Samarbetsavtal med Dramaten

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Externt och internt

Under den gångna veckan har jag tillbringat tre dagar i Helsingfors vid Finlands akademi, där jag deltagit i en panel som har utvärderat de finska universitetens ansökningar om profileringsbidrag på lärosätesnivå. Det är andra året som jag deltar i denna bedömarpanel, och det är ur lärosätesledningsperspektiv synnerligen intressant och nyttigt! Uppenbart är att de nationellt finansierade möjligheterna inom denna utlysning väsentligen bidragit till profileringsarbetet inom de finska lärosätena. Som rektor är det bra att få en inblick i betydelsen av detta slags profileringsarbete.

Idag sammanträdde också universitetsstyrelsen för första gången i år, nu med nya interna ledamöter (de tre nya vicerektorerna/dekanerna som ordinarie ledamöter, och som suppleanter dekanus för juridisk fakultet och prodekanus för naturvetenskaplig fakultet).

Årets första möte brukar mest handla om årsredovisningen och relaterade frågor – så även detta år. Att Stockholms universitet i år ”lyckats” gå med underskott om 45,6 mnkr är, paradoxalt nog, positivt – givet att vi behöver förbruka vårt myndighetskapital, vilket såväl regeringskansliet som riksrevisionen aktivt påminner oss om. Oaktat utgången av olika externa eller interna utvärderingsinstrument under diskussion kan det konstateras att universitetet rent allmänt kommer väl ut i sak, både externt och internt, inte minst vad gäller extern medelstilldelning. Om det vittnade inte minst Maryam Hansson Edalat, chef för Avdelningen för forskningsstöd, som presenterade avdelningens verksamhet för styrelsen. Åt detta har vi all anledning att glädja oss!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

STRUT, delbetänkande om internationalisering och lärarkonferens

Under veckan har ett av de regionala dialogmötena kring STRUT, styr- och resursutredningen, ägt rum på Stockholms universitet. Utredaren Pam Fredman har från första stund gjort klart att hon vill genomföra sitt uppdrag i dialog med såväl akademi som politik och näringsliv. Sedan utredningens övergripande modellförslag presenterades i januari är det nu alltså en tid av flitigt mötesturnerande för utredningsteamet. Vi fick en klar och överskådlig presentation av förslaget, som också tydligt indikerar vad som återstår att lösa. Det är lätt att instämma i utredningens bakgrundsbeskrivning i hur dagens situation utvecklats, i den grundläggande visionen om större långsiktighet och i tanken på de tre grundpelarna – akademiska kärnvärden, samhällsansvar och det svenska högskolelandskapet. Idéerna med fyraåriga överenskommelser och med en högskoleproposition som omfattar både utbildning och forskning skulle kunna bidra till en sådan långsiktighet, men viktigt är förstås hur överenskommelserna utformas i praktiken. Vid mötet i Stockholm kom diskussionen bland annat att handla om den så kallade intermediären, som beskrivits som en beredningsfunktion för överenskommelserna – hur ska man kunna säkra kompetensförsörjning och ansvarsfördelning i förhållande till lärosätena och till regeringen, men också till UKÄ och VR, som idag har specifika uppdrag som ligger nära det tilltänkta uppdraget för intermediären? Det blev också en del diskussion om förslaget att avskaffa prislapparna, dels frågor om hur stora förändringar det egentligen kommer att medföra, dels också farhågor om att det i praktiken skulle kunna innebära en osynlig urholkning av medel. Något kom diskussionen också att beröra utredningens förslag om en samlad resurs. Pam Fredman besökte senare under veckan också bland annat rektorerna i Wallenbergstiftelsernas huvudmannaråd för att särskilt diskutera forskningsrelaterade frågor, som gränssnittet mellan lärosäten och forskningsfinansiärer och frågan om forskningsinfrastrukturer.

En annan utredning som upptagit oss i ledningen de senaste dagarna är internationaliseringsutredningen, som lämnade sitt första delbetänkande i förra veckan. Den föreslår två förändringar i högskolelagen, dels ett nytt övergripande mål för det internationella arbetet vid universitet och högskolor, dels ett tillägg om att studenter ska utveckla förmågor under sina studier som kan användas internationellt och interkulturellt. Integrerad internationalisering och internationalisering på hemmaplan är två nyckelbegrepp i utredningen, som i övrigt dels omfattar en rad konkreta förslag till en nationell strategi, dels ett antal rekommendationer till lärosätena. Det är sagt att delbetänkandet ska gå på remiss, vilket ger tillfälle att återkomma till de olika förslagen.

Att de internationella frågorna står i centrum i vår verksamhet framgick också i torsdags på Lärarkonferensen, vars huvudtalare Karen Lauridsen talade just om Teaching in the globalized university. Det välbesökta evenemanget äger rum vartannat år och hade denna gång samlat ca 300 deltagare, varav hälften var med för första gången. Lärarkonferensen är särskilt viktig vid ett så stort universitet som vårt, som ett forum för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling över institutions- och ämnesgränser.

Där hade jag också glädjen att presentera en ny satsning på kvalitet inom utbildningen. Genom rektorsbeslut avsätts ytterligare 20 mnkr av vårt centrala myndighetskapital (lika mycket som i den förra satsningen, som baserades på medel genererade i den numera avskaffade kvalitetssnurran för utbildning) till satsningar på kvalitet inom utbildningen på grund- och avancerad nivå. Utlysningen blir bred, och kan omfatta alltifrån nya strategiska satsningar på utbildning, kopplad till forskning eller med arbetsmarknadsanknytning, till satsningar inom universitetspedagogik. Det är min förhoppning att denna satsning ska kunna ge ett bidrag för att ytterligare utveckla utbildningskvaliteten vid Stockholms universitet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nytt kvalitetssystem för utbildning

Efter flera års intensivt arbete inom REBUS – rektors beredningsgrupp för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring – ledd av prorektor, blev det häromveckan klart för beslut om Stockholms universitets centrala kvalitetssystem för utbildning – och idag lanserades också en ny webbplats. Det enskilt viktigaste är att det, trots skillnader mellan områden och fakulteter, faktiskt är ett gemensamt system för hela universitetet. Det innefattar fyra nya kvalitetssäkrande komponenter: utbildningsrapporter och utbildningsgranskningar, kvalitetsdialog och kvalitetsrapport, fokusutvärderingar samt ett universitetsgemensamt system för kursvärderingar och kursrapporter. Systemet involverar alla i hela vår stora organisation, från studenter till rektor.

Kvalitetssäkringssystemet vid Stockholms universitet bygger framför allt på kollegial granskning, vilket har till syfte att utnyttja erfarenheter inom universitetet, men också att öka kunskapsöverföringen och utbytet. På så sätt ska det även fungera kvalitetsdrivande.

Men extern granskning är också viktig, och den är framför allt tänkt att användas i de universitetsövergripande fokusutvärderingarna, riktade mot strategiskt utvalda teman som rektor – bland annat mot bakgrund av kvalitetsrapporter och kvalitetsdialoger – ser som särskilt viktiga för att säkra och utveckla verksamhetens kvalitet.

Det är också helt centralt, när vi nu som landets största utbildningsuniversitet ska sjösätta ett helt eget system utan att några nya medel har tillförts, att vi utnyttjar våra resurser väl så att de inte utarmar de utbildningar som ska granskas.

Att systemet nu är beslutat betyder emellertid inte att det sjösätts okritiskt. Varje kvalitetssäkrande åtgärd ska först pilottestas, för att se till att den verkligen är ändamålsenlig just för vår verksamhet vid Stockholms universitet. Detta inför den kommande lärosätesgranskningen från Universitetskanslersämbetet, som enligt planen kommer att äga rum om ett par år. Jag vill gratulera REBUS till att ha kommit i hamn med detta första, strategiskt viktiga steg!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Steningevik 2018

Idag kom jag tillbaka till campus efter årets rektorsinternat på Steningevik. Redan i måndags började vi med möte i SUHF:s styrelse. De flesta styrelsemöten är elektroniska, vilket är praktiskt, men fysiska möten ger förstås helt andra förutsättningar för samtal. Denna gång var det bland annat autonomifrågan i dess många dimensioner, som förra förbundsförsamlingen gav styrelsen i uppdrag att diskutera vidare, och styr- och resursutredningen (STRUT) som stod i fokus för diskussionerna.

När alla rektorer sedan samlades kom, som brukligt också statsrådet och statssekreteraren tillsammans med en rad tjänstemän från Utbildningsdepartementet. Ministern påpekade att svensk politik lever i fyraårscykler. Nu är det dags att runda av och gå in i valrörelsen, där, betonade hon, högskolepolitiska frågor aldrig kommer att vara centrala.

En tillträdesproposition är att vänta till våren, och internationaliseringsutredningen lämnar sitt delbetänkande i nästa vecka – planen är att det sedan ska gå på remiss. Vad gäller den kommande styr- och resursutredningen betonade ministern särskilt att förväntanshorisonten måste vara rimlig, och att den inte kommer att kunna ge svar på alla frågor. Särskilt nämnde hon forskningsinfrastrukturfrågorna, där hon aviserade behovet av en särskild framtida utredning – dock först efter valet. I övrigt innehöll eftermiddagen inga egentliga nyheter – intrycket var snarare att detta var ett avskedstal.

Hela landet – hela livet – hela världen är en formulering vi alla nu är väl förtrogna med, och som upprepades även denna gång som en målbild för svensk högskolepolitik. Men det fanns också vissa nyansförändringar som vi inte hört tidigare. Till dem hörde att alla inte behöver akademisk utbildning, men däremot tillgång till akademisk kunskap – här lyftes utvecklandet av nya MOOC:ar en smula oväntat fram som en viktig möjlighet.

Som ett slags testamente formulerade Helene Hellmark Knutsson till sist sin vision av universitets och högskolors roll: att – i en situation där många frågor är uppe till omförhandling, där osäkerheten och de ekonomiska klyftorna ökar och frågan är om samhället kan hålla samman – möta framtiden med kunskapsbaserade svar och så ta aktiv del i samhällsbygget.

Som vanligt följdes anförandet av en frågestund, denna gång hela två timmar lång, där ministern som vanligt med imponerande uthållighet svarade på en lång rad frågor i alla upptänkliga ämnen. Ett huvudbudskap var att kvantitet och kvalitet inte står i motsatsställning. Denna polarisering, som också utgör en politisk vattendelare, ville hon aktivt motverka – det blev svaret på frågan om socialdemokratins huvudbudskap i forskningsfrågor. Men nu är det som sagt valår, och många frågor lär få stå på vänt i politiken.

Så däremot inte hos myndigheterna under regeringen. UKÄ svarade traditionsenligt för innehållet under internatets andra dag, där en huvudfråga var aktuell status för frågan om uppdraget att utveckla kvalitetssäkringssystemet för utbildning till att även omfatta forskning. Allra mest spännande var generaldirektörens sammanfattning av dialogmötena som hållits med lärosätesledningarna, och som bekräftade vad de flesta av oss trott: att skillnaderna mellan lärosätena här är mycket större än på utbildningssidan. Detta innebär stora utmaningar för UKÄ liksom för VR, som de ska samråda med – men dialogviljan är stor vilket lovar gott. Ett förslag ska lämnas till departementet den 6 april, som sedan är tänkt att gå på remiss. Fortsättning följer!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Isländskt statsbesök

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Med nya vicerektorer i ledningen

Tillbaka efter ledigheter har det – som vanligt – varit rivstart! Rektors ledningsgrupp – prorektor, vicerektorer, förvaltningschef och biträdande förvaltningschef – har haft ett dygnslångt möte för att lära känna varandra, informera om och på bästa sätt kunna planera för framtida beredning av aktuella universitetsövergripande frågor; bland annat avseende kvalitetssystem inom utbildning och forskning, strategi- och värdegrundsarbete.

Jag har haft glädjen att nu få välkomna tre nya vicerektorer. Samtidigt var det första gången som SU-anställd som vår universitetsdirektör tillika förvaltningschef deltog i ledningens internat. Efter snart fem år som rektor konstaterar jag att hela ledningen (utöver undertecknad) har hunnit bytas ut under den senaste tvåårsperioden (prorektor tillträdde i juli 2016). Förnyelse är viktigt och bra. Samtidigt är det viktigt att ledningen behåller kompassriktningen över tid, för att vi ska få långsiktighet i hur vi uppfyller vår uppgift som universitet. Därför är det extra glädjande att konstatera att överlämningen har gått synnerligen smidigt.

För mig som rektor ligger en viktig nyckel till god styrning av ett lärosäte i en öppen dialog inom ledningen, där det är högt i tak så att alla frågor kan lyftas och där vi har respekt för varandras ansvars- och kompetensområden. Vi måste kunna vara oeniga i sakfrågor utan att det äventyrar det goda samtalet inom ledningen. Det finns alla förutsättningar för att denna goda samtalskultur ska fortsätta.

Korta beslutsvägar tror jag också är en nyckel till framgångsrik verksamhet inom våra kärnuppdrag som universitet. Jag är därför mycket glad över den organisationsförändring som nu genomförts på det humanvetenskapliga området, med två vicerektorer tillika dekaner för humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Även dekanus för juridisk fakultet rapporterar numera åter till rektor. Detta kommer att främja humanvetenskapernas förankring i ledningen – och, tror jag, därmed även dialogen mellan natur- och humanvetenskaper. Jag vill önska våra nya vicerektorer varmt lycka till i deras viktiga arbete att leda sin verksamhet!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar