”Omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem”

Idag har jag, tillsammans med riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg och samordnaren för öppen tillgång Beate Eellend, deltagit i överlämnandet av Kungliga bibliotekets utredningar om öppen tillgång till departementsrådet Jonas Björck och hans medarbetare på Utbildningsdepartementets forskningspolitiska enhet. KB har ju regeringens uppdrag att samordna arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, på samma sätt som VR har uppdraget när det gäller forskningsdata. Själv har jag haft glädjen att vara ordförande i KB:s grupp för öppen tillgång, som lett och koordinerat de fem utredningsgrupper som nu efter ett och ett halvt år har avslutat sitt arbete. Grupperna har haft en bred sammansättning, med såväl företrädare för forskarsamhället och forskningsfinansiärerna som för lärosätesledningar och bibliotek (genom SUHF), och med tjänstemän från KB som utredningssekreterare i varje grupp.

Arbetet har resulterat i fem olika rapporter, vars teman utgår från VR:s ”Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information” 2015: ”Meriterings- och medelstilldelningssystemen i relation till incitament för öppen tillgång”, ”Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem”, ”Öppen tillgång till böcker”, ”Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång” samt ”Uppföljning av krav på öppen tillgång till publikationer samt rekommendationer för Creative Commons-licenser”. Till dessa fem utredningar har fogats en slutrapport som placerar övergången till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem i historisk kontext, som diskuterar begrepp och avgränsningar, inriktning och målbilder i den europeiska politiken och i svenskt sammanhang – och som även sammanfattar de fem utredningarna och deras sammanlagt 16 rekommendationer till nationella lösningar.

I övergången till öppen tillgång är det två utmaningar som framträder med särskild tydlighet. Den ena gäller meritvärdering och utvärdering av forskningskvalitet, det senare aktuellt inte minst i relation till det nya system för granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av forskning som UKÄ nu är i färd med att ta fram, och där KB-rapporten bland annat rekommenderar att riktlinjer för meritvärdering undanröjer aspekter som påverkar öppet tillgänglig publicering negativt. Den andra gäller betalningsströmmarna, där rekommendationen är att lärosäten och finansiärer bör ta delat ansvar för finansiering av publiceringskostnader, och att en grupp för samråd kring dessa frågor bör tillsättas – en sådan är för övrigt redan på god väg att bildas informellt i samband med pågående förlagsförhandlingar.

Direkt från departementet gick jag tillbaka till KB för ett nytt möte med gruppen för öppen tillgång, där vi bland annat diskuterade ett par andra regeringsuppdrag till KB – en rapport om totala kostnader för vetenskaplig publicering, samt en om FAIR-principer (Findable, Acessible, Interoperable, Reusable) för vetenskapliga publikationer. Vi fick också en presentation av det pågående arbetet med en utvärderingsrapport om det uppsagda Elsevieravtalet.

Utredningarna är överlämnade – men arbetet för öppen vetenskap fortsätter.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Viktiga besök, diskussioner och beslut

I förra veckan hade Stockholms universitet besök av landshövdingen Sven-Erik Österberg. Han hade själv bett om besöket för att få en presentation av universitetets verksamhet – givetvis ytterst uppskattat. I sin tidigare roll som landshövding i Norrbotten hade han varje vecka kontakt med Luleå tekniska universitet – men i Stockholm, med inte mindre än nitton lärosäten, om än av ytterst olika storlek, blir landshövdingens roll naturligt nog en annan. Hans övertygelse om lärosätenas betydelse som drivkrafter för utvecklingen i länet och regionen går dock inte att ta miste på. Det blev en mycket bra dialog om viktiga frågor, från stort till smått – alltifrån den övergripande frågan om regionens kompetensförsörjning till Bergianska trädgårdens infarter. Den senare frågan må vara liten, men det är en hjärtefråga för Stockholms universitet dit Bergianska hör, och där vi ser som vårt ansvar att värna trädgårdens långsiktiga botaniska och kulturhistoriska värden mot andra aktörers kortsiktiga behov av att finna billiga lösningar på infartsproblemet. Frågan engagerar också i hög grad Länsstyrelsen och inte minst landshövdingen själv, som redan tidigare besökt just Bergianska trädgården.

Häromdagen hade universitetet också kungabesök, eftersom Stockholms universitet för närvarande har värdskapet för HMK:s miljöprofessur, vilken i år innehas av professor Derek Muir som nu höll föredrag på temat ”Pollutants and climate change – dual threats to the Arctic”, följt av forskarkommentarer och diskussion, med Johan Kuylenstierna som moderator. Prorektor Clas Hättestrand var värd för detta evenemang, som jag förstått var mycket lyckat!

Själv satt jag samtidigt ordförande vid SUHF:s förbundsförsamling i Gävle. Där var Styr- och resursutredningen i år en huvudpunkt, som också var föremål för gruppdiskussioner. Alla är överens om utredningens stora betydelse och vikten av att sektorn gemensamt kan enas kring vissa grundläggande ståndpunkter. Men eftersom våra utgångspunkter är så olika är öppna diskussioner den enda vägen framåt, och detta blev ett viktigt steg på vägen nu när utredningen är remitterad.

Förbundsförsamlingen fattade också beslut om ett grundligt genomdiskuterat ramverk för kvalitetssäkring av forskning, något som efterfrågats av UKÄ, som senast i förra veckan också offentliggjorde sin rapport ”Granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av forskning, Rapportering av ett analys- och metodutvecklingsarbete”.

Vid Stockholms universitet har jag under veckan – på samma tema – fattat beslut om att uppdra åt professor Anders Karlhede, Fysikum, och professor Gunnar Svensson, Filosofiska institutionen, att i enlighet med den första punkten i Stockholms universitets åtgärdsplan 2019-2020 ”beskriva existerande kvalitetssäkringssystem för forskning och genomföra nödvändiga kompletteringar”. Detta arbete utförs med stöd från Ledningssekretariatet vid Rektors kansli, dit en ny utredare just rekryteras för ändamålet, jämte Avdelningen för forskningsstöd, universitetsbiblioteket samt områdeskanslierna. Jag är glad över att dessa erfarna medarbetare velat åta sig uppdraget – det är ett otroligt viktigt arbete för att stödja hela universitetets kvalitetsutvecklingsarbete för framtiden.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Färdplan för internationaliseringsarbete

Internationaliseringsutredningen, vars andra delbetänkande nu är på remiss, har presenterat ett antal förslag, såväl övergripande som mer detaljerade, på hur svensk forskning och högre utbildning kan främjas och utvecklas nationellt. Internationella utbyten har i själva verket varit en grundbult i universitetens liv ända sedan deras begynnelse under medeltiden, och denna rörlighet har varit av avgörande betydelse för kunskapsutvecklingen under århundradena. Välutvecklad internationell samverkan är en förutsättning för excellenta akademiska miljöer.

Stockholms universitet har i samband med sitt strategiarbete även tagit fram en särskild långsiktig plan för sin centrala internationella verksamhet, Global Engagement, som beskriver färdriktningen för arbetet framgent. Det handlar bland annat om att utveckla förutsättningarna för internationell rekrytering, mobilitet och samarbete, men också om en större närvaro på internationella forsknings- och utbildningsarenor. Idag har vi har våra prioriterade strategiska partneruniversitet – Helsingfors, Tokyo – samtidigt som vi är aktiva inom flera internationella nätverk. Två exempel som jag tidigare skrivit om är CIVIS, som just sökt pilotmedel inom ramen för EU-utlysningen European Universities Initiative, och det svensk-amerikanska CALIE, som lanserades i Washington DC i februari.

En ökad aktivitet inom internationella nätverk är viktig både för vår synlighet som universitet och för att främja våra student- och forskarutbyten. Det ställer dock stora krav på engagemang från ledningshåll. Idag har jag därför utsett Karin Bergmark, professor i sociologi och tidigare vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap, till nytt rektorsråd för internationell samverkan. Karin har ett viktigt arbete framför sig, i nära samverkan med den internationella samordnaren Maria Wikse och hennes team, för att ytterligare utveckla och stärka Stockholms universitets internationella profil.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

DORA – San Francisco Declaration on Research Assessment

Stockholms universitet har, som första universitet i landet, undertecknat DORA – San Francisco Declaration on Research Assessment. Ursprunget till deklarationen var en grupp av redaktörer och förlag, som i samband med årsmötet för American Society of Cell Biology december 2012 utarbetade ett antal rekommendationer i syfte att förbättra sätten att utvärdera forskningens resultat.

I och med tillgången till bibliometriska data har sättet att bedöma forskning radikalt förändrats; från att ha varit i det närmaste otillgängliga används sådana data numera flitigt. Det innebär i praktiken en avsevärd risk för en ytligare bedömning av enskilda forskare och forskningsprojekt, men framför allt innebär det en stor risk för negativa styreffekter för forskningen som helhet.

Det är betydligt svårare och mer arbetskrävande att göra en bedömning av vad en viss forskare verkligen har åstadkommit än att använda exakta mått. Det finns en lockelse i den skenbara exakthet som bibliometrin kan erbjuda. Men det finns inget enkelt sätt att bedöma vad som är bra forskning. Det kräver en allsidig genomlysning baserad på alla tillgängliga relevanta faktorer. Sakkunnigbedömningar av såväl forskare som projekt bör så långt som möjligt vara primära, dvs baserade på den vetenskapliga kvaliteten i sig snarare än på var arbeten är publicerade eller vilka bidrag som erhållits.

Bibliometrin har sitt otvetydiga värde särskilt när det kommer till bedömningen av större enheter, men kan också vara en viktig del i bedömningen av en enskild forskare. Det är dock ingen entydig indikator på kvalitet i forskning och även om det finns en stark korrelation mellan bibliometriska mått och forskningens kvalitet så ska man hålla i minnet att det finns många sätt att förbättra bibliometriska data utan att forskningen stärks.

Själv har jag alltsedan mitt tillträde som rektor gång på gång särskilt framhävt rekryteringar av lärare som våra allra viktigaste beslut. Under många år i lärarförslagsnämnd, liksom i ett antal beredningsgrupper på Vetenskapsrådet, oroades vi över vad vi uppfattade som en sjunkande kvalitet på sakkunniggranskningar – och då kommer jag ändå från humaniora, som brukar anses som mindre drabbad av de problem DORA försöker komma till rätta med. Dialoger med akademiska ledare från andra vetenskapsområden har bara bekräftat denna bild.

Stockholms universitet står inför en genomgång av våra kvalitetssäkringsfunktioner inom forskning. Att vi samtidigt ställer oss bakom DORA är ett sätt att visa var vi står: det är nödvändigt att göra allsidiga bedömningar av forskning, baserade på forskningens innehåll och på vilket bidrag den enskilda forskaren eller det specifika projektet faktiskt ger till forskningsområdet som helhet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Årsredovisning 2018

Idag är det sista dagen för myndigheter att skicka in sin årsredovisning för 2018 till regeringen. För Stockholms universitets vidkommande fastställdes den i måndags av universitetsstyrelsen. Som universitetsdirektören slog fast i sin presentation: Med – 196 mnkr (fördelade på – 126 mnkr inom utbildning på grundläggande och avancerad nivå och – 70 mnkr inom forskning och utbildning på forskarnivå) är det ett bra ekonomiskt resultat. Det kan i förstone låta märkligt, men därmed har SU för andra året i rad lyckats bryta trenden att ackumulera myndighetskapital. Vi nådde nästan dit 2016 med bara 5 mnkr i positivt resultat. 2017 landade resultatet på – 46 mnkr. Men nu har vi alltså inte bara slutat ackumulera medel, utan också på allvar – som ett av få lärosäten i landet – börjat förverkliga den strategiskt planerade förbrukningen av vårt myndighetskapital, som nu är nere på 1005 mnkr, vilket motsvarar ca 19% av universitetets årliga intäkter. Det är utmärkt.

Men när det vänder nedåt kan utförslöpan gå snabbt, så det gäller att analysera resultatet noga. Att vår överproduktion på utbildningssidan nu vänts i underproduktion är resultatet av ett gediget dimensioneringsarbete inom områdena, som syftat till att höja kvaliteten. Frågan är om vi bromsat för mycket? Samtidigt har kostnaderna ökat betydligt per helårsstudent/helårsprestation – ca 30% under fem år! Allt detta kräver en noggrann analys och ett fortsatt kvalitetsutvecklingsarbete inom områdena. Ökande personal- och lokalkostnader har vi varit väl medvetna om – vilket kräver långsiktig planering och genomtänkta åtgärder. Målet är att behålla ett myndighetskapital på ca 10%, vilket är en rimlig nivå för en så stor verksamhet som vid Stockholms universitet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

US-Swedish University Dialogue

Efter intensiva dagar, först i San Francisco och därefter i Washington DC, är jag nu tillbaka i Stockholm. I Washington höll svenska ambassaden, tillsammans med American Public Land Grant Universities, för andra året i rad US-Swedish University Dialogue. Medverkande från svensk sida var rektorer och andra företrädare för universitetsledningarna i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Det hela inleddes med ett välbesökt alumnevenemang i det vackra House of Sweden, med SVT:s Carina Bergfeldt och FN-ambassadören Olof Skoog som talare, modererade av Dag Blanck från Uppsala universitet, som tillsammans gav en både initierad och frispråkig analys av det politiska läget i dagens USA.

Själv hade jag under det efterföljande minglet bland annat glädjen att tala med en alumn som flyttat från Kamerun till Stockholm och studerat företagsekonomi under fem år, och efter avslutad masterexamen nu etablerat sig i USA, och han vittnade om hur åren vid Stockholms universitet blivit livsavgörande – så som studieåren är för många. Alumner är fantastiska ambassadörer för våra lärosäten, och det är utmärkt att vi på detta sätt tillvaratar och vårdar kontakterna med våra internationella alumner.

Dagen därpå hölls ett öppet seminarium, med brett amerikanskt deltagande från såväl universitetsledningar som forskningsfinansiärer och andra intresserade – huset var fullt. Temat för dagen var ”Higher Education and Research as a Vehicle of Change in Turbulent Times – the Balancing Act of Modern Universities”.

Marcia McNutt, preses för den amerikanska vetenskapsakademien, som var huvudtalare, poängterade vikten av att universiteten möter de stora samhällsutmaningarna, och nödvändigheten av livslångt lärande i sammanhanget. Hon talade också om samhällets tre pelare – regering, näringsliv och akademi – och menade att de två förra idag övergivit sitt stöd för den tredje. Universiteten måste därför, menade hon, bidra till att återskapa värden och värderingar hos såväl regeringar som näringsliv. Slutligen betonade hon också behovet av att universiteten i högre grad bidrar till det offentliga samtalet, för att överbrygga de motsättningar som växer fram i dagens samhälle.

Hennes keynote följdes av två paneler, den första om ”Research as Engine for Economic Growth” (där jag själv deltog, och tillät mig att omdefiniera ämnet: dels bör inte forskningen specifikt pekas ut som motor, snarare är det universiteten som helhet, vilket bland annat visats i en rapport från LERU; dels är det alltför snävt att begränsa diskussionen till ekonomisk tillväxt – det intressanta är, inte minst mot bakgrund av temat för dagen, universitetens bidrag till samhällsutvecklingen i bred bemärkelse). Den andra panelen handlade om livslångt lärande och belyste intressant såväl det gemensamma behovet som skillnader mellan länderna.

Under eftermiddagen hölls rundabordssamtal på temat ”Academic Leadership in a Runaway World” för särskilt inbjudna deltagare från USA och Sverige. Det blev vindlande diskussioner kring utbildning, akademiskt ledarskap och samverkan, som tack vare rapportörer vid varje bord kommer att sammanställas och spridas. De korta redovisningar som hölls lovade gott för slutresultatet. Till sist avslutades dagen med mottagning hos ambassadören Karin Olofsson på svenska residenset – återigen ett tillfälle till mer informellt utbyte av erfarenheter och idéer, i magnifik inramning.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Besök i Stanford och Berkeley

I onsdags for jag till San Francisco på vårens ledningsresa för Stockholms universitet. Vi besöker universiteten i Stanford och Berkeley, där vi har många forskarsamarbeten, men där vi nu också – tillsammans med universiteten i Göteborg, Lund och Uppsala samt University of Washington, Seattle – deltar i ett samarbetsprojekt på ledningsnivå, CALIE: Sweden-USA Project for Collaboration, Academic Leadership and Innovation in Higher Education, initierat och lett av Lunds prorektor Sylvia Schwaag Serger. Det är ett benchmark-projekt som genom erfarenhetsutbyte och best practice syftar till stimulera förnyelsearbetet med våra utbildningar, och att utveckla det akademiska, kollegiala ledarskapet för att stärka denna strategiska förnyelse.

Det är min erfarenhet från Stockholms universitet att vårt decentraliserade arbetssätt, som i regel gagnar oss väl när det gäller forskning, ibland kan vara till förfång när det finns behov av att tänka nytt på utbildningssidan. Inte sällan kan det hända att kreativa försök att utveckla och bredda utbildningarna inom ramen för institutionerna leder till överlapp och inbördes konkurrens mellan utbildningar. Det finns goda exempel på institutionsövergripande utbildningar – men strukturerna gynnar inte ett sådant nytänkande. Därför ser jag CALIE-samarbetet som en viktig möjlighet att på strategisk nivå gemensamt reflektera över dessa frågor.

Astrid Söderbergh Widding och Marc Tessier-LavigneSom alltid på detta slags resor är programmet intensivt, med möten såväl med ledningsföreträdare som forskare, och besök vid olika anläggningar, institut och centrum. Vi har blivit utomordentligt väl mottagna vid båda universiteten, knutit många nya kontakter och förnyat gamla. Sveriges generalkonsul Barbro Osher – alumn från Stockholms universitet – har också generöst tagit emot oss. På måndag fortsätter vi vår resa till Washington DC, där bland annat CALIE-samarbetet officiellt ska lanseras.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar