Konferens och möten i Bryssel

Prorektor och jag har tillsammans med chefen för Avdelningen för forskningsstöd Maryam Hansson Edalat besökt Bryssel. Vi träffade företrädare för Sveriges ständiga representation, Sveriges forsknings- och innovationskontor samt Stockholms regionkontor för att diskutera aktuella frågor i Europapolitiken av relevans för lärosätena i Sverige och Stockholmsregionen. Vi utnyttjar idag inte fullt ut de möjligheter som ryms i Horizon 2020 och de nya som Horizon Europe kommer att erbjuda. Även i regionen har vi som lärosäten mycket att hämta på en mer aktiv hållning i Europa.

Vi träffade även generalsekreteraren Lesley Wilson och medarbetare från European University Association, ett universitetsnätverk där Stockholms universitet är medlemmar, och fick inblick bland annat i hur politiska spänningar inom Europa påverkar samarbetet mellan universiteten – aktuellt för oss på Stockholms universitet i arbetet med våra kärnvärden. Till sist träffade vi också direktören för Science|Business Simon Pickard, ett nätverk där KI och KTH är medlemmar, som bland annat regelbundet publicerar välinformerade rapporter i skärningspunkten mellan forskning, näringsliv och policy, på senare tid bland annat om e-hälsa, ojämlikhet i hälsa eller livsvetenskaper.

Igår hölls ett rektorsseminarium om öppen vetenskap anordnat av UNICA-nätverket för Europas huvudstadsuniversitet, där jag deltog i en paneldiskussion om betydelsen av akademiskt ledarskap i övergången till öppen vetenskap. Seminariet hade många intressanta inslag, som nationalekonomen Ted Bergstroms diskussion av affärsmodellerna bakom nuvarande system och vad som kan förändra dem. Särskilt intressant var också det tydliga stöd i den kritiska övergångsfas där vi nu befinner oss som framkom i det avslutande anförandet av Kurt Vandenberghe från EU-kommissionen.

Seminariet följdes av en högtidlig öppning av det akademiska året för Université Libre de Bruxelles, som exceptionellt nog ägde rum i EU-parlamentet. Temat var Kunskapens Europa, med bland andra kommissionären för forskning och innovation Carlos Moedas som talare. Det europeiska samarbetet inom både forskning och högre utbildning har varit av stor betydelse för hela Europa – ERC:s drygt tio år och Erasmusutbytets drygt trettio är goda exempel på dessa framgångar. Moedas pläderade med kraft för att denna utveckling, som nu ifrågasätts på vissa håll, istället behöver fortsätta och stärkas.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Upptakt – och lansering av cOAlition S

Vi har haft medarbetarupptakt för läsåret i Aula Magna, där rektor och förvaltningschef traditionsenligt talar. I övrigt stod akademiska kärnvärden denna gång i fokus. Professor Caroline Parker, som lett ett omfattande projekt om kärnvärden vid Glasgow Caledonian University, gästade Stockholms universitet och modererade en paneldiskussion med prorektor och de tre vicerektorerna.

Vad ska akademiska värden vara bra för? I en tid där inte bara falska nyheter och alternativa fakta gör sig gällande och tilltron till forskningen minskar, utan där demokratins själva fundament på flera håll i världen tycks vara på väg att demonteras, är det fria och oberoende instanser som domstolar och universitet som först hamnar i skottgluggen för antidemokratiska krafter.

I Sverige slår vi oss gärna för bröstet och tror oss vara bra på autonomi. Men faktum är att en rapport från European University Association, som regelbundet analyserar universitetens autonomi i Europa, visar att vi hamnar så lågt som på plats 19 av totalt 29 länder, givet ett antal kriterier (organisatorisk och finansiell autonomi, autonomi relaterad till rekrytering och personal samt akademisk autonomi). Det borde tjäna till eftertanke – och har så gjort, bland annat i en rapport av Andrew Casson, Några frågor om akademins autonomi, som SUHF nyligen gett ut. Han drar bland annat slutsatsen att Sverige skulle behöva ett grundlagsskydd som omfattar inte bara forskning utan också utbildning, som en central markering av akademins betydelse i ett fritt samhälle. Det finns med andra ord goda skäl att reflektera över akademiska kärnvärden, och inte bara se över våra institutionella värden, utan också återvända till de fundamentala värdena.

Igår ägde också en upptakt rum av annat slag. Science Europe lanserade cOAlition S, en plan för att snabbare åstadkomma EU:s mål om full och öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Grundprincipen är att vetenskapliga publikationer baserade på forskningsresultat finansierade av offentliga medel ska publiceras fullt och omedelbart öppet tillgängliga från den 1 januari 2020. Behovet att skynda på processen har uppstått då den hybridmodell som tillämpats som en övergångslösning av flera tidskrifter nu verkar ha permanentats av flera, med påföljden att forskarvärlden får betala dubbelt, både prenumerationer och författaravgifter för öppet tillgänglig parallellpublicering.

Robert Jan Smits, EU:s utsände för öppen vetenskap, har utarbetat planen bland annat genom en turné i en rad EU-länder under våren, däribland Sverige. Huvudtanken är alltså att få till en systemförändring genom att den drivs av forskningsfinansiärerna. Finansiärer från elva EU-länder, däribland Formas i Sverige, står bakom initiativet – och det gör även ERC. VR är i sak positiva men vill överväga tidsplanen vidare. cOAlition S är ett viktigt steg framåt och ett starkt stöd för det arbete för öppen vetenskap som vi bedriver i Sverige, inte minst vid Stockholms universitet.

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Terminsstart för ledning och studenter

Sommaren har omärkligt glidit över i höst. För min del startade den på allvar i förra veckan, då jag var på internat med prorektor, de tre vicerektorerna, förvaltningschef och biträdande förvaltningschef på vår forskningsstation i Tarfala. De mätningar som görs av forskarna i Tarfala har för övrigt stått i fokus för nyhetsbevakningen i sommar, genom de mätresultat som visat att glaciärsmältningen på Kebnekaises sydtopp gjort att nordtoppen nu i stället är Sveriges högsta punkt. 

Vid vårt internat diskuterade vi bland annat universitetets centrala strategi, internationaliseringsfrågor och styr- och resursutredningens utvecklade modellförslag. Vi diskuterade också universitetets kvalitetssäkringssystem för forskning och hur arbetet med detta ska föras vidare. Till alla dessa frågor finns det anledning att återkomma under hösten.

Denna vecka inledde förvaltningschefen och jag med att delta i frukostmöte hos studentkåren, där vi berättade lite om vad som ur vårt perspektiv är aktuellt vid universitetet och svarade på frågor. En aktiv och bra dialog med studentkåren är oerhört viktigt för ett välfungerande universitet, och det har vi haft genom åren här vid Stockholms universitet. Jag är angelägen om att bevara och utveckla denna goda tradition. Kåren har redan startat terminen med välkomstfika för nya internationella studenter, och på fredag är det dags för det officiella välkomnandet av våra nya studenter till campus. Både prorektor och jag kommer att medverka vid olika välkomstaktiviteter – liksom givetvis studentkårens presidium.

 

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

I Almedalen 2018

En som vanligt fullmatad Almedalsvecka är nu avslutad för min del. I år har det tyvärr varit mer märkbart än någonsin tidigare att det demokratiska samtalets arena utmanas och hotas av odemokratiska krafter. Vårt samhälle, där vi så länge tagit öppenhet och en gemensam värdegrund för givna, tycks bli alltmer delat. Jag har under veckan deltagit i flera paneler där dessa frågor har diskuterats. Det är i högsta grad universitetens uppgift att delta aktivt i debatten här, för att värna öppenhet, forskningens frihet, yttrande- och åsiktsfrihet. För att kunna fylla denna uppgift krävs också garantier för lärosätenas oberoende från statsmakten. Global, universellt giltig och samhälleligt nödvändig kunskap, som våra lärosäten producerar, har samtidigt en stark potential att verka som en sammanbindande kraft i samhället. Det är ett stort ansvar som vi, tillsammans med andra demokratiska institutioner, behöver påminna oss om.

Stockholms universitet hade i år ett samverkansmingel på fyra teman – desinformationskampanjerna som vill sabotera demokratin, överproduktionen av livsmedel, möjligheter att skapa arbetstillfällen för nyanlända akademiker och sist men inte minst frågan om Sveriges dricksvatten, en resurs som vi tar för given. Men är den på väg att ta slut? Det blev fyra bra samtal mellan en forskare och en sakkunnig från någon annan sektor i samhället – något förskjutet i tid på grund av åttondelsfinalen, men med en desto mer entusiastisk publik!

Själv hade jag också tillfälle att lyssna till flera välbesökta och även medialt uppmärksammade seminarier och presentationer från Stockholms universitets Östersjöcentrum – både på vårt nya forskningsfartyg R/V Electra på plats i Visby och på Briggen Tre Kronor, där vi har ett nära samarbete med Stiftelsen Hållbara Hav. När Almedalsveckan är som bäst är den verkligen en arena för samtal som gör det möjligt att mötas över gränser, mellan akademi, politik, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. En sådan levande dialog är nödvändig för att möta de stora utmaningar och problem vårt samhälle står inför idag, både lokalt och globalt.

I nästa vecka tar jag semester – och jag vill passa på att tacka alla, medarbetare som studenter, för läsåret som gått, och önska en skön och vilsam sommar!

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Beslut och besök – slut för vårterminen

Vi har haft terminens sista rektorsföredragning, rektors beslutsmöte, som också var den sista med studentkårens nuvarande presidium, Henric Södergren och Stefanie Tagesson, efter hela två år av mycket gott samarbete, där de gjort viktiga organisatoriska förändringar, löst en rad akuta problem, formulerat en mer långsiktig strategi och även sjösatt en imponerande kommunikationsplan. Tack Henric och Stefanie! Vi har också träffat deras efterträdare, Nils Bergmark och Anton Bernhardt Hjelm, som båda redan är väl insatta i kårens verksamhet genom tidigare uppdrag, vilket bådar gott för fortsatt bra dialog. Det är otroligt viktigt för hela universitetets verksamhet att studentinflytandet fungerar väl, i synnerhet dialogen mellan universitetets ledning och kårpresidiet, som sätter tonen för samarbetet.

Under veckan har vi även avslutat denna termins institutionsbesök vid den naturvetenskapliga fakultetens institutioner. För mig som rektor – jag har sagt det förut – ger dessa besök en helt nödvändig direktkontakt med kärnverksamheten på hela universitetet, som ger direktkontakt med aktuella utmaningar och möjligheter. Föga förvånande har bland annat forskningsinfrastrukturfrågor varit återkommande vid besöken denna gång, men också fastighetsfrågor. Ett starkt forskningsuniversitet som vårt, som rekryterar internationellt, ställer stora krav på flexibilitet och snabbhet inte minst när det gäller att bygga labb till nyrekryterade forskare, särskilt då på meriteringsanställningar där tiden är begränsad för att kunna visa resultat. Här måste vi bli bättre. Jag imponeras som alltid vid dessa besök av styrkan och bredden i verksamheten, men denna gång särskilt också av det strategiska tänkande som i hög grad genomsyrar institutionerna.

Igår hade jag besök av utbildningsminister Badara A. Joof från Gambia, som med en delegation besökt Sverige under denna vecka för att utveckla förbindelserna, såväl på regeringsnivån som gentemot utvalda universitet. Deras tanke är att utveckla högre utbildning på hemmaplan i Afrika, bland annat med svenskt bistånd (en tanke som för övrigt stämmer väl överens med Stockholms universitets planer på utvecklandet av PACM – Pan African Centre for Mathematics).

Sist men inte minst: Inför att uppsägningen av Elsevieravtalet träder i kraft på söndag gick Stockholms universitet idag ut med ett pressmeddelande om beslutet att ge stöd till forskare att publicera sig i rena Open Access-tidskrifter. som fått stor internationell uppmärksamhet. Under nästa vecka i Almedalen kommer jag också att medverka i flera paneler där jag får tillfälle att ta upp den högaktuella frågan om öppen vetenskap.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Inför midsommar

Så här i veckan före midsommar har de flesta studenterna lämnat campus, men för oss med andra uppdrag inom universitetet pågår verksamheten ännu på högvarv. Denna vecka har jag bland annat haft glädjen att inviga konferensen Exploring Language Education, ett initiativ från professor Camilla Bardel på Institutionen för språkdidaktik som också lett organisationskommittén. Extra roligt är att konferensen är den första i en tänkt serie av många efterföljare, och av intresset att döma kommer det inte att bli några svårigheter att förverkliga denna ambition. Bredden och djupet i forskningen vid Stockholms universitet kring dessa breda och högaktuella frågor, som spänner över en lång rad institutioner liksom över gränsen mellan ämnen och ämnesdidaktik, gör oss sällsynt skickade att initiera en konferensserie på detta tema.

Igår hade SUHF ett heldagsstyrelsemöte på Kungliga Konsthögskolan, med viktiga diskussioner kring många aktuella teman – bland annat kvalitetssäkring av forskning, domen mot Mälardalens högskola, frågor om öppen vetenskap, om lärosätenas samverkansarbete, om beställd utbildning samt om arbetet med flyktingar och nyanlända. Som bonus fick vi dessutom en visning av Konsthögskolans ateljéer.

Idag inleddes min arbetsdag i Bergianska trädgården, där vi hade glädjen att ta emot vår nye landshövding Sven-Erik Österberg, i samband med hans rundtur i Nationalstadsparken. Bergianska är ju en särskild inrättning vid Stockholms universitet där vi har huvudansvaret för trädgården, men med delat huvudmannaskap med Kungliga Vetenskapsakademien. Det är en otroligt viktig verksamhet av stor betydelse för hela Stockholm – alltifrån ren utbildning och forskning eller samverkan, som till exempel skolverksamheten genom Vetenskapens och Naturens hus – till ren rekreationsverksamhet som stockholmarnas egen botaniska trädgård, samt inte minst den nyckelroll i Nationalstadsparken som trädgården intar. Vi fick en spännande rundvandring där trädgårdens föreståndare, professor Catarina Rydin, tillsammans med stf föreståndare, botanist Gunvor Larsson, fick många möjligheter att ge prov på dess stora och imponerande rikedom i alla avseenden, och vi fick även tillfälle att ventilera trädgårdens olika utmaningar, alltifrån problemen med nya planerade infarter till det långsiktiga säkrandet av Bergianskas fortlevnad, inklusive Edvard Anderssons växthus – en donation till en särskild stiftelse knuten till Vetenskapsakademien, där medlen dessvärre är långtifrån tillräckliga. Edvard Anderssons av stockholmarna mycket uppskattade växthus, med fokus på medelhavsområdet, hotas därigenom av rivning den dag KVA:s medel tar slut.

Under eftermiddagen idag hade Regeringskansliet bjudit in till EU-samråd inför Horizon Europe, det nya europeiska ramprogrammet för forskning. Stockholms universitet ställer sig här i allt väsentligt bakom den gemensamma deklaration som 14 europeiska universitetsnätverk signerat, varav Stockholms universitet deltar i två – EUA och UNICA. Huvudpoängerna har redan framförts av ett antal av oss rektorer i en debattartikel under våren. Huvudsakligen går resonemanget ut på att universiteten ställer sig positiva till den höga ambitionsnivån, men just därför måste en totalt sett högre budget efterlysas, samt inte minst en översyn över fördelningen av medlen göras. En tydligare roll för European Research Area efterfrågas också, tvärsigenom alla de tre så kallade pelare som med vissa förändringar ändå bibehållits sedan sist – excellent forskning, nu benämnd öppen vetenskap, globala utmaningar och öppen innovation. Tanken med dessa nya namn är att inkludera kommissionären Carlos Moedas famösa ”tre o:n”: open science, open innovation, open to the world – den sistnämnda har dock alltså döpts om till globala utmaningar. Vi är, med facit i hand, besvikna över att medlen till ERC, Marie Sklodowska Curie-programmen och infrastruktursatsningar – de medel som säkrar en stark grundforskning – i praktiken urholkats. Vi ser samtidigt problem med att universiteten är satta på visst undantag framför allt när det gäller innovation, men även i viss mån när det gäller globala utmaningar. Det krävs också bättre samverkan och synergier mellan forskning, innovation och utbildning, och det är bekymmersamt att såväl humaniora och samhällsvetenskap som grundforskning tycks frånvarande inte minst i pelare 2 och 3. Alla dessa perspektiv behöver integreras i ramprogrammet som helhet. Nu kommer intensiva diskussioner i hela EU att ta vid, och det är hög tid för de lärosäten som så önskar att göra egna inspel, både till regeringskansliet och direkt till Bryssel.

Men här i Sverige drar det nu först och främst ihop sig i Sverige till midsommarfirande, och jag ber att få önska alla medarbetare och studenter Glad midsommar, med en sommarbild från vårt uppskattade Victoriaväxthus!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Stärkt fysiskt samband mellan Stockholmsuniversiteten

Idag hölls ett frukostmöte med KI, KTH, SU och Akademiska hus, modererat av Johannes Hylander från New Republic, om stärkta fysiska förbindelser mellan stadens tre största lärosäten. Politiker, Stockholms handelskammare, Stockholm Science City, rektorer och andra intressenter var samlade till diskussion med utgångspunkt i en ny rapport som tagits fram på lärosätenas uppdrag.
När man tänker Stockholm är det snarare huvudstaden än universitetsstaden som brukar hamna i fokus. Mindre känt är att lärosätena i Stockholm – tre universitet och 15 högskolor – omsätter totalt 18 miljarder per år och utbildar ca 90 000 studenter på grund- avancerad och forskarnivå. Var fjärde internationell student i Sverige, totalt ca 9 000 personer, studerade i Stockholm under förra läsåret, de allra flesta vid de tre största lärosätena, KI, KTH och SU. Stockholm står för inte mindre än 40% av landets totala forskningskapacitet. 20 000 personer är verksamma vid samtliga lärosäten i staden, varav 15 000 på KI, KTH och SU, vilket gör oss tillsammans till den största arbetsgivaren i regionen efter landstinget och Stockholms stad.
De tre universiteten, som ligger nära varandra rent geografiskt, utgör gemensamt en världsledande akademisk miljö – ett av Europas största och mest framgångsrika universitetsområden. Times Higher Education brukar ranka universitetsstäder utifrån hur många universitet som återfinns bland de 200 högst rankade i världen. Nyligen hamnade Stockholm då på delad fjärdeplats med New York. Betydligt viktigare är dock att våra tre universitet kompletterar varandra: KI med medicin, KTH med teknik, SU med human- och naturvetenskap. Vi har flera stora forsknings- och infrastruktursamarbeten som förenar oss alla tre, där SciLifeLab är mest känt. Men vi har också ett 25-tal ytterligare samarbeten mellan två av universiteten, där Stressforskningsinstitutet mellan SU och KI och Nordita, det nordiska institutet för teoretisk fysik där SU och KTH har värdskapet, är två exempel. Vår bibliometriker vid SU har räknat ut att om vi skulle rankas gemensamt i den så kallade Shanghairankningen – Academic Ranking of World Universities – som framför allt går på vetenskaplig kvalitet, skulle vi hamna på plats 9 i världen. Det här är en enorm potential, inte minst internationellt. När University of Tokyo skulle välja tio internationella strategiska partners bland världens bästa universitet var det inte till något enskilt av våra lärosäten man vände sig, utan till oss alla tre – ”The Stockholm Trio”. 

Våra samarbeten har ökat starkt under de senaste decennierna, i viss mån till följd av förändringar i omvärlden men framför allt också tack vare strategiska beslut från lärosätenas sida. Med Albano som ett nytt nav som knyter samman våra tre campus öppnas ännu fler möjligheter. Men de ökande samarbetena kräver också stärkta fysiska samband mellan våra lärosäten. Idag går det lätt att ta sig till vart och ett av lärosätena. Men i alla planer för kommunikationer i regionen har man sett vart och ett av oss som en isolerad enhet istället för som en helhet, som den vetenskapsstad vi gemensamt utgör, och att ta sig mellan lärosätena är betydligt svårare. Att till exempel resa med SL från SU till KI tar idag lika lång tid som man behöver tillbringa på Uppsalapendeln, bortåt 40 minuter – och dessutom med ett byte. Problemet med planerna är också att de baseras på mätningar av resor i dagsläget. Men det behov som identifierats när Albano blivit verklighet är 26 000 nya kollektivtrafikresor per dag. Cykelvägarna mellan KTH och SU eller mellan Albano och KI har stora brister. Det finns visserligen olika mer eller mindre utvecklade planer – men ingen av dem har ännu blivit verklighet. Vi behöver en utvecklad plan för gång- och cykelförbindelser mellan lärosätena, och vi behöver tänka vidare kring hur bussnätet kan utvecklas. Det kräver en bred samverkan för gemensamma lösningar mellan alla intressenter som vill verka för Stockholms utveckling. Mycket står på spel, och varken universiteten eller Stockholm har råd att missa dessa möjligheter.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar