Veckan som gick

Under den gångna veckan höll SUHF, som brukligt på hösten, årskonferens och förbundsförsamling. Årskonferensen 2020 ägnades åt två ständigt återkommande, men samtidigt högaktuella frågor: autonomi och akademisk frihet. Tanken var denna gång att belysa frågorna utifrån – har de akademiska kärnvärdena också ett värde för omvärlden? Medverkade gjorde såväl företrädare för näringsliv som medier och för samtliga riksdagspartier – programmet var fullmatat och engagemanget stort. 

På förbundsförsamlingen dagen därpå tog vi frågan vidare internt för att, mot bakgrund av årskonferensen, reflektera över vilka frågor SUHF bör prioritera att driva framöver. Här valdes också ny styrelse för SUHF under de kommande två åren, där jag fick förtroendet att fortsätta som ordförande – från och med 2021 med Hans Adolfsson som vice ordförande. 

Samma dag hade vi möte med utbildningsdepartementet om mål för läraranställningar – det gällde dels visstidsanställningar, dels meriteringsanställningar. Rekryteringsfrågor hör till dem jag som rektor prioriterar högst – de är av avgörande betydelse för universitetets kvalitet och framtida utveckling. 

Vi hade också besök under veckan av den amerikanske ambassadören, Kenneth A Howery, som i sitt uppdrag har starkt fokus på samarbete kring forskning och högre utbildning, och det blev spännande diskussioner kring befintliga och möjliga samarbeten. 

Rektors prefektmöte denna termin hölls digitalt i torsdags. Det är långtifrån samma sak – en stor poäng med prefektmötena är just möjligheten till informella samtal – men det är ändå viktigt för oss i ledningen med denna möjlighet till direktkommunikation med samtliga prefekter och avdelningschefer. Gruppdiskussionerna denna gång gällde dels kommande klimatfärdplan, dels hur vi bäst tillvaratar erfarenheterna från pandemin för att utveckla inte minst våra utbildningar i framtiden. På fredagen deltog jag även i en panel på IVA:s digitala årshögtid på det sistnämnda temat. 

Idag skrevs så högskoleprovet i begränsat format. Nu ligger fokus redan på vårens prov, som enligt tidigare regeringsbeslut ska äga rum vid två tillfällen och helst med obegränsat deltagande. Det återstår givetvis att se vad som är möjligt utifrån hur pandemin utvecklas. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

KAW-satsning på datadriven livsvetenskap

Idag har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse offentliggjort sin senaste stora satsning, 3,1 miljarder fram till 2032, på datadriven livsvetenskap – ett viktigt och snabbt växande fält vars utveckling inte kunde ligga mer rätt i tiden. Satsningen är nationell, men placeras vid SciLifeLab, med geografisk bas i Stockholm och Uppsala med de fyra värduniversiteten KI, KTH, SU och UU, men också med noder runt om i landet tack vare KAW:s tidigare satsning. Att det nya programmet placeras vid SciLifeLab är ett erkännande av SciLifeLabs unika ställning som både en stark nationell infrastruktur och, tack vare strategiska forskningsmedel och satsningar från värduniversiteten, en stark forskningsmiljö som driver infrastrukturens förnyelse och utveckling. 

Den livsvetenskapliga forskningen har idag tillgång till enorma datamängder. Genom AI, big data och maskinlärning finns också unika förutsättningar för forskare att ta sig an alla dessa data och utvinna ny kunskap. Satsningen från KAW kommer att göras i flera etapper, som omfattar rekryteringar, datastöd och databaser samt en forskarskola och olika nätverksaktiviteter. Tanken är också att programmet ska samverka och ge synergieffekter med de andra stora KAW-satsningar som gjorts under senare år, dels WASP-programmet kring autonoma system, dels kvantsatsningen WACQT. Men även KAW:s  stöd till Nordita, WINQ (”Physics for Computing, Computing for Physics”), som är av stor strategisk betydelse för Stockholms universitet, har potential framöver att utvidgas mot livsvetenskap och SciLifeLab. 

Precisionsmedicin och diagnostik samt smittspridning och infektionsbiologi är givetvis högaktuella områden med stor medial genklang. Men den nya KAW-satsningen omfattar också cell- och molekylärbiologi samt evolution och biodiversitet, två områden där Stockholms universitet är särskilt starka. För vart och ett av de ingående universiteten tillförs i den första etappen två rekryteringspaket om 17 mnkr, omfattande ett biträdande lektorat, två doktorander och två post docs, och i nästa etapp ytterligare två. Det blir en betydelsefull förstärkning av vår forskning, samtidigt som det ger goda möjligheter till ytterligare utvecklade samarbeten inom SciLifeLab. 

Det kan med detta också konstateras att KAW ytterligare befäst sin position som en unikt målmedveten och strategiskt genomtänkt forskningsfinansiär, helt utan motstycke i det svenska forskningslandskapet. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Piloter för kvalitetssäkring av forskning

UKÄ har nu avslutat pilotomgången med lärosätesgranskningar avseende kvalitetssäkringssystem för forskning – rapporterna offentliggjordes i förra veckan. Samtliga tre lärosäten som ingick i piloten fick kritik – ett lärosäte fick ifrågasatt kvalitet medan två fick godkänt med förbehåll. UKÄ konstaterar sammanfattningsvis att friheten att utforma systemen efter eget önskemål kan betyda att man bygger upp komplexa system vid lärosätena där det samtidigt inte står klart hur den insamlade informationen används, ifall den omsätts i konkreta satsningar eller bara är resursslukande och ineffektiv. Vidare konstaterar man att bedömningsgrunderna behöver ses över, liksom granskningens omfattning. Vintern och våren kommer att ägnas åt dialoger kring detta, och till sommaren kommer UKÄ att lansera en reviderad vägledning inför den första ordinarie granskningsomgången. 

Också vid Stockholms universitet har en pilotomgång genomförts för vårt kvalitetssystem för forskning, där data har samlats in inför kommande kvalitetsdialoger. Närmast kommer jag, tillsammans med närmast berörda dekaner/vicerektorer och den grupp som arbetat med att utforma systemet, ha dialog med samtliga prefekter i mindre grupper. Ambitionen vi har är just att inte bygga upp ett resursslukande system, utan att i hög grad utgå från det kvalitetssäkringsarbete som redan är inbyggt i systemet, genom exempelvis rekryteringar och granskningar av forskningsansökningar, och utnyttja existerande data. Det viktigaste arbetet med denna kvalitetssäkring sker just i kvalitetsdialogerna, där brister kan identifieras och åtgärder föreslås. Dessutom finns möjligheten att vid behov genomföra fokusutvärderingar med externa granskare, till exempel om ett mer övergripande problem identifierats. Målet är ett resurseffektivt system som utnyttjar automatiskt inhämtade data som indikatorer och som leder till kvalitetsutvecklande konkreta åtgärder. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Från möteshösten

Så här vid höstterminens mitt duggar mötena tätt. T ex hade vi i förra veckan rektorsmöte i universitetsalliansen CIVIS och inom det nordiska universitetssamarbetet NUS. Under kommande vecka stundar bland annat möte med Research Policy Working Group inom European University Association, med aktuella uppdateringar kring EU:s forskningspolitik – men även ett särskilt möte med ERC:s interimistiska president Jean-Pierre Bourguignon om ERC:s framtida prioriteringar för forskning och innovation inom Horizon Europe, och om implikationer för universiteten. Alla dessa internationella möten äger givetvis rum via zoom.

Däremot vågade vi oss på att genomföra Områdesövergripande rådets traditionsenliga höstinternat kring budgetfrågor som ett fysiskt möte – vi är inte fler än 15 personer – men med de flesta föredragande närvarande via zoom. Att diskutera budget i rådande läge är inte lätt av mer än en orsak. Visserligen är de föreslagna utbildningssatsningarna kända i och med budgetpropositionen, men vad gäller satsningarna på forskning är ju endast ramarna kända på nationell nivå, däremot inte fördelningen av basanslag mellan lärosäten. Flera ytterligare oklarheter kvarstår också, bland annat kring SFO-medlen. Om vi ser till den förra forskningspolitiska propositionen 2016 fattade riksdagen sitt beslut först i april året därpå, så det blir en budget med många frågetecken i höst. Vad gäller centrala satsningar inom universitetet är de i år ytterst återhållsamma, i ljuset av det pågående arbetet med ekonomi i balans, men ett viktigt prioriteringsarbete kring nödvändiga IT-satsningar har gjorts med hjälp av vicerektorerna och områdenas särskilda IT-ansvariga. En stor del av diskussionerna ägnades givetvis lokalkostnadsfrågorna, bland annat finansieringsmodeller för allmänna lokaler, som blir en viktig fråga att utreda vidare under det kommande året. Utöver budget diskuterade vi också internationaliseringsarbetets framtida organisation, på basis av rektorsrådet Karin Bergmarks utredning samt inkomna remissvar. En tredje huvudpunkt gällde Stockholms universitets kommande klimatfärdplan, där ett utkast har tagits fram på rektors uppdrag av Miljörådet under Magnus Breitholtz ordförandeskap. Magnus var också på plats och presenterade arbetet med färdplanen, som även blir föremål för diskussion under såväl rektors kommande prefektmöte som nästa digitala medarbetarträff. 

Och imorgon stundar för min del SUHF:s höststyrelsemöte, som även det genomförs på plats i Stockholm. Efter ett halvår med zoommöten – som har sina obestridliga förtjänster – uppskattar vi ändå alla att, när så är möjligt, faktiskt träffas i samma rum, med alla de dimensioner det tillför till samtalet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Årshögtidsdag – utan högtid

Det är den sista fredagen i september, traditionsenligt dagen för Stockholms universitets installations- och promotionshögtid. Normalt skulle vi nu ha varit bänkade i Stadshuset för att hylla våra hedersdoktorer, jubeldoktorer och nya doktorer, våra nya professorer, årets medaljör och de pedagogiska pristagarna. I år, när vi befinner oss i pandemins grepp, är högtiden i Stadshuset förstås inställd. Det känns märkligt, tomt och trist – det har vår ceremonimästare och jag konstaterat idag – men en digital version vore en alltför skral ersättning.

Vår förhoppning är nu att smittläget ska förbättras under det kommande året, så att det är möjligt att genomföra två högtider nästa höst, för 2020 och 2021 – sannolikt då med en särskild professorsinstallation i Aula Magna, för att kunna garantera luft mellan deltagarna. I väntan på regelrätt firande måste vi ge oss till tåls – men jag vill idag passa på tillfället på själva dagen att varmt lyckönska er alla som på olika sätt, genom er forskning, er undervisning eller genom särskilda insatser under det gångna läsåret har bidragit till och utvecklat Stockholms universitets verksamhet! Grattis!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Budgetpropositionen – strategi och sifferexercis

Det har knappast undgått någon att budgetpropositionen presenterades i måndags, och igår hade universitetsstyrelsen möte med en första analys av utfallet för Stockholms universitet på utbildningssidan. För forskningsbudgeten får vi vänta in den forsknings- och innovationspolitiska propositionen, preliminärt aviserad till slutet av november. Utbildningsdepartementet har också som vanligt bjudit in myndighetscheferna till en fördjupad presentation av satsningarna på högre utbildning och forskning.

På utbildningssidan kan vi konstatera att satsningarna fortsätter på samma linje som redan aviserats: utbyggnader av samhällsbyggnadsutbildningar, av lärarutbildning, yrkeslärarutbildning och kompletterande pedagogisk utbildning, av bristyrkesutbildningar, behörighetsgivande utbildning, livslångt lärande och utbildning i hela landet. Somliga satsningar är permanenta, andra tidsbegränsade. En av de tidsbegränsade nysatsningarna (tom 2022) gäller fler studenter på avancerad nivå – ett sätt att möta risken för att nyutexaminerade på grundläggande nivå ska drabbas av arbetslöshet under pågående pandemi. Tanken är naturligtvis god, men det är inte alltid lätt att på ett bra sätt tillvarata detta slags mer tillfälliga medel. Att starta nya masterprogram blir knappast aktuellt, så om satsningen ska fungera effektivt krävs ett ökat söktryck på befintliga utbildningar.

Samtidigt görs en generell besparing på anslagen för förvaltningskostnader för 197 myndigheter, motiverade av att arbetssätt och resvanor lagts om, motsvarande ca 15% av myndigheternas historiska resekostnader. Väl att märka har dessa dock räknats ut utifrån totala resekostnader, dvs exempelvis i SU:s fall omfattande såväl anslags- som bidragsfinansierade resor. Takbeloppet totalt aviseras för 2021 till 1 956 642 tkr (att jämföra med 1 812 675 tkr för 2020).

På forskningssidan är det knappast meningsfullt att före den forskningspolitiska propositionen redovisa något utfall för SU. Däremot är det värt att notera att utbildningsdepartementet varit framgångsrika: för hela Sveriges vidkommande aviseras en total satsning på 3,4 mdkr redan under 2021 som 2024 ska ha utökats till 3,75 mdkr. Några aspekter är värda att notera. En tillfällig satsning om 500 mnkr på ökat basanslag under 2021 kompletteras med 720 mnkr i permanent basanslag redan samma år, som 2024 ska ha utökats till 900 mnkr. Hur detta ska fördelas mellan lärosätena återstår att lösa, och det lär inte vara någon lätt ekvation.

Särskilt glädjande ur SU:s perspektiv, som framfört detta med emfas i alla upptänkliga sammanhang, är den betydande satsningen på Vetenskapsrådet och då inte minst på forskningsinfrastruktur: totalt 1,1 mdkr 2021 som 2023 ska ha ökat till 1,3 mdkr. Det handlar om 400 mnkr för forskningsinfrastruktur redan 2021, som ökar marginellt under två år, samt 340 mnkr i engångsbidrag till ESS. Av återstående medel öronmärks 40 mnkr till excellensmiljöer, sannolikt ett resultat av den positiva utvärderingen av Linnémiljöerna i vintras, men härutöver blir det glädjande nog medel kvar för projektbidrag till grundforskning – ca 300 mnkr redan 2021 vilket dubbleras under de följande åren – vilket vid sidan av de rena infrastrukturmedlen är den enskilda satsning som SU allra mest efterlyst. Vidare satsas 372 mnkr 2021, med en avsedd ökning till 570 mnkr 2023, på forskning kring samhällsutmaningarna, till framför allt Formas och Forte. Vinnova får en höjning med drygt 500 mnkr och RISE – ny samarbetspartner för SU – med ca 100 mnkr för att öka Sveriges innovationsförmåga.

Det återstår givetvis att se hur det går med budgeten i riksdagen i det rådande parlamentariska läget. På utbildningssidan fanns en samsyn i våras. På forskningssidan är det min starka förhoppning att de viktiga satsningar som föreslagits ska kunna nå bred politisk majoritet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

UHR:s GD har avgått

Igår möttes vi av nyheten att UHR:s generaldirektör Karin Röding har avgått, som en följd av alla turer kring högskoleprovet. Den förordningsförändring som avses träda i kraft imorgon, där hela ansvaret läggs på UHR för provets genomförande – under såväl höst (då UHR ju redan ställt in provet) som vår – blev avgörande för hennes avgångsbeslut, liksom beslutet att tillsätta en nationell samordnare knuten till UHR – med det dubbla uppdraget att säkra provets genomförande på ett smittsäkert vis samt att utreda frågan om att långsiktigt placera ansvaret gällande provet på en myndighet i stället för som nu på en provansvarig (UHR) och 21 provanordnande lärosäten – där gränsdragningen mellan GD och nationell samordnare inte är självklar.

Jag har skrivit om högskoleprovet i en tidigare blogg. Såväl Stockholms universitet – det lärosäte som haft ansvaret för det största antalet provdeltagare (omkring 1/3 av det totala antalet, dvs i normalfallet ungefär 16 000  skrivande) – som övriga provanordnande lärosäten har under åren haft ett mycket gott samarbete med UHR kring provet. I år, då pandemin ställt oss alla på svåra prov i att ta fram underlag och göra bedömningar, har Karin Röding hela tiden med stor integritet och kunskap fört en aktiv och konstruktiv dialog med oss provanordnare och visat den största respekt för våra bedömningar, vilka uteslutande dikterats av smittskyddshänsyn. Jag beklagar djupt Karin Rödings avgång.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

SU välkomnar sin första SAR-forskare

Stockholms universitet har just tagit emot den första SAR-forskaren vid lärosätet. SAR – Scholars at Risk – är ett internationellt nätverk som arbetar för att värna akademisk frihet och ge skydd åt riskutsatta forskare, hittills företrädesvis inom humaniora och samhällsvetenskap. I Sverige koordineras den svenska sektionen – som har 21 lärosäten samt Kungl. Vitterhetsakademien som medlemmar – från Göteborgs universitet. Under 2018-2020 har SAR åtnjutit bidrag från Riksbankens Jubileumsfond, som medfinansierar behövande forskares placeringar vid svenska lärosäten med 50%. Nu går finansieringsperioden mot sitt slut, samtidigt som behovet knappast minskar – tvärtom. SAR behöver nu både bredda nätverket till alla vetenskapsområden och finna en mer långsiktig finansieringsmodell. i Tyskland finansieras exempelvis verksamheten av Alexander von Humboldt Stiftung med stöd från tyska UD, i Frankrike genom Collège de France. SAR-Sverige ingår idag också via GU i ett Horizon 2020-projekt, Inspireeurope, som syftar till att skapa en samverkansplattform för såväl insatser till stöd för riskutsatta forskare som policypåverkan. Rektorerna för lärosäten engagerade i SAR, liksom handläggarnätverket, kommer att diskutera denna angelägna fråga vidare framöver. Under tiden gläder vi oss vid SU åt att, tack vare RJ:s generösa finansiering, ha kunnat möjliggöra för en riskutsatt internationell forskare att under det kommande året fortsätta sin gärning här i Stockholm.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Att styra ämneslärarutbildningar

Idag har Riksrevisionen publicerat en rapport om styrningen av ämneslärarutbildningar, där man granskat tre lärosäten: Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet. Rapporten konstaterar att ämneslärarutbildningarna är omfattande och svåra att styra, vilket kräver ett stort jämkningsarbete inom respektive lärosäte. Utbildningen vid Stockholms universitet är i särklass störst bland de tre, och det är därför föga förvånande att utredningen ser störst behov av förbättring här; Riksrevisionen påpekar att organisationen är komplex och samordningen komplicerad – mer än 30 institutioner totalt är inblandade i lärarutbildningarna.

Lärarutbildningarna och deras styrning har kontinuerligt utvecklats och justerats alltsedan Lärarhögskolan införlivades med Stockholms universitet för drygt tio år sedan. Kritiken från Riksrevisionen kom knappast heller som en blixt från en klar himmel. Redan i våras tillsatte rektor en utredning angående lärarutbildningens organisation, med uppdraget att ta fram en ny styrmodell för samtliga lärarutbildningar för att ersätta dagens tämligen otympliga system. Utredningen, som leds av prorektor, ska avge sin slutrapport 15 oktober, för att därefter remitteras till universitetets båda områden för synpunkter.

Samtidigt är det värt att påminna om, vilket prorektor också påpekat i ett uttalande, att trots utmaningarna i att samordna dem har UKÄ:s kvalitetsutvärderingar av ämneslärarutbildningarna visat att universitetet har övervägande hög kvalitet i sina utbildningar. Återstår att förenkla och förbättra styrningen, och här välkomnar vi Riksrevisionens granskning som stöd i vårt pågående utvecklingsarbete.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Inför höstterminen

Denna vecka är merparten av medarbetarna tillbaka efter semestrarna. Under sommaren har det inför höstterminen varit ett visst medialt intresse för ”återöppnandet” – men framför allt har höstens högskoleprovet hamnat i fokus. Stockholms universitet är den största provanordnaren av de 21 lärosäten som delar detta ansvar, med ansvar för en tredjedel av de som regel runt 70 000 provdeltagarna. När Universitets- och högskolerådet under sommaren fick regeringens uppdrag att redogöra för förutsättningarna att genomföra högskoleprovet till hösten var SU:s svar entydigt: vår bedömning var att det inte finns förutsättningar att, med rådande randvillkor, genomföra provet på ett smittsäkert sätt under pågående pandemi. Vi stöder därför fullt ut UHR:s beslut. Högskoleprovet är givetvis viktigt som kompletterande urvalsgrund, i synnerhet för de 15% av de potentiella studenterna som hoppas komma in på översökta utbildningar som de är behöriga för men för vilka deras betyg inte är tillräckliga – högskoleprovet är inte behörighetsgivande. Att regeringen nu hörsammat UHR:s och de 21 lärosätenas förslag om två högskoleprov på våren och ett nästa höst är utmärkt.

Idag öppnar också Stockholms universitets campus delvis igen, efter att ha varit stängt i fem månader. Nya och gamla studenter välkomnas under de närmaste veckorna. Fastighetsavdelningen har lagt ner ett stort arbete under sommaren för att möblera om och säkra den fysiska distanseringen. Det är samtidigt värt att betona att det inte är frågan om en ”återgång till det normala” – eftersom själva normen är förändrad. I ett slag har vi flyttat fram positionerna vad gäller utnyttjandet av digitala möjligheter i undervisningen, och dessa erfarenheter ska vi förstås ta vara på också framgent. Men det är välkommet och välbehövligt att också ha möjlighet att träffas fysiskt, för informellt lärande i mindre grupper, seminarier, laborationer mm. Så kallad ”blended learning” har inte sällan nämnts som en målbild – nu är det plötsligt vardag. Utmaningarna och möjligheterna för våra utbildningar är vår viktigaste fråga framöver.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar