Besparingar och utvecklingsarbete

Våren för prefekter och chefer vid Stockholms universitet har – förutom av coronakrisen och den digitala vändningen i dess spår – i hög grad bestått av arbete med projektet Ekonomi i balans, som kommer att prägla vår verksamhet under åren som kommer. Vikande studentkullar under flera år – vilket dock nu ser ut att vända – tillsammans med kraftigt ökande hyreskostnader och ökande personalkostnader, inte minst för pensioner, gör att universitetet behöver vidta kraftfulla åtgärder för att nå balans i ekonomin. Detta är nödvändigt, men inte riskfritt – faran är att verksamheten går i stå och allt fokus inriktas på sparande. Därför är det glädjande att se att en rad viktiga utvecklingsinitiativ tagits under våren. Här några exempel:

Det humanvetenskapliga området har – med utgångspunkt i Wallenbergstiftelsernas särskilda satsning på AI-forskning inom HS-området – särskilt arbetat med att utveckla området digital humanvetenskap. Medan flera lärosäten fokuserat på digital humaniora har Stockholms universitet här redan från början tagit ett bredare grepp och inkluderar såväl humanistiska som juridiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på ämnet. Två nya tvärvetenskapliga centrumbildningar har också sjösatts och är i full verksamhet, Centrum för paleogenetik, som precis hann invigas innan pandemin slog till, och Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia, där dock själva invigningen fått skjutas på framtiden. Bland de framåtriktade initiativen kan även nämnas utvecklingen av det sedan länge goda samarbetet med Nordiska museet inom ramen för den Hallwylska professuren, som nu går in i en ny fas efter några år med en gemensam gästprofessor.

Inom det naturvetenskapliga området har ett förslag om en ny centrumbildning för cirkulära system beretts för beslut av områdesnämnd och rektor under hösten. Centrumet ska bland annat ge möjlighet för unga forskare att söka post doc. Arbete pågår också för att utveckla en ny masterutbildning i grön kemi. Vidare har en arbetsgrupp tillsatts med sikte på utvecklandet av nytt centrum i strålningsvetenskap med tillämpningar. Idén till detta centrum har vuxit fram i dialog med Region Stockholm inom ramen för vårt strategiska samarbetsavtal, och det anknyter forskningsmässigt väl till universitetets sjukhusfysikerutbildning. Universitetet har även under våren fått en donation från Curt Bergfors stiftelse avseende en professur i hållbar utveckling vid Stockholms resilienscentrum, med inriktning mot hållbara livsmedelssystem, som nu är under tillsättning.

Inom universitetsförvaltningen pågår likaså ett viktigt utvecklingsarbete inom flera områden, allra tydligast materialiserat genom att en ny kommunikationsavdelning inrättas från den 1 juli, och genom att ansvarsområdet för Avdelningen för forskningsstöd från samma datum utvidgas till att omfatta också samverkansstöd.

Igår hölls terminens avslutande rektorsföredragning, den sista för avgående kårordföranden Martina Cederlid, som dagen till ära bjöd på Piggelinglass i värmen. Med denna bild vill jag önska alla en glad sommar!

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Med konsten som mötesplats

Efter en flygande start i september tvingades Accelerator, Stockholms universitets konsthall, slå igen sina lokaler efter bara ett halvår, när universitetet fick stänga campus och övergå till webbaserad utbildning. Det har dock inte hindrat själva verksamheten. Johanna Gustafsson Fürsts utställning Ympa orden, piska min tunga stod just inför nyöppning i en utvidgad version, som nu istället gjorts tillgänglig genom digitala visningar, och de planerade forskarsamtalen i anslutning till utställningen – nu senast om tvåspråkighet, makt och våld – har kunnat genomföras som välbesökta webbsamtal. Alla dessa finns tillgängliga på Accelerators hemsida.

Tack vare regeringens klartecken för att åter öppna lärosätena, med beaktande av alla nödvändiga begränsningar och riktlinjer från Folkhälsomyndigheten m. fl., kommer Accelerator att kunna öppna på nytt också som fysisk utställningsplats 1 september, varefter det finns möjlighet att under en dryg månad uppleva Johanna Gustafsson Fürsts utställning på plats.

Denna vår, så präglad av pandemin och dess följder, och nu under den senaste tiden av Black Lives Matter med den starka rörelse för mänskliga rättigheter som spritt sig över världen, har samtidigt varit en kraftfull påminnelse om universitetens roll i samhället. Förutom att erbjuda högre utbildning på vetenskaplig grund och bidra till samhällets kunskapsutveckling är det en av universitetets främsta uppgifter att vara samhällsbärare, att vara en oberoende plats i samhället som skapar rum för debatt och öppet meningsutbyte. Just detta är också, med konsten som utgångspunkt, den grundläggande avsikten med Accelerator.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Med fokus på forskningen

Universitetsstyrelsen har haft sitt första sammanträde under Mats Melins ordförandeskap, där Tuula Teeri också valdes till styrelsens vice ordförande. En huvudfråga vid mötet var den årliga redovisningen av forskningsindikatorer för Stockholms universitet. Vad gäller tilldelningen av externa bidrag kommer universitetet mycket väl ut inte minst hos Vetenskapsrådet, liksom på den privata sidan hos Wallenbergstiftelserna, medan det finns en klar förbättringspotential vad gäller EU-medel.

Rapporten undersöker även bibliometriska indikatorer, och visar där ett ökande antal vetenskapliga artiklar författade av forskare vid Stockholms universitet, men också en ökande andel samförfattade artiklar. Särskilt gäller det internationellt samförfattade artiklar, där Stockholms universitet sedan tio år toppar listan bland svenska lärosäten. Att antalet publicerade artiklar ökar är dock i sig inget mått på kvalitet – det är viktigt att hålla i minnet i en publiceringskultur som i hög grad präglas av kvantitativa mått. Samtidigt är Stockholms universitet bland de främsta i Sverige vad gäller citeringsgenomslag. SU toppar listan på andel topp 1% mest citerade artiklar – med 1,6% – och tillsammans med KI och Chalmers även listan på andel topp 10%, med en citeringsgrad på 13%. Vad gäller publicering med öppen tillgång ligger SU i täten i Sverige, med ca 60% under perioden 2014-17, att jämföra med ett nationellt genomsnitt på 52%. Rapporten presenterar data på aggregerad nivå för hela universitetet. Samtidigt pågår ett arbete med att utveckla Stockholms universitets kvalitetssystem för forskning, där institutionsspecifika underlag har tagits fram som underlag för verksamhetsutveckling på institutionsnivån. Tanken är att dessa endast i begränsad utsträckning ska bygga på bibliometriska data. Stockholms universitet hör till dem som undertecknat DORA, San Francisco Declaration on Research Assessment, i syfte att undvika de negativa styreffekter för forskningen som helhet som bibliometrin riskerar att föra med sig. För att avgöra vilken forskning som håller hög kvalitet krävs en mångsidig genomlysning och en helhetsbedömning.

Under rådande pandemi har samhällets fokus på forskningen ökat starkt. Att ha forskningsfrågorna för ögonen är också särskilt viktigt för universiteten i kristider, där stödet från privata finansiärer kommer att minska starkt under de närmaste åren. Göran K Hansson och Hans Ellegren från KVA påminde också om detta i en debattartikel i Dagens Nyheter i fredags, där de påtalar de risker detta innebär för forskningen, och uppmanar regeringen att vidta tre åtgärder: att höja anslagen till Vetenskapsrådet under krisen för att högkvalitativ forskning inte ska gå förlorad, att stärka den fria forskningen på lång sikt och att införa ett enprocentsmål för forskningen. Detta stämmer väl med de argument som bland andra Stockholms universitet fört fram i inspel till forskningspropositionen. Till detta kan läggas behovet av en väsentlig förstärkning av finansieringen till forskningens infrastruktur. Det är endast genom en mångfald av starka forskningsmiljöer, med tillgång till adekvat forskningsinfrastruktur, som en tillräcklig bredd i forskningen kan säkras för framtiden, och för att lösa både dagens och morgondagens samhällsutmaningar.

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nya besked från regeringen och Folkhälsomyndigheten

Idag höll SUHF ett sedan länge planerat förbundsförsamlingsmöte, vilket gjorde att landets alla rektorer och förvaltningschefer samlat kunde ansluta till regeringens presskonferens kl 13. Där aviserades bland annat att universitet och högskolor från den 15 juni inte längre rekommenderas att bedriva utbildning ”på distans”, som det allmänt har kallats. Detta svarar väl mot det inriktningsbeslut som redan fattats för Stockholms universitets vidkommande, där vi inför höstens terminsstart räknar med en kombination av webbaserad undervisning och inslag på plats på campus – som glädjande nog nu blir möjligt att implementera. Det är förstås både viktigt och välkommet att lärosätena härigenom fått tydligare planeringsförutsättningar, framför allt inför hösten, och beslutet togs också emot positivt i sektorn. Men många nya frågor väcks också. Viktigt är att hålla i minnet att Folkhälsomyndighetens allmänna rekommendationer fortfarande gäller, såsom att begränsningen fortfarande är 50 personer vid allmänna sammankomster, att avstånd på två meter till andra rekommenderas, att trängsel i kollektivtrafiken måste undvikas och så vidare. Exakt vad det nya beskedet kommer att innebära för studenter och medarbetare vid SU får vi därför anledning att återkomma till.

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Beredning, utredning och aktuella förslag från regeringen

Idag har regeringens forskningsberedning sammanträtt. På dagordningen stod tre frågor: humaniora-samhällsvetenskap samt tvärvetenskap, varför vi har universitet samt deras roll i samhället och slutligen forskning och innovation. Det är inga små frågor – och diskussionen blev just så livlig som man kunde vänta sig. Vid beredningens nästa sammanträde, i augusti, är tanken att statsrådet ska presentera några huvudtankar i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Arbetet går alltså vidare enligt tidsplan trots coronakrisen, som dock givetvis kommer att påverka propositionens innehåll.

I förra veckan offentliggjordes att regeringen tillsätter en utredning angående forskningens infrastruktur, med Tobias Krantz som särskild utredare. Även om vi var många som hoppades att forskningsinfrastrukturen skulle inta en central plats bland förslagen i propositionen är detta ett välkommet besked. Det visar att signalerna från såväl lärosäten som finansiärer om att dessa frågor är avgörande för framtiden för svensk forskning, samt att forskningsinfrastrukturen idag är gravt underfinansierad, har nått fram och tagits på allvar.

Samma vecka fick vi också en promemoria på remiss, med svarstid 1 september, innehållande två förslag till ändringar i högskolelagen, båda med utgångspunkt i Styr- och resursutredningen. Det första förslaget gäller att den akademiska friheten och lärosätenas roll att utgöra en oberoende, kritiskt reflekterande kraft i samhället ska tydliggöras. Det är utmärkt och ett principiellt betydelsefullt steg i rätt riktning – både SU och SUHF har betonat behovet av detta, men också att det mer specifikt behöver avse utbildningens frihet; forskningens frihet har redan tidigare varit lagskyddad. Det andra förslaget, som fått ökad aktualitet genom coronakrisen, gäller att lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet ska lagfästas, i relation till arbetsliv såväl som till studenter. Även om en del återstår att lösa – bland annat kring finansieringen för den enskilda studenten – är också detta ett viktigt förtydligande. Med sin flexibla utbildningsstruktur där den grundläggande enheten utgörs av kursmoduler och inte hela program, och sina möjligheter för den som redan tidigare studerat att fritt återvända till högskolan senare i livet, har Sverige ett tämligen unikt system i världen. Det är bra att detta värnas.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Extra förbundsförsamling i coronatider

Med anledning av coronakrisen har SUHF idag, för andra gången sedan ordinarie förbundsförsamling ägde rum den 18 mars, hållit ett extra möte. Inledningsvis hade vi besök av statsrådet Ernkrans, som under en intensiv halvtimme redogjorde för regeringens åtgärder på senare tid och svarade på frågor. Bland annat nämndes det viktiga beslutet att arbetsskadeförsäkringen nu också omfattar covid-19, samt fördelningen av permanenta utbildningsplatser som offentliggjordes senare under dagen – och som för Stockholms universitets vidkommande betyder 80 nya helårsstudenter till hösten och 160 år 2021.

Huvudtemat för mötet var annars höstterminen, där vi alla ser behov att fatta inriktningsbeslut (vissa lärosäten har redan gjort det) samtidigt som ovissheten är stor. Ytterst beror allt naturligtvis på Folkhälsomyndighetens rekommendationer och hur de eventuellt kan komma att förändras framöver. Vi kommer inte att försöka oss på samordning inom sektorn – däremot är det av största värde med samråd och erfarenhetsutbyte.

Givetvis har vi beredskap för att fortsätta i digital form – många erfarenheter från vårens omställning är väl värda att ta till vara – men det finns också förhoppningar att åtminstone viss undervisning ska kunna genomföras fysiskt i mindre grupper. Det är vidare stor skillnad på erfarna studenter och nybörjarstudenter – hur vi på bästa sätt ska kunna välkomna de senare om det endast kan ske digitalt kräver noggrann eftertanke. En annan utmaning med många dimensioner är de internationella studenterna, där många frågetecken återstår. Ska vi alls kunna ta emot dem, och hur i så fall?

Ett är säkert: det kommande läsåret kommer att kräva stor flexibilitet och kreativitet av oss alla.

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Skifte i universitetsstyrelsen

Universitetsstyrelsen har haft sitt sista sammanträde med nuvarande sammansättning, tillika dess första digitala möte. Så sent som dagen innan hade regeringen hunnit utse externa ledamöter för en ny mandatperiod, från den 1 maj. Efter sju år tackar vi vår ordförande Kerstin Calissendorff, vice ordförande Thomas Wilhelmsson samt Eva Swartz Grimaldi för mångårigt och gott samarbete – Qaisar Mahmood får vi tacka efter endast tre år. Kerstin Calissendorff har i sin ordföranderoll skapat ett öppet diskussionsklimat, lett styrelsearbetet med fast men lätt hand – och samtidigt alltid haft en osviklig kompass för vilka frågor som är styrelsens och vilka som inte är det. Ett varmt tack från mig – och från oss alla!

Nu välkomnar vi Mats Melin som ny ordförande i styrelsen under de kommande tre åren! Vi ser fram mot samarbetet med honom, med övriga tre nya ledamöter, Sanne Houby Nielsen, Tiit Land och Tuula Teeri – och förstås med våra externa ledamöter som blir kvar och står för kontinuiteten: Hans Börsvik, Anders Lindberg, Gunilla Nordlöf och Katarina Nordqvist. Vid sidan av de externa ledamöterna ingår även rektor som ordinarie ledamot, jämte tre lärare och tre studenter. Styrelsens breda sammansättning och kompetens kommer att vara viktig för utvecklingen av Stockholms universitet under de närmaste åren.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Kvalitetsutveckling av utbildning

I veckan har jag fattat beslut om utlysning – den sjätte omgången – av rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning. Det känns i år viktigare än någonsin tidigare. Universitetet på nolltid genomfört omställningen till digital undervisning, och även om det gått över all förväntan finns givetvis fortfarande många problem att brottas med och försöka lösa. Än en gång vill jag säga att jag är djupt imponerad över alla medarbetares stora engagemang för att erbjuda våra studenter utbildningar av hög kvalitet, om än i ny form.

Den här gången välkomnas särskilt ansökningar inom tre områden. Online-baserat lärande, så som undervisning och examination med digitala verktyg samt alternativa undervisningsmetoder är naturligtvis ett givet område. Breddat deltagande är ett annat prioriterat område. Sedan länge ligger fokus på det viktiga arbetet med breddad rekrytering – som UKÄ också ska utvärdera, även om det nu flyttar ett år framåt i tiden – men det är bara meningsfullt om vi sedan lyckas behålla de studenter vi rekryterat. Det tredje området gäller nya ämnesövergripande utbildningar, t ex inom hållbar utveckling – detta som uppföljning av det upprop som Stockholms universitet undertecknade förra sommaren inför FN:s Climate Summit, där en punkt handlade om utveckling av miljö- och hållbarhetsutbildningar över disciplingränser. Men utlysningen är öppen också för ansökningar kring pedagogisk utveckling i annan bemärkelse.

I universitetsledningen ser vi fram mot många bra ansökningar som kan bidra till att ytterligare utveckla kvaliteten i våra utbildningar, inför en höst då söktrycket ökat med hela 21% för Stockholms universitet.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fler utbildningsplatser i sommar och i höst

Idag har regeringen presenterat vårändringsbudgeten, samtidigt som det är det sista ansökningsdatum för höstterminens utbildningar. Genom regeringens förslag till satsningar på högre utbildning i nuvarande akuta krisläge, som formellt beslutas av riksdagen först i juni månad men som redan nu är väl förankrade med riksdagsmajoriteten, finns därmed åtskilliga förslag som med all sannolikhet blir verklighet. Till dem hör fler platser på redan beslutade sommarkurser, där ansökningstiden redan har gått ut men där det finns alla möjligheter att anta fler studenter än planerat. Till dem hör också en utökad satsning på utbildningsplatser inför höstterminen – redan nu ser vi ett betydligt större söktryck än de senaste terminerna – bland annat för Stockholms universitets vidkommande genom återinförandet av det naturvetenskapliga basåret. Allt detta är utmärkt, och alla landets lärosäten är här beredda att dra sitt strå till stacken, det vet vi inte minst genom ett antal extramöten mellan alla landets rektorer.

Som sagt, idag är sista ansökningsdagen – men det behöver inte vara kört för den som vill studera men eventuellt missat att söka. Stockholms universitet tillämpar liksom alla andra lärosäten sen anmälan. Det betyder att varje intresserad student fortfarande kommer att ha möjlighet att söka till alla utbildningar utom de allra mest konkurrensutsatta, som fylls utifrån urval efter sista ansökningsdatum – det handlar dock endast om 15% av alla utbildningar. 85% av landets alla utbildningar är alltså fortfarande öppna för sen anmälan. Stockholms universitet välkomnar med glädje fler studenter på alla våra utbildningar där det finns plats! Vi vill på allt sätt bidra till att lösa de akuta problem som coronakrisen utlöst.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

CIVIS – med SU vid rodret

Under kommande halvår, från april till och med september, har jag uppdraget som ordförande för CIVIS, den europeiska universitetsallians där Stockholms universitet ingår, tillsammans med universiteten i Aix-Marseille, Aten, Bukarest, Bryssel (ULB), Madrid (UAM), Rom (Sapienza) och Tübingen.

Man kan förstås fråga sig om det ens är möjligt eller meningsfullt idag, mitt i den globala kris där vi befinner oss, med ett projekt som syftar till ökade samarbeten och mobilitet över nationsgränser inom Europa. Jag vill hävda att det just därför är särskilt viktigt. När nationerna sluter sig mot omvärlden och många gränser är stängda får samarbetet mellan universiteten i Europa och världen en helt ny dimension. Akademisk verksamhet känner inga gränser. När vardagen begränsas och våra samhällen stängs blir utbyten mellan forskare och studenter särskilt viktiga. Den digitala omställning vi alla genomfört från en dag till nästa är också, mitt i alla svårigheter, både inspirerande och hoppingivande – förändring är möjlig. När nöden så krävde klarade vi att i ett slag förverkliga den ”virtuella mobilitet” som dittills mest varit en ambition. Samtidigt behöver vi nu också lyfta blicken och planera för en framtid där fysiska resor och möten åter är en naturlig del av det akademiska utbytet.

Idag leder SU en samverkansnod mellan våra åtta lärosäten kring klimat, miljö och energi, och teman för två ytterligare noder ska väljas ut under de närmaste månaderna. Men samarbetet innefattar också mycket annat. Alla våra studenter får exempelvis tillgång till kurser vid partneruniversiteteten – för närvarande förstås digitalt – och CIVIS ger också många andra möjligheter till ökade utbyten inom utbildning, forskning och samverkan för alla institutioner inom universitetet.

Huruvida det fysiska möte som är planerat att äga rum i Stockholm i slutet av september kan hållas vet ingen idag. Men oberoende av vilka former det tar sig ska CIVIS-samarbetet under de kommande månaderna utvecklas vidare. Det är ett utmanande uppdrag att under denna tid få leda det arbetet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar