Varje fredag ställer presstjänsten vid Stockholms universitet samman en rapport kring veckans mediebevakning. Den gångna veckan är signifikativ i sin bredd, så låt mig få dela med mig av några exempel.

I måndags publicerade exempelvis GP en gästledare av PJ Anders Linder som argumenterade för att det var ett misstag av regeringen, med tanke på dess uttalade fokus på akademisk frihet, att inte passa på att återinföra den av en tidigare regering avskaffade universitetskanslerstiteln, som utgjorde en symbolisk markering av att universitet och högskolor inte är myndigheter som alla andra. 

På tisdagen skrev fyra samhällsvetenskapliga forskare på DN debatt, bland annat Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi vid SU, om problemet att svenska forskare ratar samhällsnyttiga ämnen på grund av meriteringssystemets fokus på publicering i internationella tidskrifter. Samma dag gick Sveriges unga akademi ut i debatt i Curie kring Fofin-utredningen, som de menar innebär en omorganisation som dock inte innebär en förstärkning av forskningens kvalitet. 

På onsdagen publicerade SvD en debattartikel kring cancelkultur av Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid UU, som menade att lärosäten blundar för ”de jobbiga fallen” apropå UKÄ:s uppdrag att kartlägga hot mot den akademiska friheten vid svenska universitet och högskolor. På samma debattsida publicerades även en artikel från en företrädare för Liberala studenter som argumenterade mot kortsiktigheten i att stänga dörrarna för utländska studenter. 

Torsdagen innehöll två artiklar i Axess, en vasstungad kritik mot dagens etikprövningssystem, av Pehr Granqvist, professor i psykologi vid SU. Under rubriken ”Medlöparna kröker rygg” beskriver han hur myndigheter ledda av jurister och placerade utanför akademin de facto styr över vilken humanvetenskaplig forskning som faktiskt bedrivs. Här återkommer även Sten Widmalm med en kommentar som konstaterar att Granqvists dom är hård men rättvis. 

Detta är enbart ”metaartiklar” som kommenterar universitet och högskolor och deras uppdrag på samhällelig nivå. Lägg till detta ett tiotal artiklar som presenterar och kommenterar fakta av olika slag – kring högskolans avskiljandenämnd, universitetens prekära ekonomiska läge och därav följande nedskärningar (bland annat innefattande exempel från juristutbildningen vid SU), och SULF:s kritik mot doktorandstegen – samt en debattartikel i DN i en vetenskaplig sakfråga, kring Sveriges skogsbruk, med bland annat två forskare från Stockholms universitet som undertecknare. 

Denna lite långrandiga beskrivning av veckan som gått i medierna vederlägger samtidigt effektivt åtminstone ett par gängse påståenden. Det ena handlar om ointresset för akademin och svårigheten att få genomslag i medier. Tvärtom vittnar både mängden och bredden, inte minst av metaartiklar, om akademins tydliga närvaro i offentlig debatt. Det andra gäller den seglivade föreställningen att Sverige domineras av en konsensuskultur som lägger en våt filt över debatten. Här råder tvärtom i flera fall påtaglig debattglädje. 

För egen del kliar det ibland i fingrarna att ge sig in i diskussionerna – som rektor är det dock ofta bättre att avstå. Men samtidigt, även om jag inte alltid håller med debattörerna, är jag oerhört glad att forskare och andra kvalificerade skribenter håller akademins fana högt i samhällsdebatten. Företrädare för V-Dem-institutet vid GU presenterade också i torsdags på DN debatt 2024 års demokratirapport, som visade på en oroväckande negativ utveckling för demokratin, även i Sverige. Att hålla akademiska frågor vid liv i den allmänna debatten gagnar också det bredare demokratiska samtalet.