Från internationellt samarbete till svensk arbetsgivar- och forskningspolitik

I måndags hade jag glädjen att på Nobelmuseet välkomna deltagarna till det tredje och sista seminariet inom MIRAI-samarbetet mellan Japan och Sverige, finansierat av STIINT, som sedan pågick i Stockholm och Uppsala under tisdag till torsdag. En höjdpunkt förra året var seminariet i Tokyo, som sammanföll med firandet av 150-års-jubileet för de japansk-svenska diplomatiska förbindelserna. Även detta seminarium blev lyckat, med planer för en nystart.
Under tisdagen var det SUHF:s arbetsgivardag på KTH, då Arbetsgivarverkets nye generaldirektör Gunnar Holmgren inledde med att tala om den statliga arbetsgivarpolitiken i dagsläget, där han gjorde det väldigt tydligt att han räknar med lärosätena, vilket är utomordentligt positivt – så har inte alltid varit fallet. I övrigt innehöll dagen två teman, autonomi och internationalisering, båda på agendan för oss lärosäten och med stora, aktuella eller potentiella, implikationer för vår arbetsgivarpolitik.
På onsdagen höll Arbetsgivarverket så sin arbetsgivardag, med landets generaldirektörer inklusive rektorer närvarande. Den inleddes av civilminister Lena Micko och avslutades av statsminister Stefan Löfven, en ovanligt ministertät uppställning.
Samma kväll deltog jag i en paneldebatt arrangerad av Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) om sexuella trakasserier inom högskolan, tillsammans med bland annat ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans och generaldirektören för Universitets- och högskolerådet (UHR) Karin Röding, som inledde med att berätta om den rapport UHR tagit fram i ämnet. Klart är både att mycket gjorts – och att mycket återstår att göra. Särskilt värdefullt var att doktorandernas röst – som hör till den mest utsatta gruppen inte bara vad gäller sexuella trakasserier, utan gällande maktfrågor inom akademin i stort – blev hörd genom ordföranden i SFS doktorandkommitté Pil Maria Saugmann.
Under torsdagen deltog jag i en panel vid Ingenjörsvetenskapsakademien, arrangerad av forskningsrådet Formas, apropå en rapport som österrikaren Dr Michael Stampfer gjort om det svenska forskningssystemet, med fokus på såväl universitet och högskolor som forskningsfinansiärer, i syfte att belysa hur kvaliteten ska kunna ökas i svensk forskning. Det är bra med en internationell genomlysning – men samtidigt problematiskt att dra generella slutsatser med tanke på att det finns så stora skillnader mellan olika lärosäten inom det svenska systemet – och mellan de många finansiärer som ingår i vårt fragmenterade finansieringslandskap.
Torsdagens paneldebatt utgjorde samtidigt en brygga till fredagens sammanträde med Regeringens forskningsberedning, där jag är en av ledamöterna. Denna gång låg fokus just på de inspel till den forskningspolitiska propositionen som kommit från de statliga forskningsfinansiärerna – VR, Formas, Forte, Vinnova – som alla var inbjudna att kort introducera sina inspel. Därefter vidtog en intern diskussion med fokus på klimat och jämställdhetsfrågor. Viktigt för framtiden blir här att fokusera på de kritiska gränssnitten mellan grundforskning, tillämpning och innovation, liksom på de olika aktörernas roller inom forskningssystemet i stort. Sverige tål inte att forskningssystemet som helhet utarmas, och framför allt inte att grundforskningen, som utgör förutsättningen för framtida tillämpningar, skjuts i sank. Det är av största betydelse att dessa frågor framgent kommer att hanteras med skärpa och tydlighet inom beredningen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Kvalitetsdialog, samarbeten och nätverk

På måndagen i förra veckan hölls den första kvalitetsdialogen inom ramen för Stockholms universitets nya kvalitetssäkringssystem för utbildning, med det naturvetenskapliga området. Det blev en mycket bra dialog som gav viktiga insikter om styrke- och utvecklingsområden för våra naturvetenskapliga utbildningar.
Samma kväll hade universitetet glädjen att få tacka Björn Carlson och Stiftelsen Baltic Sea 2020 för det generösa bidrag som möjliggjort utvecklingen av vårt Östersjöcentrum och projektet Baltic Eye, för analys, syntes och kommunikation om aktuell Östersjöforskning. Det ägde passande nog rum på Skansen, i Baltic Sea Science Centre, också det en skapelse av Björn Carlsons stiftelse där SU och SLU har glädjen att samverka med Skansen genom att hålla centret uppdaterat med aktuell forskning.
Dagen därpå bjöd Statens maritima och transporthistoriska museer på ett intressant kvällsprogram med fokus på forskning, där vi bland annat fick pinfärska nyheter från dagsaktuella vrakdykningar vid Vaxholm. SMTM och SU driver gemensamt och framgångsrikt Centrum för maritima studier, ett tvärvetenskapligt centrum med hemvist på Historiska institutionen, och vi samarbetar nu också inför öppnandet av SMTM:s nya museum Vrak, hösten 2020, där vårt forskningsfartyg R/V Electra har använts i ännu ett tvärvetenskapligt samarbete.
Tidigare under tisdagen deltog jag i finansborgarrådets näringslivslunch, denna gång med fokus på ”Stockholm: The University Capital” – hur vi genom samverkan kan göra Stockholm till en av världens ledande universitetsstäder. En tydlig inspiration till mötet var bildandet av Stockholm Trio, och jag hade inledningsvis också ombetts säga några ord om triosamarbetet. På onsdagen hade jag, som trions ordförande under det första året, nöjet att inleda ett internat för samtliga avdelningschefer inom verksamhetsstödet vid våra tre lärosäten. Jag är helt övertygad om att inte minst dessa kontakter och samarbeten kommer att vara starkt befrämjande för framtida synergier mellan våra tre universitet.
Under onsdagen i övrigt satt jag ordförande i BIBSAM-konsortiet och i KB:s grupp för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Denna gång fattades ett par avgörande beslut. På rekommendation av SUHF:s förbundsförsamling, och med vissa viktiga justeringar därefter, beslöt vi att under veckan som kommer gå ut till konsortiemedlemmarna med förslag till nya avtal med såväl Elsevier som Wiley. Om de kan tecknas blir det ett helt avgörande steg för svensk forskning i övergången till öppen tillgång.
Samma kväll for jag till Bryssel, där EU-kommissionen på torsdagen lanserade de 17 nya nätverken inom ramen för utlysningen European University Initiatives, varav SU deltar i ett, CIVIS. Förmiddagen ägnades åt interna diskussioner för att främja utbytet mellan de olika nätverken, medan eftermiddagen var ett öppet evenemang som lockat inte mindre än 800 deltagare, med intresse för en andra pilotomgång som just utlysts. Jag deltog där i en paneldebatt om visioner för nätverken.
På fredagen sammanträdde universitetsstyrelsen, som fattade sitt budgetbeslut för 2020.
På eftermiddagen medverkade jag i en paneldebatt om humanioras framtid, med anledning av den humanistiska tankesmedjan Humtanks femårsjubileum. Humanistiska vetenskaper har avgörande betydelse för framtiden – det är hög tid att lägga ner talet om humanioras kris.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Hållbarhetsforum 2019

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fartygsdop i Helsingfors, SUHF:s årskonferens och förbundsförsamling och möte med EUA i Bryssel

Förra fredagen, den 18 oktober, hade jag tillsammans med prorektor den stora glädjen att delta i Helsingfors universitets dop av deras nya forskningsfartyg RV Augusta, ett systerfartyg till vårt eget RV Electra. De kompletterar varandra väl och båda kommer att ha stor betydelse i utforskandet av Östersjöns miljö. I samband med dopet hölls också ett fullsatt seminarium om Baltic Bridge, det välutvecklade samarbetet i Östersjöfrågor mellan HU och SU, och mellan våra forskningsstationer Tvärminne och Askö. Helsingfors universitet är en av Stockholms universitets absolut viktigaste strategiska partners, och vi tog också tillfället i akt för ett ledningsmöte där vi diskuterade nya utvecklingsmöjligheter för vårt samarbete.

Under veckan som gått har SUHF haft årskonferens, denna gång organiserad av KI på det övergripande temat reproducerbarhet och forskningskvalitet. Det blev en viktig konferens med ett högaktuellt tema – första gången i historiskt minne som SUHF håller konferens kring forskningsfrågor! – med hög kvalitet på huvudtalarna och ett tydligt engagemang från alla deltagare. Dagen därpå hölls höstens förbundsförsamling, också på KI, med bland annat diskussioner kring inspelet till den forskningspolitiska propositionen, kring etik och god forskningssed och kring autonomifrågan.

Resten av veckan tillbringade jag i Bryssel, där European University Association höll höstens Council meeting, det första under nytt ledarskap som valdes vid årskonferensen i Paris i april, nu med Michael Murphy som president. Förändringen var tydlig, med betydligt mer fokus på dialog och strategi för framtiden. EUA är vår viktigaste gemensamma företrädare för sektorn i Bryssel, och där är det framgent oerhört viktigt att driva forskningsfrågorna, nu när kommissionären inte längre explicit har forskning i sin portfölj. Det är därför mer än välkommet med en tydlig röst från de europeiska lärosätenas sida.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Högskoleföreningen 150 år

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Arktis på Nordiska museet – och NUS i Arktis

I förra veckan invigdes den stora utställningen Arktis – medan isen smälter, på Nordiska museet av kronprinsessan Victoria. Den har producerats i nära samverkan med forskningen. Lotten Gustafsson Reinius, innehavare av den Hallwylska gästprofessuren i samarbete med Stockholms universitet, har här gjort stora insatser själv men också koordinerat forskarinsatser från hela Norden, tvärsöver gränserna mellan olika vetenskapsområden. Nordiska museet – men framför allt allmänheten som får ta del av den – är att gratulera till en aktuell, lärorik och spännande utställning!

Just nu befinner jag mig själv i Arktis, närmare bestämt på Färöarna. Vi har styrelsemöte med NUS, Nordiska universitetssamarbetet, där Sverige för närvarande har ordförandeskapet. Vi följer noga utvecklingen i de nordiska grannländerna både vad gäller både övergripande forskningspolitik och konkreta sakfrågor som upptar oss vid lärosätena. Denna gång har vi bland annat diskuterat arbetet mot sexuella trakasserier, där vi avser att fördjupa vår nordiska samverkan. En huvudpunkt på mötet är också kvalitetssystem för forskning, med utgångspunkt i det svenska utvecklingsarbetet. UKÄ:s Anders Söderholm är här och presenterar det kommande arbetet med granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Vid årsskiftet tar Finland över ordförandeskapet, och huvudtemat för kommande två år blir hållbar utveckling.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Sara Danius

Under veckan som gått har årets Nobelpris tillkännagivits, inklusive förra årets i litteratur – en vecka som alltid engagerar både universiteten och allmänheten. Det är en händelse som ser ut som en tanke att Sara Danius gick bort just i slutet av denna vecka.
Stockholms universitet var Saras Alma Mater, det var här hon började sina studier i litteraturvetenskap och hit valde hon att återvända som professor i ämnet 2013, samma år som hon invaldes i Svenska Akademien. Tidigare i år, när hon lämnade Akademien, talade hon om att hon såg fram mot att återuppta sin forskar- och lärargärning vid universitetet.
Sara Danius var en framstående humanistisk forskare med stor integritet, stringens och lyskraft. Med sin internationella gärning och sin bredd som både forskare och kritiker är hon en förebild. Hennes minne lever vidare i det intellektuella arv hon lämnar efter sig.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar