Resultatdialog 2017

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fastighetsavdelningen – pilotprojekt i Södra huset

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Apropå #metoo

#metoo, #tystnadtagning, #visjunger ut – kraften i den rörelse mot sexuella trakasserier som nu startat är oerhörd. Den drivs underifrån, av de drabbade. Däri ligger också dess stora styrka – och det var på tiden att det hände. Hittills har det dock främst handlat om medie- och kultursektorn.

Men som i alla sammanhang där det finns maktförhållanden inblandade är högskolesektorn givetvis i riskzonen, även om det här hittills inte skett något spontanupprop – men det kan säkert hända. Inte minst SvD har aktivt bevakat högskolesektorn och även publicerat ett antal artiklar om trakasserier där. Som rektor för landets största utbildningsuniversitet, med 28 000 helårsstudenter men betydligt fler individer eftersom många studerar deltid, och med 1800 doktorander och 5500 anställda, kan jag bara konstatera att det är självklart att det förekommer sexuella trakasserier och andra oacceptabla beteenden också inom denna sektor, och därmed förstås inom ett så stort lärosäte som Stockholms universitet. Självklart har vi ett ansvar för trakasserier mellan studenter på lärosätet. Sådant hamnar emellanåt i våra disciplinnämnder. Vid Stockholms universitet har vi haft två ärenden sedan 2010, där båda lett till beslut från nämnden om avstängning av berörd student men i bägge fallen också lett till att förvaltningsrätten, efter överklagande, upphävt universitetets beslut. Lärares eller andra anställdas oacceptabla beteenden gentemot studenter eller kollegor är likaså givetvis i högsta grad lärosätets ansvar. När sådana anmäls utreds de alltid enligt gällande lag, och i enlighet med de fastställda rutiner som finns på Stockholms universitet; utredningar som där så krävs följs av konkreta åtgärder.

Det krävs både generellt goda arbetsmiljöer och ett gott ledarskap för att kunna förhindra osunda kulturer att växa fram där trakasserier kan frodas. Här ligger ett stort ansvar inte minst på våra prefekter att proaktivt hantera dessa frågor. Vi har en bra rutin för anmälningar och hantering av trakasserier av olika slag, men den kräver att problemen faktiskt anmäls. Här vet vi inte vilket mörkertal som finns. Låt mig göra det klart en gång för alla: vid Stockholms universitet får det aldrig vara acceptabelt med någon form av sexuella eller andra trakasserier, och dåliga kulturer härvidlag får aldrig någonsin accepteras. Vi har ett kollektivt ansvar för att se till att så inte sker. Låt oss också axla det gemensamt.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

VR-besök

Vi har just haft besök av Vetenskapsrådets ledning. För VR:s del var det ett led i deras besöksplan för året, där de träffar alla forskningsuniversitetens ledningsgrupper. För Stockholms universitet var det ett unikt och mycket välkommet tillfälle att få diskutera gemensamma frågor och aktuella utmaningar – och de är många! Infrastrukturfrågor stod givetvis i fokus, nu när den första cykeln just har avslutats i den nya modellen för prioritering och finansiering. Det rådde stor enighet om att denna nya modell – som lägger över ett väsentligt större finansieringsansvar på lärosätena men därmed också ger dem större inflytande och leder till skarpare prioriteringsmöjligheter – fungerar väl, även om det finns ytterligare utvecklingspotential. Bland de andra frågor vi diskuterade var rekryteringar och etableringsbidrag – vem har ansvaret att rekrytera lärare, VR eller lärosätena? – och samtidigt de fria projektbidragens stora betydelse inom alla vetenskapsområden, behovet av ökad dialog mellan VR och lärosäten samt frågor om öppen vetenskap inklusive öppna data, som ju är VR:s särskilda ansvar, och därmed även datalagring. Inte minst den sistnämnda är en synnerligen komplex fråga där flera aktörer är involverade – SUNET (som ju VR självt har ansvaret för), SND och SNIC – där ansvarsförhållandena behöver redas ut. Vi diskuterade också VR:s ansvar för och initiativ ifråga om forskningskommunikation – en fråga som också är högt prioriterad av Stockholms universitet. Som avslutning besökte vi också IVMSU, en nod inom en nationell infrastruktur för avancerad ljusmikroskopi som VR finansierat, och som integrerats i en av det naturvetenskapliga områdets ”core facilities”. Sammantaget kan sägas att betydelsen av detta slags dialoger är oerhört stor, och jag är övertygad om deras stora vikt för att utveckla den samverkan inom forsknings-Sverige som är helt nödvändig för framtiden. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nya dekaner, ny budget

Denna höstlovsvecka har det varit lite lugnare än vanligt på universitetet, efter höstens kanske mest intensiva vecka som avslutades med universitetsstyrelsens sammanträde på fredagen, där beslut fattades bland annat om budgeten för 2018, och om integreringen av NADA, numerisk analys och datalogi, i Matematiska institutionen – ett strategiskt viktigt beslut med stor potential, som genom nya rekryteringar kommer att bidra till en stark utveckling inom tillämpad matematik och datalogi. Som avslutning på sammanträdet presenterade föreståndaren Gunhild Ninis Rosqvist verksamheten vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala.

Vid förra torsdagens rektorsföredragning fattade jag beslut om ny vicerektor tillika dekan samt om prodekan vid det naturvetenskapliga området: Henrik Cederquist och Ylva Engström. Jag beslutade även om nya dekaner och prodekaner inom det humanvetenskapliga området – Elisabeth Wåghäll-Nivre och Hans Hayden vid humanistisk fakultet, Astri Muren och Mikael Holmqvist vid samhällsvetenskaplig fakultet, och Jessika van der Sluijs samt Torben Spaak och Teresa Simon-Almendal vid juridisk fakultet. Nu återstår endast val av och beslut om vicerektorer för det humanvetenskapliga området innan de nya områdesledningarna, som börjar sitt arbete från årsskiftet, formellt är helt klara. Dessa ledningsuppdrag är nyckelposter i ledningen av universitetet. Jag gratulerar till nya och nygamla uppdrag!

Denna vecka fattade rektor som vanligt också på universitetsstyrelsens uppdrag ett mer detaljerat uppföljningsbeslut om budgeten för nästa år. Samtidigt har de flesta beskeden från externa forskningsfinansiärer nu blivit klara – jag återkommer till dem! Därmed är också de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna på plats för det kommande året. Återstår att omsätta dem i praktiken, med nya områdesledningar och en delvis ny ledning för universitetet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

SUHF:s årskonferens och förbundsförsamling på Stockholms universitet

Stockholms universitet har i år haft värdskapet för SUHF:s årskonferens och höstens förbundsförsamling. Årskonferensen i Aula Magna samarrangerades med Internationaliseringsutredningen under Agneta Bladhs ledning. Eva Egron-Polak, tidigare generalsekreterare i International Association of Universities, pläderade engagerat för behovet av internationaliseringsstrategier, både nationellt och på lärosätesnivå, medan Mark Frederiks från NVAO, Hollands motsvarighet till UKÄ, presenterade en modell för utvärdering av internationaliseringsarbete. Vi fick också en spännande delrapport från pågående utredning, liksom ett viktigt inlägg från IAU:s president Pam Fredman om internationalisering i en tid av protektionism. Ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson inledningstalade vid konferensen, och statssekreterare Karin Röding deltog avslutningsvis i en ovanligt animerad paneldebatt, där företrädare för olika perspektiv på internationaliseringsfrågan fick komma till tals: utöver utbildningsdepartementet fanns här även främjandeperspektivet, företagsperspektivet, utvecklingsperspektivet, studentperspektivet och lärosätesledningsperspektivet företrädda. Alla är överens om behovet av internationalisering, men hur och varför är fortfarande frågor som behöver diskuteras och lösas. Idag hölls så själva förbundsförsamlingen, nu med Marita Hilliges som ny generalsekreterare för SUHF. En av de stora diskussionerna idag gällde autonomifrågan i hela dess komplexitet. Glädjande nog finns det en stor samsyn inom sektorn kring många av våra gemensamma nyckelfrågor, vilket också stärker SUHF:s position som förvaltare av akademins kärnvärden.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Med KVA på La Palma

Tillsammans med Kungliga Vetenskapsakademiens klass 2 för astronomi har jag under den gångna veckan haft tillfälle att besöka La Palma, den västligaste av Kanarieöarna. Ett huvudsyfte med resan var att besöka Swedish Solar Telescope (SST), som drivs av Institutet för solfysik. Detta institut utgör en nationell infrastruktur för vilken Stockholms universitet 2012 tog över ansvaret från KVA, med stöd från Vetenskapsrådet, och som nu fått förnyat VR-stöd. Dels är detta det teleskop i sitt slag vars bilder av solen har högst upplösning. Dels kan också de vetenskapliga instrument som utvecklats och fortsätter att utvecklas vid institutet noggrant analysera solljusets våglängdsinformation och polarisation, allt med bibehållen spatial upplösning. På så sätt kan man få information från alla lager i hela solatmosfären. Vi fick också spännande presentationer av institutets föreståndare Göran Scharmer och de två SU-forskarna Jorrit Leenaarts och Jaime de la Cruz Rodríguez. De båda sistnämnda har nyligen fått KAW- respektive ERC-medel, vilket kommer att möjliggöra ytterligare utveckling av forskning och instrument. ”När SST togs i bruk 2002 vållade dess första bilder av solen sensation”, och det förblir ”det skarpaste ögat mot solen i flera år framåt”, som det formuleras i VR-ansökan.

Vidare har vi besökt NOT, det nordiska optiska teleskopet, där flera av Stockholms universitets forskare också har ett starkt engagemang. NOT, som invigdes redan 1989, hade vid sin tillkomst en banbrytande design. Det har under åren utgjort en viktig gemensam infrastruktur för de nordiska länderna och har alltjämt stor betydelse för forskningen.

Likaså har vi besökt Gran Telescopio Canarias, en imponerande anläggning – ett av världens största optiska teleskop, som togs i bruk 2009. Slutligen besökte vi också MAGIC (Magic Atmospheric Gamma Imaging Cherenkov Telescopes). Strax intill bygger konsortiet CTA, Cherenkov Telescope Array, där 32 länder ingår, en anläggning som fullt utbyggd att omfatta totalt över 100 teleskop, varav ett 15-tal är planerade på La Palma. Övriga byggs på södra halvklotet (Chile). Cherenkovteleskopen observerar högenergetisk gammastrålning, med 10 triljoner högre energi än optiskt ljus, som när den krockar med atmosfären stöter ut ljusblixtar.

Berget på La Palma har unika förutsättningar som observationsplats genom sin belägenhet, där toppen, 2400 meter över havet, sticker upp ovan molnen. En annan förutsättning för de stora framgångarna med etableringar av teleskop här är ett starkt stöd från den spanska staten – internationella teleskop på plats ”betalar” i gengäld med viss teleskoptid för spanska användare –  och ett gott samarbete med lokalsamhället. Bland annat finns särskilda restriktioner för belysning nattetid, för att inte störa teleskopens observationer.

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar