Terminsstart

Idag startar den nya terminen och Stockholms universitet har glädjen att välkomna alla nya studenter. Men verksamheten på campus har redan varit i full gång ett par veckor, med många studenter som avslutat höstterminens studier och förstås alla medarbetare som är tillbaka i verksamheten efter ledigheterna.

Universitetets ledning har träffats för att diskutera bland annat ekonomifrågor, färdplan för klimatarbetet och kvalitetssäkring av forskning, inför stundande möten i Områdesövergripande rådet – närmast i nästa vecka.

Under den kommande veckan väntar det årliga internatet för SUHF på Steningevik, dit statsrådet Matilda Ernkrans kommer med sina medarbetare i Regeringskansliet och där den andra dagen ägnas dialog mellan UKÄ och lärosätena. Då håller också regeringens forskningsberedning sitt tredje sammanträde, där det denna gång bland annat ska handla om vilka frågor universitet och högskolor ser som särskilt viktiga inför den forskningspolitiska propositionen, och där Håkan Pihl, rektor för högskolan i Kristianstad, och jag har ombetts inleda diskussionerna. På fredag är det dags för det årliga dialogseminariet mellan SUHF och forskningsfinansiärerna. På agendan står den nationella forskningspolitiska propositionen inklusive den nu ständigt aktuella frågan om forskningsinfrastruktur, men också den europeiska forskningspolitiken inför Horisont Europa och med brexit som realitet att förhålla sig till. Ett tredje tema rör arbetet med Agenda 2030 utifrån såväl finansiärs– som lärosätesperspektiv. I år har vi för första gången satt samman programmet gemensamt – dialogseminariet är en viktig arena för en utvecklad dialog mellan finansiärer och lärosäten, vilket blir allt viktigare när resurserna blir knappare.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Jul och nyår 2019-20

Så är 2019 snart till ända. Stockholms universitet har firat 150-årsminnet av Högskoleföreningens grundande – som tog det avgörande initiativet till bildandet av dåvarande Stockholms högskola – och den humanistiska fakulteten har firat 100 år.
Vi har ingått allianssamarbetet Stockholm Trio, tillsammans med KI och KTH, som kommer att utvecklas under kommande år, och även fått medel för pilotprojektet CIVIS, ett samarbete med sju andra europeiska universitet inom ramen för EU-kommissionens European University Initiative.

I år har vi också gått in i skarpt läge med vårt nya kvalitetssystem för utbildning, inför att UKÄ nästa år påbörjar sin lärosätesgranskning angående utbildning. Vi har även genom en pilotstudie lagt en grund för utvecklingen av vårt kvalitetssystem för forskning. Lärplattformen Athena har sjösatts, vilket ger nya utvecklingsmöjligheter. Vi har också antagit nya riktlinjer för studentinflytande vid universitetet – en viktig del i vårt arbete för kvalitet i verksamheten. Likaså har vi beslutat om en handlingsplan för breddad rekrytering – också det en viktig kvalitetsfråga.

Våra stora framgångar hos externa forskningsfinansiärer har jag redan ägnat en särskild blogg. Vi ligger fortsatt i framkant i övergången till öppen vetenskap, kanske den viktigaste pågående omställningen i vetenskapssamhället internationellt.

Under hösten har universitetet lämnat sitt inspel till den forskningspolitiska propositionen, där vi lägger särskild vikt vid den akuta frågan om den nationella underfinansieringen av forskningens infrastruktur. Infrastruktur har samtidigt stått i fokus för flera interna satsningar vid SU som i år har kunnat förverkligas med universitetets egna medel: ett nytt transmissionselektronmikroskop, CEM4MAT, inom ramen för Centre of Electron Microscopy for Materials Sciences i samarbete med KTH och Uppsala universitet; SUBIC – Stockholm University Brain Imaging Centre – i samarbete mellan ett antal institutioner över fakultets- och områdesgränser; samt CPG – Centrum för paleogenetik, i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet.

Stockholms universitet är ett av de forskningsmässigt ledande lärosätena inom klimat och miljö. Med denna forskning som grund valde vi att i somras underteckna ett internationellt klimatupprop inför de internationella klimatmöten som ägt rum under hösten. Här pågår nu ett konkret implementeringsarbete vid universitetet, som det blir anledning att återkomma till under 2020.

Inför det stundande decennieskiftet finns både många möjligheter och utmaningar att reflektera över för Stockholms universitet. Jag är glad och tacksam över alla medarbetare och studenter som under det gångna året på olika sätt har bidragit till universitetets utveckling, och vill nu inför en välförtjänt ledighet önska alla God jul och Gott nytt år!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Humanistiska fakulteten 100 år

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Nobelvecka och vetenskapliga framgångar

Så är Nobelveckan över för i år, som för min del inleddes med Nobelkonserten förra söndagen, lysande dirigerad av 92-årige Herbert Blomstedt. Utöver Nobelföreläsningar, Nobelprisutdelning och bankett innefattade dessa intensiva dagar också Students’ Nobel Night Cap, där SU i år hade värdskapet. Det är ett imponerande arbete som, med stort ideellt engagemang, lagts ner av våra studenter på att ordna efterfesten, dit många av Nobelpristagarna som vanligt valde att komma, efter alla ceremonier och officiella högtidligheter. Stort tack för detta!

Veckan förlängdes ytterligare genom gårdagens bankett vid utdelningen av The Science § SciLifeLab Prize for Young Scientists, ett pris som delas ut årligen till fyra unga framstående forskare, av SciLifeLab och tidskriften Science med stöd från Wallenbergstiftelserna – passande nog i Spegelsalen på Grand hotell, där Nobelprisutdelningarna ägde rum under de första åren.

Nobelveckan brukar också passande nog, när vetenskapen för en gångs skull befinner sig i högsätet, innebära att de sista beskeden kommit in gällande externa forskningsmedel för det kommande året. För SU:s del var det en rik skörd från många håll. Här bara några axplock: Frank Wilczek och Nordita har beviljats 95 mnkr för programmet WINQ – Wallenberg Initiative on Networks and Quanta – som relaterar till och förbinder båda deras tidigare stora strategiska satsningar WACQT (Wallenberg Centre for Quantum Technology) och WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) där även WASP-HS, en satsning på humanvetenskap, adderats. Totalt har Wallenbergstiftelserna, Sveriges största privata forskningsfinansiär, i år – inkluderande de tidigare annonserade projektbidragen, fyra nya Wallenberg Academy Fellows samt tre förlängningsbidrag, fyra Fellows som istället för förlängning befordrats till Scholars, jämte en ny Scholar från i våras – beviljat SU över 350 mnkr.

På själva Nobeldagen fick vi också besked från VR angående Rådsprofessorsprogrammet, där både Anders Götherström, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, och Xiaodong Zou, Institutionen för material- och miljökemi, fick ca 50 mnkr vardera över tio år. Ilona Riipinen, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, har också i dagarna fått ett ERC Consolidator Grant om nästan 3 M€.

Sedan tidigare visste vi att Jenny Larsson, från Institutionen från slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, fått programbidrag från RJ om 25 mnkr. Per Krusell från Institutet för internationell ekonomi har också av KVA tilldelats årets Torsten och Ragnar Söderbergs professur i ekonomi.

Vi kan också glädjas åt flera VR-bidrag till forskningsmiljö inom naturvetenskap och teknikvetenskap, där vi med fyra beviljade projekt om närmare 70 mnkr – till Erik Lindahl, Institutionen för biokemi och biofysik, Anja-Verena Mudring, Institutionen för material- och miljökemi, Hiranya Peiris, Fysikum och Neus Visa, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut – var mest framgångsrika. Beträffande de ”vanliga” projektbidragen från VR är vi vad gäller projektbidrag NT – trots att vi saknar teknikvetenskap – fyra i landet med 45 beviljade projekt om drygt 154 mnkr, och på HS-området är vi trea med 19 beviljade projekt om drygt 81 mnkr. Avseende utbildningsvetenskap är vi i år tvåa i landet med sex beviljade projekt och en forskarskola (totalt 72 mnkr), och även gällande internationell postdoc blev vi tvåa i årets båda utlysningar, efter LU respektive KI, men sammantaget betyder det att vi här är etta med 15 postdocbidrag om totalt närmare 47 mnkr.

Särskilt glädjande ur mitt perspektiv är också att en rad av årets bidragsmottagare – Neus Visa, Xiaodong Zou, Martin Högbom, Hiranya Peiris, för att nu bara nämna dem som fått de största bidragen – alla också samtidigt axlar viktiga ledningsuppdrag som prefekt, ställföreträdande prefekt och centrumföreståndare vid universitetet. Jag ser det som helt avgörande för universitetet att starka forskare också är akademiska ledare.

Om man särskilt ska lyfta fram någon institution i år är det Institutionen för biokemi och biofysik, som – med höstens bägge Scholars David Drew och Martin Högbom, samt Ville Kaila som ny Wallenberg Academy Fellow och Erik Lindahl som mottagare av forskningsmiljöbidrag från VR – detta år utmärkt sig i exceptionell grad. Institutionen är ett utmärkt exempel på konsten att bygga starka forskningsmiljöer genom starka rekryteringar.

Ett varmt grattis till årets alla framgångsrika bidragsmottagare, både nämnda och onämnda!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ministerbesök till Stockholms universitet

Stockholms universitet har haft besök av ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans. Besöket inleddes med möten med ledningen och företrädare för studentkåren samt personalorganisationerna, för att få en presentation av universitetet som helhet ur lite olika perspektiv. Därefter följde en serie forskarpresentationer, som enligt ministerns önskemål hade fokus på klimat och miljö, där såväl Bolincentrum som Östersjöcentrum talade om aktuella forsknings- och samverkansfrågor. Hon fick även en presentation av aktuell forskning inom astronomi – i hennes portfölj ingår ju också rymdfrågor. Besöket avslutades med en presentation av Stockholms universitets helt egenfinansierade infrastruktur SUBIC, vårt hjärnavbildningscentrum placerat inom humanistisk fakultet – unikt i landet. Det var ett välkommet tillfälle till dialog med ”vår” minister, både om SU:s styrkeområden och utmaningar och om aktuella utbildnings- och forskningsfrågor rent generellt, det senare särskilt viktigt nu inför kommande forskningspolitiska proposition.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Jul i Bergianska trädgården

Så här den första december, tillika första advent, är det hög tid att påminna om Bergianska trädgårdens fina julutställning Jul i växthuset, som öppnade redan för en dryg vecka sedan i Edvard Anderssons växthus – detta år med kottar som tema. Det var även forskningsmässigt fokus för Rudolf Florin, professor Bergianus 1944-1965 och sin tids främste gymnospermforskare, dvs expert på växter vars frön finns i kottar eller kottliknande bildningar.

Stockholms universitet samverkar med Kungliga Vetenskapsakademien, förvaltare av Bergianska stiftelsen, kring den Bergianska professuren och trädgården. Det är en av universitetets viktiga samverkansarenor, inte bara gentemot KVA och stiftelsen, utan också gentemot staden och allmänheten.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Forskningspolitik i praktik och teori

Den gångna veckan inleddes för min del i Rom, där vårt internationella nätverk CIVIS, som fått EU-stöd inom ramen för European University Networks, hade kick-off på Sapienza Università di Roma – rektor Eugenio Gaudio är ordförande under det första halvåret. Vi hade flera arbetsmöten men också en högtidlig invigningsceremoni där ambassadörerna från övriga sju deltagande länder deltog. Europeiska universitetssamarbeten är särskilt viktiga idag, inte minst när nu EU-kommissionen planerar kraftiga nedskärningar i den föreslagna forskningsbudgeten för Horizon Europe – ett beslut som, om det går igenom, får allvarliga konsekvenser för Europas möjligheter att hävda sig globalt inom forskningen. Det är lite ironiskt att man satsar på utbildningssamarbeten, som universitetsnätverken, men inte i samma utsträckning på forskning – de båda hänger ju intimt samman och är ömsesidigt beroende.
Fokus på forskningspolitiken fortsatte även sedan jag återvänt till Stockholm – i onsdags höll Vetenskapsrådet för första gången Forskningspolitiska dagen. Under förmiddagen talade ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans, hennes kollega Ingrid van Engelshoven från Nederländerna och statssekreterare Martina Hirayama från Schweiz, samt professor Frank Wilczek – rekryterad på halvtid till Stockholms universitet inom ramen för den tidigare satsningen på framstående forskare, ”VR internationella” – som talade ur forskarsamhällets perspektiv om betydelsen av grundforskning och om den snabbrörliga forskningsfronten inom hans eget ämne. Eftermiddagen ägnades åt två paneler om forskningsinfrastruktur (där jag själv deltog) och om forskning för att möta samhällsutmaningarna. Regeringen har fått många inspel till den forskningspolitiska propositionen – det är nu som arbetet tar vid på allvar och det är av största betydelse att forskarsamhällets röst blir hörd.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar