Styrelsemöte med årsredovisning – och universitetets ekonomi

Universitetsstyrelsen har haft sitt första sammanträde för året och undertecknat årsredovisningen. 2019 hade Stockholms universitet ett negativt resultat på 223 mnkr, jämnt fördelat mellan utbildning på grundläggande och avancerad nivå (112 mnkr) och forskning och utbildning på forskarnivå (111 mnkr). Universitetet hade sammantaget budgeterat för ca 200 mnkr i underskott – vi har ju sedan flera år planerat för att förbruka myndighetskapitalet till strategiska satsningar. Så långt är allt gott och väl. Men det är lätt att inse att om vi fortsätter på denna väg i samma takt får vi strax allvarliga problem.

Vad ligger då bakom resultatet? Dels är det en ketchupeffekt i förbrukningen av myndighetskapital – det tog tid innan planerade åtgärder slog igenom, men nu ser vi den fulla effekten. Dels har vi en underprestation på utbildningssidan, i huvudsak beroende på minskad studenttillströmning som vi haft under några år, motsvarande 71 mnkr. Redan under förra året fick områdena i uppdrag av rektor att vidta åtgärder för att komma i balans. En liten ljusning kan anas genom en ökning av antalet antagna studenter för vårterminen med 8% – förhoppningsvis blir det en stabil vändning. Men vi ser också ökade kostnader, exempelvis för forskningsinfrastruktur, för nödvändig utveckling inom verksamhetsstödet – IT-säkerhet, ombyggnationer, inredningskostnader – och framför allt beräknas hyreskostnaderna under de närmaste åren öka med 200 mnkr, främst beroende på Albano men också löpande omförhandlingar av hyreskontrakt.

Samtidigt väntas knappast några ökade medel från statsmakterna, vilket betyder att det nu krävs ett ordentligt grepp om ekonomin för att bromsa och vända utvecklingen, och det gäller både kärnverksamhet och förvaltning. Rektor och universitetsdirektör har i samråd påbörjat det arbetet, med starkt stöd från styrelsen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Karriärvägar, Stockholm trio, grön kemi och paleogenetik

Det har varit intensiva veckor för Stockholms universitet med en rad omvärldsrelaterade seminarier på central nivå. I förra veckan var det dags för Sveriges unga akademi, som gör en lärosätesturné, att gästa Stockholms universitet för ett seminarium om karriärvägar för unga forskare – en av de viktigaste frågorna för oss i universitetets ledning. Det blev ett lyckat evenemang, som man kan läsa mer om både på SU:s och på SUA:s hemsidor.

Denna vecka deltog vi tillsammans med KI och KTH på ett välbesökt lunchseminarium arrangerat av Riksdagens utbildningsutskott för att berätta om universitetsalliansen Stockholm trio. Intresset var stort och mottagandet mycket positivt – det finns uppenbart förväntningar från såväl studenter som näringsliv och politik på vad vi gemensamt ska åstadkomma. Det blir en positiv utmaning framgent att leva upp till detta!

Igår hade vi besök av HM Konungen med anledning av att professor Paul Anastas, ofta kallad ”The Father of Green Chemistry”, är årets innehavare av Konung Carl XVI Gustafs miljöprofessur. Han höll en lysande föreläsning inom ramen för ett seminarium med betydande internationellt deltagande, som från olika perspektiv belyste den stora betydelsen av grön kemi för att tackla klimat- och miljömässiga utmaningar för framtiden, såväl inom forskning och utbildning som samverkan. Initiativet inom det naturvetenskapliga området att verka för ett nytt centrum för grön kemi och cirkulära system är ett viktigt steg för att förverkliga denna vision.

Sist men inte minst har vi idag haft glädjen att tillsammans med Naturhistoriska riksmuseet inviga vårt nya gemensamma Centrum för paleogenetik. Det blir ett centrum med en stark forskningsbas inom båda värdinstitutionerna, där de forskningsfrågor som står i fokus är av stort medialt och publikt intresse – den kvinnliga vikingakrigaren eller den 18000 år gamla valpen Dogor är bara två exempel som cirkulerat i världspressen. Den tvär- och mångvetenskapliga bredden i forskningen kring nedbrutet DNA, som illustreras i ett heldagsseminarium, rymmer stor potential för nya spännande resultat som kan flytta fram forskningsfronten.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Inge Jonsson in memoriam

Beskedet att Inge Jonsson den 31 januari gått ur tiden vid 91 års ålder, efter en kortare tids sjukdom, väcker stor sorg hos oss alla som haft förmånen att få lära känna honom i olika sammanhang – och allra främst går tankarna givetvis till hans närmaste.

Efter sin filosofie doktorsexamen 1961 verkade Inge Jonsson under åren 1973-1994 som professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Om hans forskargärning bär andra bättre vittnesbörd, men det står klart att han etablerade sig som en av de verkligt framträdande svenska humanisterna. Som prorektor 1984-1988 och rektor 1988-1994 rönte han stor uppskattning för sin handlingskraft och sitt engagemang, men också för sin lyhördhet och anspråkslöshet – många var de internationella delegationer som häpnade över en cyklande rektor. Under sin tid i ämbetet etablerade han traditionen med rektors prefektmöten i Spökslottet – karakteristiskt för hans vilja till dialog med och inom kärnverksamheten; att dessa blivit en oundgänglig del av hans efterträdares kontinuerliga kontakt med prefekterna visar på hans framsynthet som akademisk ledare.

Personligen har jag varit bekant med Inge sedan barnsben. Jag kan inte glömma, när jag längre fram påbörjade mina studier i humaniora, hur han som dåvarande dekanus för Historisk-filosofiska sektionen höll ett inledningsanförande – ett verkligt brandtal för vikten av humanistisk vetenskap. Senare har jag lärt känna honom framför allt i Vitterhetsakademien, vars preses han var 1994-2003, och i Sällskapet de 17. Bland hans nära nog oräkneliga hedersuppdrag ryms ett antal ordförandeskap – exempelvis för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Militär/Försvarshögskolan, Bokförlaget Natur och kultur, Wenner-Gren-stiftelserna – och som ordförande i Samfundet de Nio blev han kvar ända till kort före sin bortgång.

Varje år efter universitetets installations- och promotionshögtid sände Inge ett handskrivet tackbrev till rektor med sin karakteristiska piktur – alltid personligt formulerat, med stor omsorg och eftertanke. Jag hann motta sju sådana brev – varav ett istället var en ursäkt då han på grund av sjukdom inte haft möjlighet att närvara – men det som blev det sista var nog också det allra vackraste, och uttryckte hans djupa lojalitet med sitt universitet och hans glädje över de unga forskarna: ”Det är alltid en stor glädje att bli påmind om hur de traditionella formerna kan förena känslan av samhörighet med en stark förnimmelse av pånyttfödelse. ”

Inges överflödande rika mått av kunskap, hans uttrycksmässiga pregnans och hans stora generositet har tjänat som inspiration för många. Stockholms universitet minns honom med glädje och tacksamhet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nya uppdrag inom miljöledning och hållbar utveckling

Miljörådet vid Stockholms universitet inrättades för 25 år sedan, och ända fram till årsskiftet har Cynthia de Wit varit dess ordförande. Med oförtruten energi och engagemang har hon drivit uppbyggnaden av miljöledningsarbetet, spritt kunskap till institutionerna och lotsat universitetet genom både miljöcertifiering och divestering. Det är en stor insats – tack Cindy!

Jag är nu mycket glad att Magnus Breitholtz, prefekt vid Institutionen för miljövetenskap, har accepterat att axla ordföranderollen från och med årsskiftet. Ett första uppdrag för Magnus blir att under året ta fram en färdplan för universitetets interna klimat- och miljöarbete, exempelvis vilka åtgärder vi idag behöver vidta för att kunna uppfylla vår deklarerade ambition att uppnå koldioxidneutralitet senast 2040.

Men arbetet för hållbar utveckling är bredare än miljö- och klimatfrågorna enbart. Här har regeringen i år skärpt skrivningarna i regleringsbreven till universitet och högskolor för att intensifiera arbetet för Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Stockholms universitet har här en mycket stark verksamhet som spänner över båda våra vetenskapsområden, men i UKÄ:s utvärdering fick vi omdömet att processen för vårt arbete är i behov av utveckling, och i år ska resultatet redovisas.

Det är med stor glädje jag kan meddela att Johan Kuylenstierna har utsetts till nytt rektorsråd för hållbar utveckling, och tillträder sitt uppdrag den 1 februari. Johan har redan haft ansvaret för att arrangera Stockholms universitets hållbarhetsforum. Nu får han ett tydligare mandat och ett explicit lednings- och koordineringsuppdrag för universitetets hållbarhetsarbete och för att öka dess synlighet. Det blir en viktig och välkommen förstärkning av det viktiga arbetet med hållbarhetsfrågorna.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Terminsstart

Idag startar den nya terminen och Stockholms universitet har glädjen att välkomna alla nya studenter. Men verksamheten på campus har redan varit i full gång ett par veckor, med många studenter som avslutat höstterminens studier och förstås alla medarbetare som är tillbaka i verksamheten efter ledigheterna.

Universitetets ledning har träffats för att diskutera bland annat ekonomifrågor, färdplan för klimatarbetet och kvalitetssäkring av forskning, inför stundande möten i Områdesövergripande rådet – närmast i nästa vecka.

Under den kommande veckan väntar det årliga internatet för SUHF på Steningevik, dit statsrådet Matilda Ernkrans kommer med sina medarbetare i Regeringskansliet och där den andra dagen ägnas dialog mellan UKÄ och lärosätena. Då håller också regeringens forskningsberedning sitt tredje sammanträde, där det denna gång bland annat ska handla om vilka frågor universitet och högskolor ser som särskilt viktiga inför den forskningspolitiska propositionen, och där Håkan Pihl, rektor för högskolan i Kristianstad, och jag har ombetts inleda diskussionerna. På fredag är det dags för det årliga dialogseminariet mellan SUHF och forskningsfinansiärerna. På agendan står den nationella forskningspolitiska propositionen inklusive den nu ständigt aktuella frågan om forskningsinfrastruktur, men också den europeiska forskningspolitiken inför Horisont Europa och med brexit som realitet att förhålla sig till. Ett tredje tema rör arbetet med Agenda 2030 utifrån såväl finansiärs– som lärosätesperspektiv. I år har vi för första gången satt samman programmet gemensamt – dialogseminariet är en viktig arena för en utvecklad dialog mellan finansiärer och lärosäten, vilket blir allt viktigare när resurserna blir knappare.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Jul och nyår 2019-20

Så är 2019 snart till ända. Stockholms universitet har firat 150-årsminnet av Högskoleföreningens grundande – som tog det avgörande initiativet till bildandet av dåvarande Stockholms högskola – och den humanistiska fakulteten har firat 100 år.
Vi har ingått allianssamarbetet Stockholm Trio, tillsammans med KI och KTH, som kommer att utvecklas under kommande år, och även fått medel för pilotprojektet CIVIS, ett samarbete med sju andra europeiska universitet inom ramen för EU-kommissionens European University Initiative.

I år har vi också gått in i skarpt läge med vårt nya kvalitetssystem för utbildning, inför att UKÄ nästa år påbörjar sin lärosätesgranskning angående utbildning. Vi har även genom en pilotstudie lagt en grund för utvecklingen av vårt kvalitetssystem för forskning. Lärplattformen Athena har sjösatts, vilket ger nya utvecklingsmöjligheter. Vi har också antagit nya riktlinjer för studentinflytande vid universitetet – en viktig del i vårt arbete för kvalitet i verksamheten. Likaså har vi beslutat om en handlingsplan för breddad rekrytering – också det en viktig kvalitetsfråga.

Våra stora framgångar hos externa forskningsfinansiärer har jag redan ägnat en särskild blogg. Vi ligger fortsatt i framkant i övergången till öppen vetenskap, kanske den viktigaste pågående omställningen i vetenskapssamhället internationellt.

Under hösten har universitetet lämnat sitt inspel till den forskningspolitiska propositionen, där vi lägger särskild vikt vid den akuta frågan om den nationella underfinansieringen av forskningens infrastruktur. Infrastruktur har samtidigt stått i fokus för flera interna satsningar vid SU som i år har kunnat förverkligas med universitetets egna medel: ett nytt transmissionselektronmikroskop, CEM4MAT, inom ramen för Centre of Electron Microscopy for Materials Sciences i samarbete med KTH och Uppsala universitet; SUBIC – Stockholm University Brain Imaging Centre – i samarbete mellan ett antal institutioner över fakultets- och områdesgränser; samt CPG – Centrum för paleogenetik, i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet.

Stockholms universitet är ett av de forskningsmässigt ledande lärosätena inom klimat och miljö. Med denna forskning som grund valde vi att i somras underteckna ett internationellt klimatupprop inför de internationella klimatmöten som ägt rum under hösten. Här pågår nu ett konkret implementeringsarbete vid universitetet, som det blir anledning att återkomma till under 2020.

Inför det stundande decennieskiftet finns både många möjligheter och utmaningar att reflektera över för Stockholms universitet. Jag är glad och tacksam över alla medarbetare och studenter som under det gångna året på olika sätt har bidragit till universitetets utveckling, och vill nu inför en välförtjänt ledighet önska alla God jul och Gott nytt år!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Humanistiska fakulteten 100 år

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar