VR-besök

Vi har just haft besök av Vetenskapsrådets ledning. För VR:s del var det ett led i deras besöksplan för året, där de träffar alla forskningsuniversitetens ledningsgrupper. För Stockholms universitet var det ett unikt och mycket välkommet tillfälle att få diskutera gemensamma frågor och aktuella utmaningar – och de är många! Infrastrukturfrågor stod givetvis i fokus, nu när den första cykeln just har avslutats i den nya modellen för prioritering och finansiering. Det rådde stor enighet om att denna nya modell – som lägger över ett väsentligt större finansieringsansvar på lärosätena men därmed också ger dem större inflytande och leder till skarpare prioriteringsmöjligheter – fungerar väl, även om det finns ytterligare utvecklingspotential. Bland de andra frågor vi diskuterade var rekryteringar och etableringsbidrag – vem har ansvaret att rekrytera lärare, VR eller lärosätena? – och samtidigt de fria projektbidragens stora betydelse inom alla vetenskapsområden, behovet av ökad dialog mellan VR och lärosäten samt frågor om öppen vetenskap inklusive öppna data, som ju är VR:s särskilda ansvar, och därmed även datalagring. Inte minst den sistnämnda är en synnerligen komplex fråga där flera aktörer är involverade – SUNET (som ju VR självt har ansvaret för), SND och SNIC – där ansvarsförhållandena behöver redas ut. Vi diskuterade också VR:s ansvar för och initiativ ifråga om forskningskommunikation – en fråga som också är högt prioriterad av Stockholms universitet. Som avslutning besökte vi också IVMSU, en nod inom en nationell infrastruktur för avancerad ljusmikroskopi som VR finansierat, och som integrerats i en av det naturvetenskapliga områdets ”core facilities”. Sammantaget kan sägas att betydelsen av detta slags dialoger är oerhört stor, och jag är övertygad om deras stora vikt för att utveckla den samverkan inom forsknings-Sverige som är helt nödvändig för framtiden. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nya dekaner, ny budget

Denna höstlovsvecka har det varit lite lugnare än vanligt på universitetet, efter höstens kanske mest intensiva vecka som avslutades med universitetsstyrelsens sammanträde på fredagen, där beslut fattades bland annat om budgeten för 2018, och om integreringen av NADA, numerisk analys och datalogi, i Matematiska institutionen – ett strategiskt viktigt beslut med stor potential, som genom nya rekryteringar kommer att bidra till en stark utveckling inom tillämpad matematik och datalogi. Som avslutning på sammanträdet presenterade föreståndaren Gunhild Ninis Rosqvist verksamheten vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala.

Vid förra torsdagens rektorsföredragning fattade jag beslut om ny vicerektor tillika dekan samt om prodekan vid det naturvetenskapliga området: Henrik Cederquist och Ylva Engström. Jag beslutade även om nya dekaner och prodekaner inom det humanvetenskapliga området – Elisabeth Wåghäll-Nivre och Hans Hayden vid humanistisk fakultet, Astri Muren och Mikael Holmqvist vid samhällsvetenskaplig fakultet, och Jessika van der Sluijs samt Torben Spaak och Teresa Simon-Almendal vid juridisk fakultet. Nu återstår endast val av och beslut om vicerektorer för det humanvetenskapliga området innan de nya områdesledningarna, som börjar sitt arbete från årsskiftet, formellt är helt klara. Dessa ledningsuppdrag är nyckelposter i ledningen av universitetet. Jag gratulerar till nya och nygamla uppdrag!

Denna vecka fattade rektor som vanligt också på universitetsstyrelsens uppdrag ett mer detaljerat uppföljningsbeslut om budgeten för nästa år. Samtidigt har de flesta beskeden från externa forskningsfinansiärer nu blivit klara – jag återkommer till dem! Därmed är också de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna på plats för det kommande året. Återstår att omsätta dem i praktiken, med nya områdesledningar och en delvis ny ledning för universitetet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

SUHF:s årskonferens och förbundsförsamling på Stockholms universitet

Stockholms universitet har i år haft värdskapet för SUHF:s årskonferens och höstens förbundsförsamling. Årskonferensen i Aula Magna samarrangerades med Internationaliseringsutredningen under Agneta Bladhs ledning. Eva Egron-Polak, tidigare generalsekreterare i International Association of Universities, pläderade engagerat för behovet av internationaliseringsstrategier, både nationellt och på lärosätesnivå, medan Mark Frederiks från NVAO, Hollands motsvarighet till UKÄ, presenterade en modell för utvärdering av internationaliseringsarbete. Vi fick också en spännande delrapport från pågående utredning, liksom ett viktigt inlägg från IAU:s president Pam Fredman om internationalisering i en tid av protektionism. Ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson inledningstalade vid konferensen, och statssekreterare Karin Röding deltog avslutningsvis i en ovanligt animerad paneldebatt, där företrädare för olika perspektiv på internationaliseringsfrågan fick komma till tals: utöver utbildningsdepartementet fanns här även främjandeperspektivet, företagsperspektivet, utvecklingsperspektivet, studentperspektivet och lärosätesledningsperspektivet företrädda. Alla är överens om behovet av internationalisering, men hur och varför är fortfarande frågor som behöver diskuteras och lösas. Idag hölls så själva förbundsförsamlingen, nu med Marita Hilliges som ny generalsekreterare för SUHF. En av de stora diskussionerna idag gällde autonomifrågan i hela dess komplexitet. Glädjande nog finns det en stor samsyn inom sektorn kring många av våra gemensamma nyckelfrågor, vilket också stärker SUHF:s position som förvaltare av akademins kärnvärden.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Med KVA på La Palma

Tillsammans med Kungliga Vetenskapsakademiens klass 2 för astronomi har jag under den gångna veckan haft tillfälle att besöka La Palma, den västligaste av Kanarieöarna. Ett huvudsyfte med resan var att besöka Swedish Solar Telescope (SST), som drivs av Institutet för solfysik. Detta institut utgör en nationell infrastruktur för vilken Stockholms universitet 2012 tog över ansvaret från KVA, med stöd från Vetenskapsrådet, och som nu fått förnyat VR-stöd. Dels är detta det teleskop i sitt slag vars bilder av solen har högst upplösning. Dels kan också de vetenskapliga instrument som utvecklats och fortsätter att utvecklas vid institutet noggrant analysera solljusets våglängdsinformation och polarisation, allt med bibehållen spatial upplösning. På så sätt kan man få information från alla lager i hela solatmosfären. Vi fick också spännande presentationer av institutets föreståndare Göran Scharmer och de två SU-forskarna Jorrit Leenaarts och Jaime de la Cruz Rodríguez. De båda sistnämnda har nyligen fått KAW- respektive ERC-medel, vilket kommer att möjliggöra ytterligare utveckling av forskning och instrument. ”När SST togs i bruk 2002 vållade dess första bilder av solen sensation”, och det förblir ”det skarpaste ögat mot solen i flera år framåt”, som det formuleras i VR-ansökan.

Vidare har vi besökt NOT, det nordiska optiska teleskopet, där flera av Stockholms universitets forskare också har ett starkt engagemang. NOT, som invigdes redan 1989, hade vid sin tillkomst en banbrytande design. Det har under åren utgjort en viktig gemensam infrastruktur för de nordiska länderna och har alltjämt stor betydelse för forskningen.

Likaså har vi besökt Gran Telescopio Canarias, en imponerande anläggning – ett av världens största optiska teleskop, som togs i bruk 2009. Slutligen besökte vi också MAGIC (Magic Atmospheric Gamma Imaging Cherenkov Telescopes). Strax intill bygger konsortiet CTA, Cherenkov Telescope Array, där 32 länder ingår, en anläggning som fullt utbyggd att omfatta totalt över 100 teleskop, varav ett 15-tal är planerade på La Palma. Övriga byggs på södra halvklotet (Chile). Cherenkovteleskopen observerar högenergetisk gammastrålning, med 10 triljoner högre energi än optiskt ljus, som när den krockar med atmosfären stöter ut ljusblixtar.

Berget på La Palma har unika förutsättningar som observationsplats genom sin belägenhet, där toppen, 2400 meter över havet, sticker upp ovan molnen. En annan förutsättning för de stora framgångarna med etableringar av teleskop här är ett starkt stöd från den spanska staten – internationella teleskop på plats ”betalar” i gengäld med viss teleskoptid för spanska användare –  och ett gott samarbete med lokalsamhället. Bland annat finns särskilda restriktioner för belysning nattetid, för att inte störa teleskopens observationer.

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Budgetinternat och prefektmötesstart

Vi har haft höstens budgetinternat med Områdesövergripande rådet, med konstruktiva och bra diskussioner. Till de planerade centrala satsningarna inför nästa år vid Stockholms universitet hör, utöver regeringens särskilda satsning på tolkutbildning och på nationellt centrum för svenska som andraspråk, en satsning på den nya institutionen för folkhälsovetenskap, såväl utbildning som forskning, samt på forskningsinfrastruktur. Vid internatet diskuterade vi även fördelningen av bibliotekets kostnader, som varit en mångårig stridsfråga, men där vi nu ser ut att kunna enas om en relativt enkel modell där bibliotekets kostnader delas upp på dess olika verksamhetsområden: allmänna kostnader, fysiska innehav, elektroniska innehav, datalagring samt studieplatser och studenttjänster. För varje verksamhetsområde fastställs sedan en fördelningsnyckel som är lämplig för den aktuella verksamheten. Biblioteket är en viktig forskningsinfrastruktur av särskild betydelse för det humanvetenskapliga området, varför en central kostnadskompensation görs för att utjämna den ökade kostnad modellen annars skulle medföra där, i linje med de övriga centrala satsningar på forskningsinfrastruktur som kommer att göras framöver. Det är min förhoppning att denna nya fördelningsmodell för bibliotekskostnader ska kunna tillämpas från och med 2018.

Under internatets andra dag diskuterade vi det nya kvalitetssäkringssystem för utbildning som REBUS (Rektors beredningsgrupp för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring) håller på att arbeta fram och som kommer att beslutas i år för att sedan sjösättas under 2018 med några pilotstudier. Vi diskuterade även hur våra kvalitetssäkringsmekanismer ser ut på forskningssidan, med utgångspunkt i en utredning som Gunnar Svensson (Filosofiska institutionen) gjort i frågan. Gunnar var på plats och kommenterade de iakttagelser han gjort, med en livlig diskussion som följd. Till denna fråga får vi anledning att återvända framöver, inför UKÄ:s nya uppdrag att utvärdera kvalitetssystemen inom såväl utbildning som forskning på lärosätena.

Under veckan hölls också det första av rektors prefektmöten för hösten, även där bland annat med information från prorektor om kvalitetssäkringssystemet för utbildning, och där gruppdiskussionerna blev startskottet för processen att ta fram ett nytt centralt strategidokument från 2019.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Installations- och promotionshögtid 2017

Stockholms universitet har firat sin årliga promotions- och installationshögtid i Stadshuset. Det var traditionsenligt högtidligt som sig bör, men samtidigt inte så formellt, utan nära till uppsluppet fniss när någon lagerkrans åker på sned. Traditionsenlig är också den musikaliska medverkan från Kungliga Musikhögskolan och från Stockholms studentsångare.

Kåre Bremer fick ta emot universitetets stora guldmedalj, givetvis för sina insatser som rektor men inte minst också för de stora insatser han därefter gjort för hela universitets- och högskolesektorn, dels genom den infrastrukturutredning han gjorde åt Vetenskapsrådet och dels Ledningsutredningen på uppdrag av Regeringskansliet. Båda dessa har implementerats på olika sätt i år. Grattis Kåre!

Jag hade vidare glädjen att installera 23 av årets 31 nya professorer – av de senare är för övrigt 15 kvinnor. Dessutom delade jag ut årets pedagogiska priser till fyra framstående lärare: Hildred Crill, Lisa Käll, Said Mahmoudi och Daniel Ritter – en påminnelse om att god undervisning hänger intimt samman med god forskning.

158 nya doktorer promoverades inom universitetets fyra fakulteter, och fem av våra jubeldoktorer, som disputerade för 50 år sedan, var på plats för att ta emot sina diplom. Dessutom promoverades nio högt förtjänta hedersdoktorer, som också framträtt på olika sätt på universitetet i samband med promotionen. Ett roligt exempel var sammanförandet av de båda hedersdoktorerna Lilian Thuram och Johan Kuylenstierna, från var sin fakultet, i ett samtal om klimat- och flyktingfrågor.

Akademin anklagas inte sällan för att befinna sig på långt avstånd från samhället. Så var inte fallet under denna högtid. Jenny White, professor i Turkietstudier, föreläste i Blå hallen om hur hon som socialantropolog arbetar med att närma sig och förstå Turkiet som samhälle i rådande tider av oro. Och när hedersdoktorerna i humaniora, Susan Faludi, Ansgar Nünning och Lilian Thuram, just blivit promoverade gjorde de knäfall i protest mot rasism, ojämlikhet och orättvisa, i anslutning till den protestvåg som de senaste veckorna spritts över USA.

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Strategiskt partnerskap med University of Tokyo, KI och KTH

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar