfälle till mer informellt utbyte av erfarenheter och idéer, i magnifik inramning.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Besök i Stanford och Berkeley

I onsdags for jag till San Francisco på vårens ledningsresa för Stockholms universitet. Vi besöker universiteten i Stanford och Berkeley, där vi har många forskarsamarbeten, men där vi nu också – tillsammans med universiteten i Göteborg, Lund och Uppsala samt University of Washington, Seattle – deltar i ett samarbetsprojekt på ledningsnivå, CALIE: Sweden-USA Project for Collaboration, Academic Leadership and Innovation in Higher Education, initierat och lett av Lunds prorektor Sylvia Schwaag Serger. Det är ett benchmark-projekt som genom erfarenhetsutbyte och best practice syftar till stimulera förnyelsearbetet med våra utbildningar, och att utveckla det akademiska, kollegiala ledarskapet för att stärka denna strategiska förnyelse.

Det är min erfarenhet från Stockholms universitet att vårt decentraliserade arbetssätt, som i regel gagnar oss väl när det gäller forskning, ibland kan vara till förfång när det finns behov av att tänka nytt på utbildningssidan. Inte sällan kan det hända att kreativa försök att utveckla och bredda utbildningarna inom ramen för institutionerna leder till överlapp och inbördes konkurrens mellan utbildningar. Det finns goda exempel på institutionsövergripande utbildningar – men strukturerna gynnar inte ett sådant nytänkande. Därför ser jag CALIE-samarbetet som en viktig möjlighet att på strategisk nivå gemensamt reflektera över dessa frågor.

Astrid Söderbergh Widding och Marc Tessier-LavigneSom alltid på detta slags resor är programmet intensivt, med möten såväl med ledningsföreträdare som forskare, och besök vid olika anläggningar, institut och centrum. Vi har blivit utomordentligt väl mottagna vid båda universiteten, knutit många nya kontakter och förnyat gamla. Sveriges generalkonsul Barbro Osher – alumn från Stockholms universitet – har också generöst tagit emot oss. På måndag fortsätter vi vår resa till Washington DC, där bland annat CALIE-samarbetet officiellt ska lanseras.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Styr- och resursutredningen överlämnad och presenterad

Wallenbergsalen på IVA var fylld till sista plats i tisdags när Pam Fredman presenterade styr- och resursutredningen på dryga 400 sidor, som överlämnades till statsrådet Matilda Ernkrans i förra veckan. Studenter och rektorer, finansiärer och näringslivsföreträdare var på plats – intresset är brett för STRUTens slutsatser. Samtidigt torde få utredningar ha varit så välkända till huvuddelen av sitt innehåll, tack vare de dialoger och hearingar som hållits redan under arbetets gång. Som väntat kom heller inga stora överraskningar. Utredaren betonade att det rör sig om en riktningsförändring, ett nytt ramverk för en långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, där detaljerna får mejslas ut senare.

De kommentatorer som medverkade på IVA var i mycket positiva – allra mest SULF och Sveriges förenade studentkårer, som ju redan tidigare skrivit en gemensam debattartikel i frågan där de manar till STRUTens förverkligande. Flera talare betonade vikten att skilja på vad och hur – det finns en större enighet i fråga om mål än om medel. En större frihet i användningen av anslagsmedel och högre basfinansiering lyftes tex fram som positivt av många, men bland andra Svenskt näringsliv påpekade att man per definition tror på konkurrensutsättning av medel hos forskningsråden. Det är för övrigt inte mindre än 2,6 miljarder som behöver flyttas från finansiärerna om man, som utredningen föreslår, ska ge lärosätena 50% direkta statsanslag inom givna resursramar. Några kommentatorer påpekade också risken för byråkratisering och ökad styrning med de fyraåriga överenskommelserna – och en tidigare statssekreterare konstaterade torrt att utbildningsdepartementet saknar resurser för sådana förhandlingar.

Ambitionen med utredningen är emellertid tydlig: att dra upp de breda linjerna anlägga ett systemperspektiv som tar helhetsgrepp över frågorna, alltifrån kollegialt inflytande, utbildningens frihet och livslångt lärande, till tillitsbaserad styrning, kvalitetskultur inom forskning, samverkan och jämställdhet. Pam Fredman, med sin långa erfarenhet som rektor, SUHF-ordförande mm, är väl förtrogen med nyckelfrågorna inom sektorn, och det speglas väl i utredningen. Men – som också påpekades av ett par kommentatorer – att ramverket är så vittfamnande gör också att där finns mycket som kräver noggrann reflektion. Ett är säkert: diskussionens vågor lär gå höga inför den väntade remissbehandlingen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ny termin – möten och internat

Efter en rivstart i förra veckan med ett stort antal viktiga möten – med universitetsledningen om bland annat kvalitetssäkring av forskning, med styrgruppen för Stockholms universitets samarbete med Dramaten, med andra rektorer och ansvariga för forskningsinfrastruktur i regionen, med disciplinnämnden, med Stockholms universitets institut för Turkietstudier som firade fem år – var det i fredags tid för Välkomstdagen för nya studenter, en av terminens höjdpunkter, där vicerektor Astri Muren detta år representerade rektor. SUHF:s årliga dialogseminarium med forskningsfinansiärer, som jag ansvarat för att anordna, ägde nämligen rum samma dag i Finlandshuset. Det är en viktig mötesplats, där vi i år diskuterade frågor om öppen vetenskap, om utvärdering av forskning och om sam- och medfinansiering.

Diskussionerna har fortsatt denna vecka, då det årliga rektorsseminariet på Steningevik, i samarrangemang mellan UKÄ och SUHF, har ägt rum. SUHF:s styrelse sammanträdde med början redan i måndags – mitt första möte som ordförande – och under tisdagen anslöt övriga rektorer. Traditionsenligt hålls då möte med departementet, så även detta år – men i år var det tjänstemännen som höll synnerligen genomarbetade och nyttiga presentationer om pågående processer inom departementet, bland annat kring aktuella utredningar och med EU:s forskningsprogram Horisont Europa. Det gav rektorerna goda insikter om det dagliga arbetet inom regeringskansliet.

Ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, hade ju utsetts först dagen innan, och därefter också utsett statssekreterare, Malin Cederfeldt Östberg, som tillträdde i denna funktion för snart ett år sedan under tidigare minister. Från lärosätenas sida mottogs nyheten att statssekreteraren blir kvar mycket positivt. Såväl statsrådet som statssekreteraren anslöt sedan till middagen – ett gyllene tillfälle för en ny minister att redan andra dagen på jobbet få träffa samtliga rektorer på ett informellt sätt, vilket var uppskattat från lärosätenas sida. Den inleddes av ett kort och informellt anförande av Matilda Ernkrans – inte ett linjetal, betonade hon. Först och främst talade hon om behovet att ”leverera”, så att samarbetet med centern och liberalerna ska kunna bestå. Även hon nämnde aktuella stora utredningar – internationaliseringsutredningen, vars andra del är på remiss, och styr- och resursutredningen som lämnas den 1 februari. Så övergick hon till att referera några huvudpunkter i den nya regeringens politik inom högre utbildning och forskning: satsningen på utbyggnad och tillgängliggörande av högre utbildning i hela landet, bland annat genom distansutbildningar, samverkan med det omgivande samhället, behovet av att kompetensförsörja Sverige, och detta inte minst genom lärarutbildningen där utbyggnadsbehovet är stort och regeringsförklaringen lovar nya reformer. Hon noterade att det i januariavtalet inte finns så mycket om forskning men att den nämns i regeringsförklaringen, att den är viktig för att den hänger ihop med utbildningen, och framför allt viktig vad gäller innovationer.

Idag har UKÄ hållit i programmet på rektorsinternatet och berättat om viktiga aktuella frågor, pågående och framtida utvärderingar och andra uppdrag. Från lärosätenas sida är UKÄ:s tydliga vilja till dialog av största betydelse. Jag är övertygad om att den underlättar för båda parter att på bästa sätt kunna fylla sina respektive roller och därmed bidra till bättre kvalitet inom högre utbildning och forskning i Sverige.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar