OR-internat på Tovetorp

Områdesövergripande rådet har haft sitt vårinternat på vår fältstation i Tovetorp. I år kom vi dit med våren – och promenader bjöd på möten med tranor såväl som vildsvin. Det är alltid lika roligt att komma till Tovetorp, med varmt mottagande och fantastisk mat. Inte minst bidrar också hemkänslan till ett avslappnat och bra diskussionsklimat.

OR kommer från och med nu att sammanträda oftare. Tidigare har vi träffats inför varje universitetsstyrelse, men nu blir det, initialt på studenternas initiativ, möten varje månad, och därutöver som tidigare ett vår- och ett höstinternat.

Vi hade många viktiga frågor på agendan denna gång: åtgärder för minskning av myndighetskapitalet, genomströmning (med underlag både i form av två rapporter från den centrala kvalitetsfunktionen och från våra bägge områden), jämställdhetsintegrering och utvecklad ledning på Stockholms universitet, inklusive frågan om lärarutbildningarnas ledning. Till alla dessa frågor finns det anledning att återkomma i olika sammanhang längre fram.

En fråga i särskilt fokus gällde studentkårens fortsatta finansiering. I universitetets policy för studentinflytande slås fast att ”Stockholms universitets ambition är att inta en ledande position bland landets lärosäten i verksamhet som rör studentinflytande”. I samband med kårobligatoriets avskaffande tecknades ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets studentkår om finansieringsstöd, för att säkerställa ett starkt studentinflytande. Nuvarande avtal löper ut vid halvårsskiftet 2017 och blev därmed föremål för omförhandling. Vi har jämfört kårfinansieringen vid SU med de större lärosätena i landet, men eftersom formerna för ersättning varierar kraftigt är beloppen inte enkelt jämförbara. Oavsett hur man mäter står det dock klart att SU tydligt lever upp till sin ambition i policyn – vi är det lärosäte som avsätter mest medel per helårsstudent i stöd till studentkåren. I tillägg till detta ger vi betydande stöd till fakultetsföreningarna. Det omfattande stödet har lagt en grund för att Stockholms universitet idag har en mycket välfungerande studentkår, som genom sitt stora engagemang i olika sammanhang bidrar till att säkerställa kvaliteten i universitetets utbildningar.

Inför överläggningarna i OR hade studentkåren inkommit med ett äskande om samma nivå på stödet som under senaste avtalsperioden, samt en redogörelse för hur stödet är tänkt att användas. I enighet mellan OR och kåren mynnade detta ut i ett bifall för stöd på den oförändrade nivå som begärdes, men med den viktiga ändringen att inga nya avtal med detaljerade specifikationer för medlens nyttjande kommer att träffas. Istället fattar rektor ett generellt årligt beslut om stödets storlek, och sedan är det kårens ansvar att själva närmare besluta om användningen av stödet. Genom att rektor nu beslutar om ett generellt belopp som kåren sedan fritt förfogar över så läggs både större mandat, men också ansvar, på kåren att själva avgöra hur medlen ska användas för att bäst gagna studenterna vid universitetet.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Forskningsinfrastruktur

Det har varit en vecka i forskningsinfrastrukturens tecken. Igår var det deadline för årets ansökningsomgång till Vetenskapsrådet för nationella och internationella infrastrukturer. Det innebar också premiär för den nya processen för konsortiebildning mellan sökande, med krav på betydande medfinansiering från lärosäten vad gäller nationell infrastruktur och där rektor söker. Även om processen inte varit helt enkel är det en mycket positiv utveckling i riktning mot större samarbete och gemensamma prioriteringar mellan lärosätena.
I fredags var jag i Lund, där jag dels träffade universitetsledningen, dels besökte de stora infrastrukturanläggningarna MAX IV och ESS – den sistnämnda är ju fortfarande en byggplats. För MAX IV är finansieringsfrågan framöver kritisk; dels saknas 100 mnkr till driften, dels behövs en utbyggnad med nya strålrör för att anläggningen fullt ut ska kunna utnyttja den unika potentialen. Här siktar man inte minst på internationell finansiering.
För ESS är den internationella finansieringen för själva byggnationen klar, mestadels genom in kind-bidrag, men driften är ännu inte säkrad. 100 utländska universitet finns på en referenslista, men svenska lärosäten har hittills inte varit tillräckligt involverade i dialogen. Ett undantag är SSF:s goda initiativ till en neutronforskarskola. För både MAX IV och ESS är lärosätenas engagemang av största vikt; det naturvetenskapliga området vid Stockholms universitet tar nu fram en strategi för utnyttjandet av båda dessa infrastrukturer.
Idag står ett besök på SciLifeLab på agendan. De har besök av sitt International Advisory Board, och ett möte med rektorerna för värduniversiteten ingår i programmet. Även här är det av största vikt att SciLifeLab fungerar fullt ut både som nationell infrastruktur och som forskningscentrum, och såväl för hälsa som miljö. Här har de fyra värduniversiteten en helt central uppgift.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Baltic Sea Future 2017

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Besök på samverkansavdelningen

Prorektor, vicerektorerna, förvaltningsledningen och jag har varit på besök på Samverkansavdelningen där vi fått en presentation av aktuella frågor och haft tillfälle till diskussion. Samverkansavdelningen har ännu inte två år på nacken, men det har hänt mycket under denna tid. Under 2017 har verksamheten utvecklats ytterligare genom införlivandet av Konferensservice och Mediaproduktion. Det står också klart att det under denna tid uppstått många viktiga synergieffekter mellan kommunikationssektionen och de båda sektionerna för externa relationer och relationer och evenemang.

En viktig fråga som stod högt på dagordningen vid mötet är kärnverksamhetens kontaktytor gentemot avdelningen. Här är nu planen att det på båda områdena ska inrättas samverkansberedningar, som kan säkra koppling och kontakt med områdesledningarna. En annan viktig nyhet som tillkommit under de senaste åren är de lokala samverkanskoordinatorerna, som nu förlängs också under 2018. För att ännu bättre kunna tillvarata denna resurs tillsätts nu också ett antal centrala samverkanskoordinatorer, som håller kontinuerlig dialog med de lokala.

På upptakten i höstas låg fokus på hur universitetet arbetar med nyanlända. Då aviserades att en koordinator för dessa frågor skulle rekryteras, för att svara mot de tydliga behov som artikulerats från kärnverksamheten. Det är mycket glädjande att Johanna Hargö, en av de centrala samverkanskoordinatorerna, som varit projektledare för Korta vägen sedan maj 2016, nu är på plats i denna funktion. Som ambassadör för Stockholms universitets engagemang i dessa frågor ska hon, utifrån en inventering av universitetets olika initiativ, också bidra till att utveckla det fortsatta arbetet både internt och externt, genom att kommunicera det som redan görs och genom att medverka i den vidare utvecklingen av samverkansytor mellan universitetet och övriga samhällsaktörer på detta viktiga område, där behoven av lösningar är både omfattande och akuta.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

En vecka i Tokyo

Nu på hemväg från Tokyo kan jag se tillbaka på en intensiv och givande vecka, där delegationen från Stockholms universitet hade flera produktiva möten, dels med rektor Makoto Gonokami, dels med flera ledningspersoner och forskare vid University of Tokyo. UTokyo, SU, KI och KTH kommer i september gemensamt att arrangera en workshop i Stockholm på temat ”Ageing Well”. Vi siktar på ett fördjupat samarbete mellan våra fyra universitet, med bland annat årligen återkommande workshops – förhoppningsvis nästa år i Tokyo, året för firandet av 150 år av diplomatiska relationer mellan Japan och Sverige.
Vår delegation besökte såväl Honga campus – universitetets huvudcampus, där vi också bodde i universitetets gästhus – som Kashiwa campus, beläget ca 30 km utanför centrum, där vi fått inbjudan till flera forskningsinstitut – gerontologi, oceanografi – och till ”Graduate School for Frontier Sciences” där det bland annat finns ett program för Sustainability Science, som sedan flera år samarbetar med SRC och i augusti samarrangerar en konferens i Stockholm med dem och med Future Earth. Ett annat flerårigt, välfungerande samarbete finns med Institutionen för pedagogik och didaktik. Efter att i början av veckan ha träffat SU:s delegation i Tokyo reste ansvarig professor Yuto Kitamura till Stockholm med en grupp studenter, för det årliga utbytet inom ramen för ”Graduate School of Education”.
Vi var också inbjudna på lunch i det vackra svenska residenset av ambassadören till Japan, Magnus Robach, och fick även tillfälle att träffa attachén för innovation, forskning och högre utbildning Niklas Kviselius med medarbetare. Besöket gav intressanta insikter och fördjupad förståelse för japanska universitet, deras villkor och styrning.
I söndags hölls Nobel Prize Dialogue för andra gången i Tokyo, som alltid med ett fullmatat program, denna gång på temat ”The future of intelligence”. Det är ett område där utvecklingen inom forskningen nu går mycket snabbt och där stora kommersiella bolag, som Google, också är viktiga aktörer. Big data och machine learning är nyckelord – img_2128och det ställer frågan på sin spets vad intelligens egentligen är, och om den mänskliga intelligensen har någon särart.
Ett besök som detta ger som regel föga utrymme för att upptäcka den plats där man befinner sig. Denna gång hade vi dock glädjen att ha med Christina Nygren i delegationen, professor vid Institutionen för Asien- Mellanöstern- och Turkietstudier och expert på asiatisk teater. Hon tog oss med på tabi shibai, resande teater som kombinerar improviserade pjäser med dansföreställningar. En fascinerande inblick i japansk populärteaterkultur!

img_2130

 

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Helsingfors – Stockholm – Tokyo

I förra veckan tillbringade jag tre dagar i Helsingfors där jag hade ett uppdrag i en bedömarpanel för Finlands akademi, som granskat den tredje utlysningsomgång där finska universitet söker medel för att profilera sin verksamhet. Bedömningen görs utifrån ett antal kriterier: bland annat ska profileringsåtgärderna vara välförankrade i universitetets strategier, det ska finnas en tydlig handlingsplan och en realistisk finansieringsplan också utöver de eventuella medel som tilldelas, och det bör ingå såväl samverkan med andra lärosäten eller relevanta aktörer som en tydlig arbetsdelning. Det blev intensiva dagar med många intervjuer med lärosätesledningar från hela landet.
Det finns många olikheter mellan det finska universitetssystemet och det svenska, och denna finansieringsform är knappast direkt överförbar till svenskt sammanhang. Det hindrar inte att ett uppdrag av detta slag ger många nya perspektiv, och är både lärorikt och inspirerande för det egna strategi- och profileringsarbetet.
I fredags var jag tillbaka i Stockholm för årets första sammanträde med universitetsstyrelsen, med fokus på undertecknandet av årsredovisningen. Stockholms universitet gjorde i princip ett nollresultat 2016 (+ 5 mnkr) men det är inte tillräckligt för att komma till rätta med myndighetskapitalet. De närmaste åren väntar en rad stora satsningar, bland annat på lokaler och infrastruktur. Här krävs ett strategiskt tänkande från hela verksamheten, där de ackumulerade medlen på ett klokt sätt tas i bruk.
Denna vecka befinner jag mig i Tokyo tillsammans med en delegation från Stockholms universitet, för att utveckla och fördjupa vårt samarbete med University of Tokyo, som i likhet med Illinoissamarbetet omfattar även KI och KTH.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

SACF Excellence Seminar i Stockholm

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar