Skärpta restriktioner på campus

Med anledning av tidigare skärpta lokala restriktioner för att hindra smittspridning, och av dagens regeringsbeslut om förbud mot allmänna sammankomster med fler än åtta personer, har det idag fattats rektorsbeslut om ytterligare begränsningar i verksamheten på Stockholms universitets campus. Inga salstentamina får genomföras från och med tisdag. Däremot får examination på plats genomföras i mindre grupper om maximalt åtta personer. Samma begränsning gäller undervisning på campus. Beslutet angående allmänna sammankomster gäller visserligen inte universitetets interna verksamhet, men bör ändå betraktas som ett riktvärde för hur stora samlingar som är lämpliga – på samma sätt som den tidigare regeln om max 50 personer har tillämpats. Överbibliotekarien har samtidigt fått i uppdrag att löpande utvärdera situationen i Stockholms universitetsbibliotek – som i nuläget har en stark nedgång i besöksstatistiken – och vid behov besluta om ytterligare restriktioner för att säkerställa en säker arbetsmiljö för både personal och studenter. Jag inser till fullo vilken utmaning den förvärrade smittosituationen innebär för både studenter och medarbetare. Men med dessa åtgärder är det ändå min starka förhoppning att lokalerna inte på nytt ska behöva stängas helt, som situationen såg ut i våras. Det är viktigt för studenterna och för utbildningarna med tillgången både till biblioteket och till övriga campus. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Horizon Europe – färdiga beslut och framtida vägval

Den 10 november fattades det slutgiltiga beslutet om EU:s nya budget för 2021-2027. För forskningens vidkommande betydde det en väsentlig förbättring i jämförelse med den i juli föreslagna kompromissbudgeten: från föreslagna 75,9 miljarder € i juli till 84,9 för Horisont Europa, och gällande Erasmus+ en ökning från 21,2 miljarder € till 23,4. Det är givetvis välkommet och viktigt, och en fråga som har drivits aktivt av såväl SUHF som inte minst EUA, där vi också är medlemmar. Men trots det positiva beskedet måste det tyvärr sägas att satsningen inte är tillfyllest. I själva verket har EU missat ett unikt tillfälle att, inte minst i spåren av covid-19-krisen, göra en ännu starkare och sällan mer välbehövlig investering i forskning, innovation och högre utbildning på europeisk nivå. Det är där som synergieffekter och kritisk massa bäst kan uppnås. För att ändå åstadkomma bästa möjliga effekt av beslutade satsningar krävs nu kloka beslut inom ramen för den övergripande budgeten, där det är av största vikt att excellenssatsningarna på ERC och Marie Sklodowska-Curie-programmet prioriteras och kan öka. Viktigt är också att både medlemsstaterna och våra forskningsfinansiärer överväger alla möjligheter som står till buds för att öka gemensamma investeringar, till gagn för forskningen i Europa och världen. De svenska statliga forskningsfinansiärerna har också i dagarna lämnat in resultatet av sitt uppdrag att föreslå en svensk strategi för deltagandet i Horisont Europa. Det blir spännande att se resultatet. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

SciLifeLab 10 år

I dagarna skulle SciLifeLab ha firat sitt 10-årsjubileum. Det blev som så mycket annat inställt på grund av pandemin – men en talkshow håller på att ta form som ska spegla betydelsen av en av Sveriges mest betydelsefulla nationella infrastrukturer, tillika en stark forskningsmiljö hos värduniversiteten i Stockholm-Uppsalaregionen. 

Efter 10 års verksamhet kan det konstateras att SciLifeLab blivit en formidabel framgångssaga för svensk forskning. Ett antal internationella utvärderingar har givit utomordentliga vitsord i sina bedömningar, samtidigt som de också – som den senaste rapporten från SciLifeLabs eget International Advisory Board – pekat på viktiga utvecklingsområden. I den sistnämnda handlade det framför allt om vikten av att utveckla Campus Solna som en stark forskningsmiljö – vilket ledde till att Per Ljungdahl från SU tillsattes i en ny funktion som Campus Solna Director, något som jag är övertygad om kommer att bli av största vikt framöver. När det gällde utvärderingen av SciLifeLab som nationell infrastruktur kom kryo-EM, lett av SU, i topp – en facilitet som ursprungligen initierades av Gunnar von Heijne och kom till stånd tack vare bidrag från KAW och Familjen Erling-Perssons stiftelse. Nu gav KAW nya medel för investering i ytterligare ett kryo-EM, efter ett nytt snabbt initiativ från Gunnar. Utvärderingen av SciLifeLab gav också vid handen att ”exposomics” föreslås bli en pilotfacilitet. ”Exposome” kan brett definieras som vår livslånga exponering för alla slags miljömässiga faktorer, medan ”exposomics” fokuserar på karakterisering av den kemiska komponenten i sammanhanget och dess påverkan på vår hälsa. SU satsade här stort på en internationell rekrytering av professor Jonathan Martin, vilket nu lett till den spännande möjligheten att etablera en, inte bara i Sverige, helt unik infrastruktur – med förhoppning om att kunna väcka intresse och attrahera nya användare. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Veckan som gick

Under den gångna veckan höll SUHF, som brukligt på hösten, årskonferens och förbundsförsamling. Årskonferensen 2020 ägnades åt två ständigt återkommande, men samtidigt högaktuella frågor: autonomi och akademisk frihet. Tanken var denna gång att belysa frågorna utifrån – har de akademiska kärnvärdena också ett värde för omvärlden? Medverkade gjorde såväl företrädare för näringsliv som medier och för samtliga riksdagspartier – programmet var fullmatat och engagemanget stort. 

På förbundsförsamlingen dagen därpå tog vi frågan vidare internt för att, mot bakgrund av årskonferensen, reflektera över vilka frågor SUHF bör prioritera att driva framöver. Här valdes också ny styrelse för SUHF under de kommande två åren, där jag fick förtroendet att fortsätta som ordförande – från och med 2021 med Hans Adolfsson som vice ordförande. 

Samma dag hade vi möte med utbildningsdepartementet om mål för läraranställningar – det gällde dels visstidsanställningar, dels meriteringsanställningar. Rekryteringsfrågor hör till dem jag som rektor prioriterar högst – de är av avgörande betydelse för universitetets kvalitet och framtida utveckling. 

Vi hade också besök under veckan av den amerikanske ambassadören, Kenneth A Howery, som i sitt uppdrag har starkt fokus på samarbete kring forskning och högre utbildning, och det blev spännande diskussioner kring befintliga och möjliga samarbeten. 

Rektors prefektmöte denna termin hölls digitalt i torsdags. Det är långtifrån samma sak – en stor poäng med prefektmötena är just möjligheten till informella samtal – men det är ändå viktigt för oss i ledningen med denna möjlighet till direktkommunikation med samtliga prefekter och avdelningschefer. Gruppdiskussionerna denna gång gällde dels kommande klimatfärdplan, dels hur vi bäst tillvaratar erfarenheterna från pandemin för att utveckla inte minst våra utbildningar i framtiden. På fredagen deltog jag även i en panel på IVA:s digitala årshögtid på det sistnämnda temat. 

Idag skrevs så högskoleprovet i begränsat format. Nu ligger fokus redan på vårens prov, som enligt tidigare regeringsbeslut ska äga rum vid två tillfällen och helst med obegränsat deltagande. Det återstår givetvis att se vad som är möjligt utifrån hur pandemin utvecklas. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

KAW-satsning på datadriven livsvetenskap

Idag har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse offentliggjort sin senaste stora satsning, 3,1 miljarder fram till 2032, på datadriven livsvetenskap – ett viktigt och snabbt växande fält vars utveckling inte kunde ligga mer rätt i tiden. Satsningen är nationell, men placeras vid SciLifeLab, med geografisk bas i Stockholm och Uppsala med de fyra värduniversiteten KI, KTH, SU och UU, men också med noder runt om i landet tack vare KAW:s tidigare satsning. Att det nya programmet placeras vid SciLifeLab är ett erkännande av SciLifeLabs unika ställning som både en stark nationell infrastruktur och, tack vare strategiska forskningsmedel och satsningar från värduniversiteten, en stark forskningsmiljö som driver infrastrukturens förnyelse och utveckling. 

Den livsvetenskapliga forskningen har idag tillgång till enorma datamängder. Genom AI, big data och maskinlärning finns också unika förutsättningar för forskare att ta sig an alla dessa data och utvinna ny kunskap. Satsningen från KAW kommer att göras i flera etapper, som omfattar rekryteringar, datastöd och databaser samt en forskarskola och olika nätverksaktiviteter. Tanken är också att programmet ska samverka och ge synergieffekter med de andra stora KAW-satsningar som gjorts under senare år, dels WASP-programmet kring autonoma system, dels kvantsatsningen WACQT. Men även KAW:s  stöd till Nordita, WINQ (”Physics for Computing, Computing for Physics”), som är av stor strategisk betydelse för Stockholms universitet, har potential framöver att utvidgas mot livsvetenskap och SciLifeLab. 

Precisionsmedicin och diagnostik samt smittspridning och infektionsbiologi är givetvis högaktuella områden med stor medial genklang. Men den nya KAW-satsningen omfattar också cell- och molekylärbiologi samt evolution och biodiversitet, två områden där Stockholms universitet är särskilt starka. För vart och ett av de ingående universiteten tillförs i den första etappen två rekryteringspaket om 17 mnkr, omfattande ett biträdande lektorat, två doktorander och två post docs, och i nästa etapp ytterligare två. Det blir en betydelsefull förstärkning av vår forskning, samtidigt som det ger goda möjligheter till ytterligare utvecklade samarbeten inom SciLifeLab. 

Det kan med detta också konstateras att KAW ytterligare befäst sin position som en unikt målmedveten och strategiskt genomtänkt forskningsfinansiär, helt utan motstycke i det svenska forskningslandskapet. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Piloter för kvalitetssäkring av forskning

UKÄ har nu avslutat pilotomgången med lärosätesgranskningar avseende kvalitetssäkringssystem för forskning – rapporterna offentliggjordes i förra veckan. Samtliga tre lärosäten som ingick i piloten fick kritik – ett lärosäte fick ifrågasatt kvalitet medan två fick godkänt med förbehåll. UKÄ konstaterar sammanfattningsvis att friheten att utforma systemen efter eget önskemål kan betyda att man bygger upp komplexa system vid lärosätena där det samtidigt inte står klart hur den insamlade informationen används, ifall den omsätts i konkreta satsningar eller bara är resursslukande och ineffektiv. Vidare konstaterar man att bedömningsgrunderna behöver ses över, liksom granskningens omfattning. Vintern och våren kommer att ägnas åt dialoger kring detta, och till sommaren kommer UKÄ att lansera en reviderad vägledning inför den första ordinarie granskningsomgången. 

Också vid Stockholms universitet har en pilotomgång genomförts för vårt kvalitetssystem för forskning, där data har samlats in inför kommande kvalitetsdialoger. Närmast kommer jag, tillsammans med närmast berörda dekaner/vicerektorer och den grupp som arbetat med att utforma systemet, ha dialog med samtliga prefekter i mindre grupper. Ambitionen vi har är just att inte bygga upp ett resursslukande system, utan att i hög grad utgå från det kvalitetssäkringsarbete som redan är inbyggt i systemet, genom exempelvis rekryteringar och granskningar av forskningsansökningar, och utnyttja existerande data. Det viktigaste arbetet med denna kvalitetssäkring sker just i kvalitetsdialogerna, där brister kan identifieras och åtgärder föreslås. Dessutom finns möjligheten att vid behov genomföra fokusutvärderingar med externa granskare, till exempel om ett mer övergripande problem identifierats. Målet är ett resurseffektivt system som utnyttjar automatiskt inhämtade data som indikatorer och som leder till kvalitetsutvecklande konkreta åtgärder. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Från möteshösten

Så här vid höstterminens mitt duggar mötena tätt. T ex hade vi i förra veckan rektorsmöte i universitetsalliansen CIVIS och inom det nordiska universitetssamarbetet NUS. Under kommande vecka stundar bland annat möte med Research Policy Working Group inom European University Association, med aktuella uppdateringar kring EU:s forskningspolitik – men även ett särskilt möte med ERC:s interimistiska president Jean-Pierre Bourguignon om ERC:s framtida prioriteringar för forskning och innovation inom Horizon Europe, och om implikationer för universiteten. Alla dessa internationella möten äger givetvis rum via zoom.

Däremot vågade vi oss på att genomföra Områdesövergripande rådets traditionsenliga höstinternat kring budgetfrågor som ett fysiskt möte – vi är inte fler än 15 personer – men med de flesta föredragande närvarande via zoom. Att diskutera budget i rådande läge är inte lätt av mer än en orsak. Visserligen är de föreslagna utbildningssatsningarna kända i och med budgetpropositionen, men vad gäller satsningarna på forskning är ju endast ramarna kända på nationell nivå, däremot inte fördelningen av basanslag mellan lärosäten. Flera ytterligare oklarheter kvarstår också, bland annat kring SFO-medlen. Om vi ser till den förra forskningspolitiska propositionen 2016 fattade riksdagen sitt beslut först i april året därpå, så det blir en budget med många frågetecken i höst. Vad gäller centrala satsningar inom universitetet är de i år ytterst återhållsamma, i ljuset av det pågående arbetet med ekonomi i balans, men ett viktigt prioriteringsarbete kring nödvändiga IT-satsningar har gjorts med hjälp av vicerektorerna och områdenas särskilda IT-ansvariga. En stor del av diskussionerna ägnades givetvis lokalkostnadsfrågorna, bland annat finansieringsmodeller för allmänna lokaler, som blir en viktig fråga att utreda vidare under det kommande året. Utöver budget diskuterade vi också internationaliseringsarbetets framtida organisation, på basis av rektorsrådet Karin Bergmarks utredning samt inkomna remissvar. En tredje huvudpunkt gällde Stockholms universitets kommande klimatfärdplan, där ett utkast har tagits fram på rektors uppdrag av Miljörådet under Magnus Breitholtz ordförandeskap. Magnus var också på plats och presenterade arbetet med färdplanen, som även blir föremål för diskussion under såväl rektors kommande prefektmöte som nästa digitala medarbetarträff. 

Och imorgon stundar för min del SUHF:s höststyrelsemöte, som även det genomförs på plats i Stockholm. Efter ett halvår med zoommöten – som har sina obestridliga förtjänster – uppskattar vi ändå alla att, när så är möjligt, faktiskt träffas i samma rum, med alla de dimensioner det tillför till samtalet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Årshögtidsdag – utan högtid

Det är den sista fredagen i september, traditionsenligt dagen för Stockholms universitets installations- och promotionshögtid. Normalt skulle vi nu ha varit bänkade i Stadshuset för att hylla våra hedersdoktorer, jubeldoktorer och nya doktorer, våra nya professorer, årets medaljör och de pedagogiska pristagarna. I år, när vi befinner oss i pandemins grepp, är högtiden i Stadshuset förstås inställd. Det känns märkligt, tomt och trist – det har vår ceremonimästare och jag konstaterat idag – men en digital version vore en alltför skral ersättning.

Vår förhoppning är nu att smittläget ska förbättras under det kommande året, så att det är möjligt att genomföra två högtider nästa höst, för 2020 och 2021 – sannolikt då med en särskild professorsinstallation i Aula Magna, för att kunna garantera luft mellan deltagarna. I väntan på regelrätt firande måste vi ge oss till tåls – men jag vill idag passa på tillfället på själva dagen att varmt lyckönska er alla som på olika sätt, genom er forskning, er undervisning eller genom särskilda insatser under det gångna läsåret har bidragit till och utvecklat Stockholms universitets verksamhet! Grattis!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Budgetpropositionen – strategi och sifferexercis

Det har knappast undgått någon att budgetpropositionen presenterades i måndags, och igår hade universitetsstyrelsen möte med en första analys av utfallet för Stockholms universitet på utbildningssidan. För forskningsbudgeten får vi vänta in den forsknings- och innovationspolitiska propositionen, preliminärt aviserad till slutet av november. Utbildningsdepartementet har också som vanligt bjudit in myndighetscheferna till en fördjupad presentation av satsningarna på högre utbildning och forskning.

På utbildningssidan kan vi konstatera att satsningarna fortsätter på samma linje som redan aviserats: utbyggnader av samhällsbyggnadsutbildningar, av lärarutbildning, yrkeslärarutbildning och kompletterande pedagogisk utbildning, av bristyrkesutbildningar, behörighetsgivande utbildning, livslångt lärande och utbildning i hela landet. Somliga satsningar är permanenta, andra tidsbegränsade. En av de tidsbegränsade nysatsningarna (tom 2022) gäller fler studenter på avancerad nivå – ett sätt att möta risken för att nyutexaminerade på grundläggande nivå ska drabbas av arbetslöshet under pågående pandemi. Tanken är naturligtvis god, men det är inte alltid lätt att på ett bra sätt tillvarata detta slags mer tillfälliga medel. Att starta nya masterprogram blir knappast aktuellt, så om satsningen ska fungera effektivt krävs ett ökat söktryck på befintliga utbildningar.

Samtidigt görs en generell besparing på anslagen för förvaltningskostnader för 197 myndigheter, motiverade av att arbetssätt och resvanor lagts om, motsvarande ca 15% av myndigheternas historiska resekostnader. Väl att märka har dessa dock räknats ut utifrån totala resekostnader, dvs exempelvis i SU:s fall omfattande såväl anslags- som bidragsfinansierade resor. Takbeloppet totalt aviseras för 2021 till 1 956 642 tkr (att jämföra med 1 812 675 tkr för 2020).

På forskningssidan är det knappast meningsfullt att före den forskningspolitiska propositionen redovisa något utfall för SU. Däremot är det värt att notera att utbildningsdepartementet varit framgångsrika: för hela Sveriges vidkommande aviseras en total satsning på 3,4 mdkr redan under 2021 som 2024 ska ha utökats till 3,75 mdkr. Några aspekter är värda att notera. En tillfällig satsning om 500 mnkr på ökat basanslag under 2021 kompletteras med 720 mnkr i permanent basanslag redan samma år, som 2024 ska ha utökats till 900 mnkr. Hur detta ska fördelas mellan lärosätena återstår att lösa, och det lär inte vara någon lätt ekvation.

Särskilt glädjande ur SU:s perspektiv, som framfört detta med emfas i alla upptänkliga sammanhang, är den betydande satsningen på Vetenskapsrådet och då inte minst på forskningsinfrastruktur: totalt 1,1 mdkr 2021 som 2023 ska ha ökat till 1,3 mdkr. Det handlar om 400 mnkr för forskningsinfrastruktur redan 2021, som ökar marginellt under två år, samt 340 mnkr i engångsbidrag till ESS. Av återstående medel öronmärks 40 mnkr till excellensmiljöer, sannolikt ett resultat av den positiva utvärderingen av Linnémiljöerna i vintras, men härutöver blir det glädjande nog medel kvar för projektbidrag till grundforskning – ca 300 mnkr redan 2021 vilket dubbleras under de följande åren – vilket vid sidan av de rena infrastrukturmedlen är den enskilda satsning som SU allra mest efterlyst. Vidare satsas 372 mnkr 2021, med en avsedd ökning till 570 mnkr 2023, på forskning kring samhällsutmaningarna, till framför allt Formas och Forte. Vinnova får en höjning med drygt 500 mnkr och RISE – ny samarbetspartner för SU – med ca 100 mnkr för att öka Sveriges innovationsförmåga.

Det återstår givetvis att se hur det går med budgeten i riksdagen i det rådande parlamentariska läget. På utbildningssidan fanns en samsyn i våras. På forskningssidan är det min starka förhoppning att de viktiga satsningar som föreslagits ska kunna nå bred politisk majoritet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

UHR:s GD har avgått

Igår möttes vi av nyheten att UHR:s generaldirektör Karin Röding har avgått, som en följd av alla turer kring högskoleprovet. Den förordningsförändring som avses träda i kraft imorgon, där hela ansvaret läggs på UHR för provets genomförande – under såväl höst (då UHR ju redan ställt in provet) som vår – blev avgörande för hennes avgångsbeslut, liksom beslutet att tillsätta en nationell samordnare knuten till UHR – med det dubbla uppdraget att säkra provets genomförande på ett smittsäkert vis samt att utreda frågan om att långsiktigt placera ansvaret gällande provet på en myndighet i stället för som nu på en provansvarig (UHR) och 21 provanordnande lärosäten – där gränsdragningen mellan GD och nationell samordnare inte är självklar.

Jag har skrivit om högskoleprovet i en tidigare blogg. Såväl Stockholms universitet – det lärosäte som haft ansvaret för det största antalet provdeltagare (omkring 1/3 av det totala antalet, dvs i normalfallet ungefär 16 000  skrivande) – som övriga provanordnande lärosäten har under åren haft ett mycket gott samarbete med UHR kring provet. I år, då pandemin ställt oss alla på svåra prov i att ta fram underlag och göra bedömningar, har Karin Röding hela tiden med stor integritet och kunskap fört en aktiv och konstruktiv dialog med oss provanordnare och visat den största respekt för våra bedömningar, vilka uteslutande dikterats av smittskyddshänsyn. Jag beklagar djupt Karin Rödings avgång.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar