Huvudmannarådet för KAW på Täcka udden

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Europa och forskningen – UNICA i Rom

Jag är nyss hemkommen från Rom, där jag under några dagar deltagit i ett rektorsseminarium inom UNICA-nätverket, som samlar Europas huvudstadsuniversitet, organiserat av dess president Luciano Saso. Mötet hölls med anledning av 60-årsfirandet av undertecknandet av Rom-traktaten, och fokus låg alltså på europeisk forskningspolitik. Italiens president Sergio Mattarella talade för rektorerna i Quirinalpalatset, och flera prominenta EU-företrädare, bland annat Federica Mogherini, höll också anföranden under seminariet som lyfte fram forskningens och den högre utbildningens betydelse, allra främst för att stärka det kritiska tänkande som är nödvändigt för att kunna möta många aktuella ”contradictions and complexities”.

Att mötas i internationella nätverk är en otroligt viktig del av rektorsuppdraget, som ger nya perspektiv på det nationella och det lokala. Själv talade jag i en panel med fokus på de europeiska universitetens betydelse för Europa. Uppenbart är att vi har ytterst varierande ståndpunkter – men så är våra utgångspunkter också mycket olika. Det är väl just så internationella samarbeten ser ut – det gäller att hitta de punkter som vi har gemensamma. En avslutande panel, som adresserade dagens utmaningar för universiteten, visade på många sådana. Även om de nationella förutsättningarna är olika är det en global förändringsprocess som vi idag alla är del av – den har att göra med finansiering, internationalisering, digitalisering, fokus på samhällsutmaningar och samverkan mm. Det var oerhört intressant att få ta del av skiftande nationella perspektiv på problemen, inte minst från Storbritannien i Brexittider. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Förbundsförsamling i Kristianstad

SUHF har hållit vårens förbundsförsamling på Högskolan Kristianstad. Vid ett förseminarium på morgonen presenterade Björn Brorström en preliminär rapport om tillitsbaserad styrning och reformerad resurstilldelning, en aktuell fråga för både lärosäten och politiker i dessa dagar. Vi för många diskussioner om principer och om sätt att öka kvaliteten i våra dialoger med vår uppdragsgivare staten. Men kärnfrågan är förstås hur vi kan åstadkomma bättre kvalitet i vår utbildning och forskning – och ännu bättre bidra till nytta för samhället.

Utöver frågor kring årsredovisning mm innehöll resten av dagen presentationer och diskussioner kring en rad aktuella frågor, från bland annat karriärvägar och stipendier till infrastruktur och öppen vetenskap. Sigbritt Karlsson presenterade den högskolepedagogiska gruppens slutrapport, och vi fick också en spännande rapport om pågående arbete i gruppen för flyktingfrågor.

Vid varje förbundsförsamling får vi även information från Sveriges Förenade Studentkårer. Charlotta Tjärdahl berättade idag om aktuella frågor: ett öppet utbildningssamhälle, högkvalitativt studentinflytande och resurser till högre utbildning, som är ny fokusfråga för SFS. Studenters lärande ska stå i fokus snarare än genomströmning. Charlotta lanserade också idén om ett gemensamt manifest för pedagogik mellan lärosäten och studenter; pedagogiken har under flera år varit SFS fokusfråga. Vi bjöds på fint mottagande i rådhuset, med spännande introduktion om bland annat vattenforskningen i ”Kristianstads vattenrike” – passande nog sammanföll mötet också med Internationella världsvattendagen – och på strålande väder med utomhuslunch.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

OR-internat på Tovetorp

Områdesövergripande rådet har haft sitt vårinternat på vår fältstation i Tovetorp. I år kom vi dit med våren – och promenader bjöd på möten med tranor såväl som vildsvin. Det är alltid lika roligt att komma till Tovetorp, med varmt mottagande och fantastisk mat. Inte minst bidrar också hemkänslan till ett avslappnat och bra diskussionsklimat.

OR kommer från och med nu att sammanträda oftare. Tidigare har vi träffats inför varje universitetsstyrelse, men nu blir det, initialt på studenternas initiativ, möten varje månad, och därutöver som tidigare ett vår- och ett höstinternat.

Vi hade många viktiga frågor på agendan denna gång: åtgärder för minskning av myndighetskapitalet, genomströmning (med underlag både i form av två rapporter från den centrala kvalitetsfunktionen och från våra bägge områden), jämställdhetsintegrering och utvecklad ledning på Stockholms universitet, inklusive frågan om lärarutbildningarnas ledning. Till alla dessa frågor finns det anledning att återkomma i olika sammanhang längre fram.

En fråga i särskilt fokus gällde studentkårens fortsatta finansiering. I universitetets policy för studentinflytande slås fast att ”Stockholms universitets ambition är att inta en ledande position bland landets lärosäten i verksamhet som rör studentinflytande”. I samband med kårobligatoriets avskaffande tecknades ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets studentkår om finansieringsstöd, för att säkerställa ett starkt studentinflytande. Nuvarande avtal löper ut vid halvårsskiftet 2017 och blev därmed föremål för omförhandling. Vi har jämfört kårfinansieringen vid SU med de större lärosätena i landet, men eftersom formerna för ersättning varierar kraftigt är beloppen inte enkelt jämförbara. Oavsett hur man mäter står det dock klart att SU tydligt lever upp till sin ambition i policyn – vi är det lärosäte som avsätter mest medel per helårsstudent i stöd till studentkåren. I tillägg till detta ger vi betydande stöd till fakultetsföreningarna. Det omfattande stödet har lagt en grund för att Stockholms universitet idag har en mycket välfungerande studentkår, som genom sitt stora engagemang i olika sammanhang bidrar till att säkerställa kvaliteten i universitetets utbildningar.

Inför överläggningarna i OR hade studentkåren inkommit med ett äskande om samma nivå på stödet som under senaste avtalsperioden, samt en redogörelse för hur stödet är tänkt att användas. I enighet mellan OR och kåren mynnade detta ut i ett bifall för stöd på den oförändrade nivå som begärdes, men med den viktiga ändringen att inga nya avtal med detaljerade specifikationer för medlens nyttjande kommer att träffas. Istället fattar rektor ett generellt årligt beslut om stödets storlek, och sedan är det kårens ansvar att själva närmare besluta om användningen av stödet. Genom att rektor nu beslutar om ett generellt belopp som kåren sedan fritt förfogar över så läggs både större mandat, men också ansvar, på kåren att själva avgöra hur medlen ska användas för att bäst gagna studenterna vid universitetet.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Forskningsinfrastruktur

Det har varit en vecka i forskningsinfrastrukturens tecken. Igår var det deadline för årets ansökningsomgång till Vetenskapsrådet för nationella och internationella infrastrukturer. Det innebar också premiär för den nya processen för konsortiebildning mellan sökande, med krav på betydande medfinansiering från lärosäten vad gäller nationell infrastruktur och där rektor söker. Även om processen inte varit helt enkel är det en mycket positiv utveckling i riktning mot större samarbete och gemensamma prioriteringar mellan lärosätena.
I fredags var jag i Lund, där jag dels träffade universitetsledningen, dels besökte de stora infrastrukturanläggningarna MAX IV och ESS – den sistnämnda är ju fortfarande en byggplats. För MAX IV är finansieringsfrågan framöver kritisk; dels saknas 100 mnkr till driften, dels behövs en utbyggnad med nya strålrör för att anläggningen fullt ut ska kunna utnyttja den unika potentialen. Här siktar man inte minst på internationell finansiering.
För ESS är den internationella finansieringen för själva byggnationen klar, mestadels genom in kind-bidrag, men driften är ännu inte säkrad. 100 utländska universitet finns på en referenslista, men svenska lärosäten har hittills inte varit tillräckligt involverade i dialogen. Ett undantag är SSF:s goda initiativ till en neutronforskarskola. För både MAX IV och ESS är lärosätenas engagemang av största vikt; det naturvetenskapliga området vid Stockholms universitet tar nu fram en strategi för utnyttjandet av båda dessa infrastrukturer.
Idag står ett besök på SciLifeLab på agendan. De har besök av sitt International Advisory Board, och ett möte med rektorerna för värduniversiteten ingår i programmet. Även här är det av största vikt att SciLifeLab fungerar fullt ut både som nationell infrastruktur och som forskningscentrum, och såväl för hälsa som miljö. Här har de fyra värduniversiteten en helt central uppgift.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Baltic Sea Future 2017

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Besök på samverkansavdelningen

Prorektor, vicerektorerna, förvaltningsledningen och jag har varit på besök på Samverkansavdelningen där vi fått en presentation av aktuella frågor och haft tillfälle till diskussion. Samverkansavdelningen har ännu inte två år på nacken, men det har hänt mycket under denna tid. Under 2017 har verksamheten utvecklats ytterligare genom införlivandet av Konferensservice och Mediaproduktion. Det står också klart att det under denna tid uppstått många viktiga synergieffekter mellan kommunikationssektionen och de båda sektionerna för externa relationer och relationer och evenemang.

En viktig fråga som stod högt på dagordningen vid mötet är kärnverksamhetens kontaktytor gentemot avdelningen. Här är nu planen att det på båda områdena ska inrättas samverkansberedningar, som kan säkra koppling och kontakt med områdesledningarna. En annan viktig nyhet som tillkommit under de senaste åren är de lokala samverkanskoordinatorerna, som nu förlängs också under 2018. För att ännu bättre kunna tillvarata denna resurs tillsätts nu också ett antal centrala samverkanskoordinatorer, som håller kontinuerlig dialog med de lokala.

På upptakten i höstas låg fokus på hur universitetet arbetar med nyanlända. Då aviserades att en koordinator för dessa frågor skulle rekryteras, för att svara mot de tydliga behov som artikulerats från kärnverksamheten. Det är mycket glädjande att Johanna Hargö, en av de centrala samverkanskoordinatorerna, som varit projektledare för Korta vägen sedan maj 2016, nu är på plats i denna funktion. Som ambassadör för Stockholms universitets engagemang i dessa frågor ska hon, utifrån en inventering av universitetets olika initiativ, också bidra till att utveckla det fortsatta arbetet både internt och externt, genom att kommunicera det som redan görs och genom att medverka i den vidare utvecklingen av samverkansytor mellan universitetet och övriga samhällsaktörer på detta viktiga område, där behoven av lösningar är både omfattande och akuta.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar