CIVIS – med SU vid rodret

Under kommande halvår, från april till och med september, har jag uppdraget som ordförande för CIVIS, den europeiska universitetsallians där Stockholms universitet ingår, tillsammans med universiteten i Aix-Marseille, Aten, Bukarest, Bryssel (ULB), Madrid (UAM), Rom (Sapienza) och Tübingen.

Man kan förstås fråga sig om det ens är möjligt eller meningsfullt idag, mitt i den globala kris där vi befinner oss, med ett projekt som syftar till ökade samarbeten och mobilitet över nationsgränser inom Europa. Jag vill hävda att det just därför är särskilt viktigt. När nationerna sluter sig mot omvärlden och många gränser är stängda får samarbetet mellan universiteten i Europa och världen en helt ny dimension. Akademisk verksamhet känner inga gränser. När vardagen begränsas och våra samhällen stängs blir utbyten mellan forskare och studenter särskilt viktiga. Den digitala omställning vi alla genomfört från en dag till nästa är också, mitt i alla svårigheter, både inspirerande och hoppingivande – förändring är möjlig. När nöden så krävde klarade vi att i ett slag förverkliga den ”virtuella mobilitet” som dittills mest varit en ambition. Samtidigt behöver vi nu också lyfta blicken och planera för en framtid där fysiska resor och möten åter är en naturlig del av det akademiska utbytet.

Idag leder SU en samverkansnod mellan våra åtta lärosäten kring klimat, miljö och energi, och teman för två ytterligare noder ska väljas ut under de närmaste månaderna. Men samarbetet innefattar också mycket annat. Alla våra studenter får exempelvis tillgång till kurser vid partneruniversiteteten – för närvarande förstås digitalt – och CIVIS ger också många andra möjligheter till ökade utbyten inom utbildning, forskning och samverkan för alla institutioner inom universitetet.

Huruvida det fysiska möte som är planerat att äga rum i Stockholm i slutet av september kan hållas vet ingen idag. Men oberoende av vilka former det tar sig ska CIVIS-samarbetet under de kommande månaderna utvecklas vidare. Det är ett utmanande uppdrag att under denna tid få leda det arbetet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Besök i handspritsfabriken

Igår var jag på plats på ett öde campus efter en vecka med arbete hemifrån. Dagen inleddes med rektorsföredragning via Zoom och avslutades med att vicerektor Henrik Cederquist och jag besökte våra kemister som tillverkar handsprit till vården – hittills totalt ca 10 000 liter. Vi gjorde en rundvandring – från entrén, där tomma pallar från alla dunkleveranser står stuvade, upp till själva labben, totalt fyra stycken. Där äger själva tillverkningen rum, inklusive en minutiös kvalitetskontroll, och där tappas handspriten sedan på dunkar och etiketteras. Därifrån begav vi oss ner till källarens säkerhetsklassade rum, där tre 1000-litersdunkar med etanol får förvaras, och där den tappas över på de dunkar som sedan tas upp till labben för själva produktionen.

Det hela började med ett initiativ från kemisektionen, där en kvartett med eldsjälar – sektionsdekanen Berit Olofsson och förre sektionsdekanen Lennart Bergström tillsammans med Hanna Gustavsson och Tamara Church – leder hela projektet. När de insåg hur skriande behoven var i vården och att universitetet kunde bistå blev det ett självklart steg att ta. Verksamheten drivs med hjälp av volontärer från kemiinstitutionerna, som ställer upp med stor idealism och engagemang. Det krångligaste har varit byråkratin med alla tillstånd och dispenser som måste inhämtas – men till sist har allt äntligen kommit på plats.

Jag har ju hört mycket om handspritstillverkningen och även bloggat om den tidigare – och även helt oförtjänt fått fina tack och komplimanger från både statsråd och stadsdirektör –det är helt och hållet kemisterna som förtjänar dessa tack! Men att se verksamheten på plats, och höra mer om vardagen i projektet, med allt det hårda slit som det innebär, var en helt annan sak. Jag är mycket tacksam över alla som bistått med donationer av etanol, dunkar med mera som gjort projektet möjligt, och oerhört stolt över våra kemister, som har bidragit med denna viktiga samhällsnyttiga insats i den stora kris vi nu befinner oss i.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

En ny vardag

Stockholms universitet står – liksom Sveriges alla lärosäten – mitt i en omställning som tvivelsutan är den största i universitetets historia: att från och med i onsdags med omedelbar verkan gå över till att bedriva verksamheten i huvudsakligen digital form.

Förra veckan mobiliserade vi alla resurser i ett akutläge för att kunna genomföra denna omställning. Nu står vi inför en ny vecka, med den ännu större utmaningen att skapa en mer långsiktigt fungerande vardag i en helt ny situation, utan att ha en aning om hur långvarig denna blir. Det innebär en ny typ av krav och påfrestningar för oss alla, studenter som medarbetare. Viktigast av allt för studenternas del är förstås att examinationer kan genomföras under rimliga villkor.

Häromdagen, när jag gick över ett öde campus – ja, rektor måste vara på plats ibland, inte minst för veckans rektorsbeslut som behöver signeras för hand – slog mig tanken att Sverige varit rätt ensamma om att erbjuda ett visst mått av digital distansutbildning vid samtliga lärosäten. I många andra länder finns särskilda universitet som tar hand om den saken, som inte sällan kallas ”Open universities”. Trots nedstängt campus finns därför all anledning att påminna oss om att även vi med rätta kan kalla oss ett öppet universitet – vi öppnar nu hela vår utbildning digitalt – och personligen hoppas jag att denna kris också långsiktigt ska kunna bidra positivt till att utveckla vår kapacitet att utnyttja digital teknik ännu bättre för att öka kvaliteten i våra utbildningar.

Utöver att digitalisera vår utbildning har vi också under de senaste veckorna ställt om till digitala möten, där nya begrepp, som ”Zoomfika”, uppstår. Det är viktigt att hålla dessa vardagliga kontakter igång när vi nu i stor utsträckning arbetar hemifrån. Det är också viktigt, i och med att vi avråds resa inom landet och inte heller reser utomlands, att hålla våra kontakter levande både nationellt och internationellt. SUHF genomförde i förra veckan, tack vare eminent stöd från Karlstads universitet, sin förbundsförsamling via Zoom, som gav goda möjligheter att utbyta erfarenheter om hur vi hanterar den svåra situation där vi alla befinner oss. Vår universitetsallians CIVIS har också framgångsrikt hållit ett digitalt Board of Rectors, tvärs över stängda gränser och karantäner i Europa.

Det som dock alldeles särskilt glatt mig under den gångna veckan är förstås kemisektionens initiativ vid Stockholms universitet att tillverka handsprit för att tillgodose sjukvårdens behov, samt att samla in annat viktigt material för vården, t ex handskar. Många forskargrupper, också utanför kemisektionen, drog här sitt strå till stacken. Under tre dagar i förra veckan tillverkade våra kemister mer än 2000 l handsprit till de tre stora sjukhusen, Stockholms kommun samt ambulanssjukvården – och produktionen fortsätter. Såväl Naturhistoriska riksmuseet som Absolut Vodka har varit behjälpliga i att leverera etanol. Tala om samverkan! Idag kom också beskedet att SciLifeLab med flera, genom just beslutad ny finansiering från KAW, kommer att bistå sjukvården i att skala upp provtagningen framgent.

Än en gång vill jag varmt tacka er alla för ert stora engagemang och för tålamod och oegennytta i att hantera denna exceptionellt svåra situation – vi kan bara klara den tillsammans.

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Stockholms universitet i coronakrisen

Det nya coronaviruset skakar om vardagen rejält för oss alla. Stockholms universitet utgår i sin krishantering från regeringens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer, där bedömningen nu är att vi har så kallad samhällsspridning. Detta innebär för universitetets medarbetare att alla uppmanas att så vitt möjligt arbeta hemifrån efter samråd med närmaste chef, och att inga internationella tjänsteresor får göras. Idag har vi också fattat beslutet att ställa om hela universitetet till digital undervisning i så stor utsträckning som våra utbildningar medger det – många institutioner har redan gjort det. Vårt viktigaste ansvar är våra studenter och deras utbildningar – vi vill i största möjliga utsträckning kunna erbjuda dem fullgoda digitala alternativ till campusutbildning. Inte minst viktigt är att kunna erbjuda examinationstillfällen så att studenterna kan få sina poäng i tid. Viktigt är också att utbildningen på forskarnivå ska fungera – helt eller delvis digitala disputationer har vi redan goda erfarenheter av. Situationen är extraordinär och ställer stora krav på oss alla för att kunna bedriva vår verksamhet. Det är overkligt att mitt i terminen se campus nästan lika avfolkat som under sommarsemestern. Men det är viktigt att påminna om: vi stänger inte universitetet – vi ställer om till andra arbetsformer.

Jag vill tacka alla som lägger ner tid och möda på att hantera krisen! Våra forskare som bidrar med kunskap. Alla chefer och medarbetare, på institutionerna och i universitetsförvaltningen, som med tålamod och flexibilitet besvarar frågor och hittar lösningar. Alla studenter, som mitt i oron för de egna studierna, för studiemedel och studentbostad, anpassar sig så väl i den snabbt föränderliga situationen. Ingen av oss vet hur länge krisen kommer att vara. Det krävs uthållighet och gott omdöme av oss alla – och omsorg om varandra.

 

Publicerat i Uncategorized | 11 kommentarer

Institutionsbesök hos samhällsvetarna

Från universitetsledningens sida har vi nu för den här gången avslutat besöken vid den samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner. Det är alltid lika spännande med denna direktkontakt med institutionernas verksamhet, och när man som jag hunnit med flera besök genom åren kan man också se hur de utvecklas över tid.

Det som särskilt varit slående vid denna besöksomgång har varit hur forskningen utvecklats inom fakulteten, som för övrigt är Sveriges största med 12 962 helårsstudenter. De samhällsvetenskapliga institutionerna har genom åren varit starkt präglade av detta stora utbildningsuppdrag, även om där också finns många starka forskningsmiljöer. Under de senaste åren har flera miljöer som tidigare framstått som mindre starka påtagligt utvecklats och bland annat gjort flera betydelsefulla rekryteringar som skapar en bra dynamik i verksamheten. Samtidigt finns ett stort engagemang för utbildningsfrågorna – de flesta institutioner förutsätter att alla lärare deltar i undervisningen. Det är viktigt och bra – högre utbildning och forskning hör samman och det ska märkas i undervisningen.

Men den stora utmaningen för hela universitetet de närmaste åren är dock det ekonomiska läget. Det gäller nu att fylla takbeloppet – och gärna överprestera för dem som har möjlighet, vilket bör gälla flera utbildningar inom samhällsvetenskap. Det gäller också att noga överväga alla rekryteringar som görs, både kort- och långsiktigt. Det blir en fråga för både institutioner och fakultets- och universitetsledning framgent.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

NILAS och LaGlobe

Denna vecka har jag haft glädjen att delta i invigningen av NILAS, det nordiska institutet för Latinamerikastudier, och lanseringen av LaGlobe, ett internationellt masterprogram för Europa och Latinamerika som drivs gemensamt av universitetet i Salamanca, Sorbonne Nouvelle i Paris och Stockholms universitet. Benedicte Bull, professor i statsvetenskap i Oslo och ny ordförande för Nilas, höll ett anförande om Latinamerikaforskningen i Norden och bakgrunden till det nya institutet. Evenemanget var välbesökt, med en rad ambassadörer på plats från de nordiska länderna och från flera latinamerikanska länder.

Latinamerikaforskningen hör idag till SU:s mest citerade forskningsområden i medierna, och institutet bidrar därmed starkt till hela universitetets synlighet. Dess nya profil som en stark och bred plattform i Norden kommer också att bidra ytterligare till den internationella synligheten inom forskningen globalt, och till att etablera EU-CELAC som ett gemensamt forskningsfält. Med det nya masterprogrammet, som erbjuder studenterna en gedigen humanvetenskaplig utbildning i globala studier med fokus på Europa och Latinamerika, kommer också ett antal internationella studenter att tillbringa en termins studier vid Stockholms universitet.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Forskning och högre utbildning i EU-budgeten

Så pågår då förhandlingarna om EU:s budget, där Sverige som bekant driver en hård linje. Men det handlar inte bara om budgetens totala storlek utan om fördelningen på olika områden. Ett område som det är massivt tyst om i Sverige är forskning och högre utbildning.

Horizon 2020, som i år avslutas, har haft oerhört högt söktryck och låg beviljandegrad, vilket vittnar om att budgeten varit för låg. ERC – som funnits i dryga 10 år – har visat sig vara ett oerhört framgångsrikt program för excellens, som ger grogrund för framtida innovationer.

EU har nu planerat för sin största forskningssatsning någonsin med Horizon Europe. I spåren av 30-årsjubileet för Erasmussamarbetet har även detta förstärkts bland annat genom satsningen på European Universities Initiative. Nu står dock såväl Horizon Europe som Erasmus+ av allt att döma inför betydande nedskärningar. Det är allvarligt.

Europa behöver stärka sin forskning och högre utbildning inte enbart av ekonomiska skäl eller för den globala konkurrensens skull. I ett alltmer polariserat samhälle, där kunskapsföraktet är ett hot för samhällets framtid, är utvecklingen av global, universellt giltig och samhälleligt nödvändig kunskap en nödvändig sammanbindande kraft. Stark forskning och utbildning, liksom den samverkan och de utbyten som genereras genom gemensam europeisk finansiering, är en förutsättning inte minst för att universiteten ska kunna fylla sin uppgift, som idag är viktigare än någonsin. Sverige borde satsa på såväl Horizon Europe som Erasmus+ om regeringen menar allvar med både sitt EU-engagemang och sin ambition att vi ska vara en ledande kunskapsnation.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar