Besök i handspritsfabriken

Igår var jag på plats på ett öde campus efter en vecka med arbete hemifrån. Dagen inleddes med rektorsföredragning via Zoom och avslutades med att vicerektor Henrik Cederquist och jag besökte våra kemister som tillverkar handsprit till vården – hittills totalt ca 10 000 liter. Vi gjorde en rundvandring – från entrén, där tomma pallar från alla dunkleveranser står stuvade, upp till själva labben, totalt fyra stycken. Där äger själva tillverkningen rum, inklusive en minutiös kvalitetskontroll, och där tappas handspriten sedan på dunkar och etiketteras. Därifrån begav vi oss ner till källarens säkerhetsklassade rum, där tre 1000-litersdunkar med etanol får förvaras, och där den tappas över på de dunkar som sedan tas upp till labben för själva produktionen.

Det hela började med ett initiativ från kemisektionen, där en kvartett med eldsjälar – sektionsdekanen Berit Olofsson och förre sektionsdekanen Lennart Bergström tillsammans med Hanna Gustavsson och Tamara Church – leder hela projektet. När de insåg hur skriande behoven var i vården och att universitetet kunde bistå blev det ett självklart steg att ta. Verksamheten drivs med hjälp av volontärer från kemiinstitutionerna, som ställer upp med stor idealism och engagemang. Det krångligaste har varit byråkratin med alla tillstånd och dispenser som måste inhämtas – men till sist har allt äntligen kommit på plats.

Jag har ju hört mycket om handspritstillverkningen och även bloggat om den tidigare – och även helt oförtjänt fått fina tack och komplimanger från både statsråd och stadsdirektör –det är helt och hållet kemisterna som förtjänar dessa tack! Men att se verksamheten på plats, och höra mer om vardagen i projektet, med allt det hårda slit som det innebär, var en helt annan sak. Jag är mycket tacksam över alla som bistått med donationer av etanol, dunkar med mera som gjort projektet möjligt, och oerhört stolt över våra kemister, som har bidragit med denna viktiga samhällsnyttiga insats i den stora kris vi nu befinner oss i.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

En ny vardag

Stockholms universitet står – liksom Sveriges alla lärosäten – mitt i en omställning som tvivelsutan är den största i universitetets historia: att från och med i onsdags med omedelbar verkan gå över till att bedriva verksamheten i huvudsakligen digital form.

Förra veckan mobiliserade vi alla resurser i ett akutläge för att kunna genomföra denna omställning. Nu står vi inför en ny vecka, med den ännu större utmaningen att skapa en mer långsiktigt fungerande vardag i en helt ny situation, utan att ha en aning om hur långvarig denna blir. Det innebär en ny typ av krav och påfrestningar för oss alla, studenter som medarbetare. Viktigast av allt för studenternas del är förstås att examinationer kan genomföras under rimliga villkor.

Häromdagen, när jag gick över ett öde campus – ja, rektor måste vara på plats ibland, inte minst för veckans rektorsbeslut som behöver signeras för hand – slog mig tanken att Sverige varit rätt ensamma om att erbjuda ett visst mått av digital distansutbildning vid samtliga lärosäten. I många andra länder finns särskilda universitet som tar hand om den saken, som inte sällan kallas ”Open universities”. Trots nedstängt campus finns därför all anledning att påminna oss om att även vi med rätta kan kalla oss ett öppet universitet – vi öppnar nu hela vår utbildning digitalt – och personligen hoppas jag att denna kris också långsiktigt ska kunna bidra positivt till att utveckla vår kapacitet att utnyttja digital teknik ännu bättre för att öka kvaliteten i våra utbildningar.

Utöver att digitalisera vår utbildning har vi också under de senaste veckorna ställt om till digitala möten, där nya begrepp, som ”Zoomfika”, uppstår. Det är viktigt att hålla dessa vardagliga kontakter igång när vi nu i stor utsträckning arbetar hemifrån. Det är också viktigt, i och med att vi avråds resa inom landet och inte heller reser utomlands, att hålla våra kontakter levande både nationellt och internationellt. SUHF genomförde i förra veckan, tack vare eminent stöd från Karlstads universitet, sin förbundsförsamling via Zoom, som gav goda möjligheter att utbyta erfarenheter om hur vi hanterar den svåra situation där vi alla befinner oss. Vår universitetsallians CIVIS har också framgångsrikt hållit ett digitalt Board of Rectors, tvärs över stängda gränser och karantäner i Europa.

Det som dock alldeles särskilt glatt mig under den gångna veckan är förstås kemisektionens initiativ vid Stockholms universitet att tillverka handsprit för att tillgodose sjukvårdens behov, samt att samla in annat viktigt material för vården, t ex handskar. Många forskargrupper, också utanför kemisektionen, drog här sitt strå till stacken. Under tre dagar i förra veckan tillverkade våra kemister mer än 2000 l handsprit till de tre stora sjukhusen, Stockholms kommun samt ambulanssjukvården – och produktionen fortsätter. Såväl Naturhistoriska riksmuseet som Absolut Vodka har varit behjälpliga i att leverera etanol. Tala om samverkan! Idag kom också beskedet att SciLifeLab med flera, genom just beslutad ny finansiering från KAW, kommer att bistå sjukvården i att skala upp provtagningen framgent.

Än en gång vill jag varmt tacka er alla för ert stora engagemang och för tålamod och oegennytta i att hantera denna exceptionellt svåra situation – vi kan bara klara den tillsammans.

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Stockholms universitet i coronakrisen

Det nya coronaviruset skakar om vardagen rejält för oss alla. Stockholms universitet utgår i sin krishantering från regeringens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer, där bedömningen nu är att vi har så kallad samhällsspridning. Detta innebär för universitetets medarbetare att alla uppmanas att så vitt möjligt arbeta hemifrån efter samråd med närmaste chef, och att inga internationella tjänsteresor får göras. Idag har vi också fattat beslutet att ställa om hela universitetet till digital undervisning i så stor utsträckning som våra utbildningar medger det – många institutioner har redan gjort det. Vårt viktigaste ansvar är våra studenter och deras utbildningar – vi vill i största möjliga utsträckning kunna erbjuda dem fullgoda digitala alternativ till campusutbildning. Inte minst viktigt är att kunna erbjuda examinationstillfällen så att studenterna kan få sina poäng i tid. Viktigt är också att utbildningen på forskarnivå ska fungera – helt eller delvis digitala disputationer har vi redan goda erfarenheter av. Situationen är extraordinär och ställer stora krav på oss alla för att kunna bedriva vår verksamhet. Det är overkligt att mitt i terminen se campus nästan lika avfolkat som under sommarsemestern. Men det är viktigt att påminna om: vi stänger inte universitetet – vi ställer om till andra arbetsformer.

Jag vill tacka alla som lägger ner tid och möda på att hantera krisen! Våra forskare som bidrar med kunskap. Alla chefer och medarbetare, på institutionerna och i universitetsförvaltningen, som med tålamod och flexibilitet besvarar frågor och hittar lösningar. Alla studenter, som mitt i oron för de egna studierna, för studiemedel och studentbostad, anpassar sig så väl i den snabbt föränderliga situationen. Ingen av oss vet hur länge krisen kommer att vara. Det krävs uthållighet och gott omdöme av oss alla – och omsorg om varandra.

 

Publicerat i Uncategorized | 11 kommentarer

Institutionsbesök hos samhällsvetarna

Från universitetsledningens sida har vi nu för den här gången avslutat besöken vid den samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner. Det är alltid lika spännande med denna direktkontakt med institutionernas verksamhet, och när man som jag hunnit med flera besök genom åren kan man också se hur de utvecklas över tid.

Det som särskilt varit slående vid denna besöksomgång har varit hur forskningen utvecklats inom fakulteten, som för övrigt är Sveriges största med 12 962 helårsstudenter. De samhällsvetenskapliga institutionerna har genom åren varit starkt präglade av detta stora utbildningsuppdrag, även om där också finns många starka forskningsmiljöer. Under de senaste åren har flera miljöer som tidigare framstått som mindre starka påtagligt utvecklats och bland annat gjort flera betydelsefulla rekryteringar som skapar en bra dynamik i verksamheten. Samtidigt finns ett stort engagemang för utbildningsfrågorna – de flesta institutioner förutsätter att alla lärare deltar i undervisningen. Det är viktigt och bra – högre utbildning och forskning hör samman och det ska märkas i undervisningen.

Men den stora utmaningen för hela universitetet de närmaste åren är dock det ekonomiska läget. Det gäller nu att fylla takbeloppet – och gärna överprestera för dem som har möjlighet, vilket bör gälla flera utbildningar inom samhällsvetenskap. Det gäller också att noga överväga alla rekryteringar som görs, både kort- och långsiktigt. Det blir en fråga för både institutioner och fakultets- och universitetsledning framgent.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

NILAS och LaGlobe

Denna vecka har jag haft glädjen att delta i invigningen av NILAS, det nordiska institutet för Latinamerikastudier, och lanseringen av LaGlobe, ett internationellt masterprogram för Europa och Latinamerika som drivs gemensamt av universitetet i Salamanca, Sorbonne Nouvelle i Paris och Stockholms universitet. Benedicte Bull, professor i statsvetenskap i Oslo och ny ordförande för Nilas, höll ett anförande om Latinamerikaforskningen i Norden och bakgrunden till det nya institutet. Evenemanget var välbesökt, med en rad ambassadörer på plats från de nordiska länderna och från flera latinamerikanska länder.

Latinamerikaforskningen hör idag till SU:s mest citerade forskningsområden i medierna, och institutet bidrar därmed starkt till hela universitetets synlighet. Dess nya profil som en stark och bred plattform i Norden kommer också att bidra ytterligare till den internationella synligheten inom forskningen globalt, och till att etablera EU-CELAC som ett gemensamt forskningsfält. Med det nya masterprogrammet, som erbjuder studenterna en gedigen humanvetenskaplig utbildning i globala studier med fokus på Europa och Latinamerika, kommer också ett antal internationella studenter att tillbringa en termins studier vid Stockholms universitet.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Forskning och högre utbildning i EU-budgeten

Så pågår då förhandlingarna om EU:s budget, där Sverige som bekant driver en hård linje. Men det handlar inte bara om budgetens totala storlek utan om fördelningen på olika områden. Ett område som det är massivt tyst om i Sverige är forskning och högre utbildning.

Horizon 2020, som i år avslutas, har haft oerhört högt söktryck och låg beviljandegrad, vilket vittnar om att budgeten varit för låg. ERC – som funnits i dryga 10 år – har visat sig vara ett oerhört framgångsrikt program för excellens, som ger grogrund för framtida innovationer.

EU har nu planerat för sin största forskningssatsning någonsin med Horizon Europe. I spåren av 30-årsjubileet för Erasmussamarbetet har även detta förstärkts bland annat genom satsningen på European Universities Initiative. Nu står dock såväl Horizon Europe som Erasmus+ av allt att döma inför betydande nedskärningar. Det är allvarligt.

Europa behöver stärka sin forskning och högre utbildning inte enbart av ekonomiska skäl eller för den globala konkurrensens skull. I ett alltmer polariserat samhälle, där kunskapsföraktet är ett hot för samhällets framtid, är utvecklingen av global, universellt giltig och samhälleligt nödvändig kunskap en nödvändig sammanbindande kraft. Stark forskning och utbildning, liksom den samverkan och de utbyten som genereras genom gemensam europeisk finansiering, är en förutsättning inte minst för att universiteten ska kunna fylla sin uppgift, som idag är viktigare än någonsin. Sverige borde satsa på såväl Horizon Europe som Erasmus+ om regeringen menar allvar med både sitt EU-engagemang och sin ambition att vi ska vara en ledande kunskapsnation.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Styrelsemöte med årsredovisning – och universitetets ekonomi

Universitetsstyrelsen har haft sitt första sammanträde för året och undertecknat årsredovisningen. 2019 hade Stockholms universitet ett negativt resultat på 223 mnkr, jämnt fördelat mellan utbildning på grundläggande och avancerad nivå (112 mnkr) och forskning och utbildning på forskarnivå (111 mnkr). Universitetet hade sammantaget budgeterat för ca 200 mnkr i underskott – vi har ju sedan flera år planerat för att förbruka myndighetskapitalet till strategiska satsningar. Så långt är allt gott och väl. Men det är lätt att inse att om vi fortsätter på denna väg i samma takt får vi strax allvarliga problem.

Vad ligger då bakom resultatet? Dels är det en ketchupeffekt i förbrukningen av myndighetskapital – det tog tid innan planerade åtgärder slog igenom, men nu ser vi den fulla effekten. Dels har vi en underprestation på utbildningssidan, i huvudsak beroende på minskad studenttillströmning som vi haft under några år, motsvarande 71 mnkr. Redan under förra året fick områdena i uppdrag av rektor att vidta åtgärder för att komma i balans. En liten ljusning kan anas genom en ökning av antalet antagna studenter för vårterminen med 8% – förhoppningsvis blir det en stabil vändning. Men vi ser också ökade kostnader, exempelvis för forskningsinfrastruktur, för nödvändig utveckling inom verksamhetsstödet – IT-säkerhet, ombyggnationer, inredningskostnader – och framför allt beräknas hyreskostnaderna under de närmaste åren öka med 200 mnkr, främst beroende på Albano men också löpande omförhandlingar av hyreskontrakt.

Samtidigt väntas knappast några ökade medel från statsmakterna, vilket betyder att det nu krävs ett ordentligt grepp om ekonomin för att bromsa och vända utvecklingen, och det gäller både kärnverksamhet och förvaltning. Rektor och universitetsdirektör har i samråd påbörjat det arbetet, med starkt stöd från styrelsen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Karriärvägar, Stockholm trio, grön kemi och paleogenetik

Det har varit intensiva veckor för Stockholms universitet med en rad omvärldsrelaterade seminarier på central nivå. I förra veckan var det dags för Sveriges unga akademi, som gör en lärosätesturné, att gästa Stockholms universitet för ett seminarium om karriärvägar för unga forskare – en av de viktigaste frågorna för oss i universitetets ledning. Det blev ett lyckat evenemang, som man kan läsa mer om både på SU:s och på SUA:s hemsidor.

Denna vecka deltog vi tillsammans med KI och KTH på ett välbesökt lunchseminarium arrangerat av Riksdagens utbildningsutskott för att berätta om universitetsalliansen Stockholm trio. Intresset var stort och mottagandet mycket positivt – det finns uppenbart förväntningar från såväl studenter som näringsliv och politik på vad vi gemensamt ska åstadkomma. Det blir en positiv utmaning framgent att leva upp till detta!

Igår hade vi besök av HM Konungen med anledning av att professor Paul Anastas, ofta kallad ”The Father of Green Chemistry”, är årets innehavare av Konung Carl XVI Gustafs miljöprofessur. Han höll en lysande föreläsning inom ramen för ett seminarium med betydande internationellt deltagande, som från olika perspektiv belyste den stora betydelsen av grön kemi för att tackla klimat- och miljömässiga utmaningar för framtiden, såväl inom forskning och utbildning som samverkan. Initiativet inom det naturvetenskapliga området att verka för ett nytt centrum för grön kemi och cirkulära system är ett viktigt steg för att förverkliga denna vision.

Sist men inte minst har vi idag haft glädjen att tillsammans med Naturhistoriska riksmuseet inviga vårt nya gemensamma Centrum för paleogenetik. Det blir ett centrum med en stark forskningsbas inom båda värdinstitutionerna, där de forskningsfrågor som står i fokus är av stort medialt och publikt intresse – den kvinnliga vikingakrigaren eller den 18000 år gamla valpen Dogor är bara två exempel som cirkulerat i världspressen. Den tvär- och mångvetenskapliga bredden i forskningen kring nedbrutet DNA, som illustreras i ett heldagsseminarium, rymmer stor potential för nya spännande resultat som kan flytta fram forskningsfronten.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Inge Jonsson in memoriam

Beskedet att Inge Jonsson den 31 januari gått ur tiden vid 91 års ålder, efter en kortare tids sjukdom, väcker stor sorg hos oss alla som haft förmånen att få lära känna honom i olika sammanhang – och allra främst går tankarna givetvis till hans närmaste.

Efter sin filosofie doktorsexamen 1961 verkade Inge Jonsson under åren 1973-1994 som professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Om hans forskargärning bär andra bättre vittnesbörd, men det står klart att han etablerade sig som en av de verkligt framträdande svenska humanisterna. Som prorektor 1984-1988 och rektor 1988-1994 rönte han stor uppskattning för sin handlingskraft och sitt engagemang, men också för sin lyhördhet och anspråkslöshet – många var de internationella delegationer som häpnade över en cyklande rektor. Under sin tid i ämbetet etablerade han traditionen med rektors prefektmöten i Spökslottet – karakteristiskt för hans vilja till dialog med och inom kärnverksamheten; att dessa blivit en oundgänglig del av hans efterträdares kontinuerliga kontakt med prefekterna visar på hans framsynthet som akademisk ledare.

Personligen har jag varit bekant med Inge sedan barnsben. Jag kan inte glömma, när jag längre fram påbörjade mina studier i humaniora, hur han som dåvarande dekanus för Historisk-filosofiska sektionen höll ett inledningsanförande – ett verkligt brandtal för vikten av humanistisk vetenskap. Senare har jag lärt känna honom framför allt i Vitterhetsakademien, vars preses han var 1994-2003, och i Sällskapet de 17. Bland hans nära nog oräkneliga hedersuppdrag ryms ett antal ordförandeskap – exempelvis för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Militär/Försvarshögskolan, Bokförlaget Natur och kultur, Wenner-Gren-stiftelserna – och som ordförande i Samfundet de Nio blev han kvar ända till kort före sin bortgång.

Varje år efter universitetets installations- och promotionshögtid sände Inge ett handskrivet tackbrev till rektor med sin karakteristiska piktur – alltid personligt formulerat, med stor omsorg och eftertanke. Jag hann motta sju sådana brev – varav ett istället var en ursäkt då han på grund av sjukdom inte haft möjlighet att närvara – men det som blev det sista var nog också det allra vackraste, och uttryckte hans djupa lojalitet med sitt universitet och hans glädje över de unga forskarna: ”Det är alltid en stor glädje att bli påmind om hur de traditionella formerna kan förena känslan av samhörighet med en stark förnimmelse av pånyttfödelse. ”

Inges överflödande rika mått av kunskap, hans uttrycksmässiga pregnans och hans stora generositet har tjänat som inspiration för många. Stockholms universitet minns honom med glädje och tacksamhet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nya uppdrag inom miljöledning och hållbar utveckling

Miljörådet vid Stockholms universitet inrättades för 25 år sedan, och ända fram till årsskiftet har Cynthia de Wit varit dess ordförande. Med oförtruten energi och engagemang har hon drivit uppbyggnaden av miljöledningsarbetet, spritt kunskap till institutionerna och lotsat universitetet genom både miljöcertifiering och divestering. Det är en stor insats – tack Cindy!

Jag är nu mycket glad att Magnus Breitholtz, prefekt vid Institutionen för miljövetenskap, har accepterat att axla ordföranderollen från och med årsskiftet. Ett första uppdrag för Magnus blir att under året ta fram en färdplan för universitetets interna klimat- och miljöarbete, exempelvis vilka åtgärder vi idag behöver vidta för att kunna uppfylla vår deklarerade ambition att uppnå koldioxidneutralitet senast 2040.

Men arbetet för hållbar utveckling är bredare än miljö- och klimatfrågorna enbart. Här har regeringen i år skärpt skrivningarna i regleringsbreven till universitet och högskolor för att intensifiera arbetet för Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Stockholms universitet har här en mycket stark verksamhet som spänner över båda våra vetenskapsområden, men i UKÄ:s utvärdering fick vi omdömet att processen för vårt arbete är i behov av utveckling, och i år ska resultatet redovisas.

Det är med stor glädje jag kan meddela att Johan Kuylenstierna har utsetts till nytt rektorsråd för hållbar utveckling, och tillträder sitt uppdrag den 1 februari. Johan har redan haft ansvaret för att arrangera Stockholms universitets hållbarhetsforum. Nu får han ett tydligare mandat och ett explicit lednings- och koordineringsuppdrag för universitetets hållbarhetsarbete och för att öka dess synlighet. Det blir en viktig och välkommen förstärkning av det viktiga arbetet med hållbarhetsfrågorna.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar