Med KVA på La Palma

Tillsammans med Kungliga Vetenskapsakademiens klass 2 för astronomi har jag under den gångna veckan haft tillfälle att besöka La Palma, den västligaste av Kanarieöarna. Ett huvudsyfte med resan var att besöka Swedish Solar Telescope (SST), som drivs av Institutet för solfysik. Detta institut utgör en nationell infrastruktur för vilken Stockholms universitet 2012 tog över ansvaret från KVA, med stöd från Vetenskapsrådet, och som nu fått förnyat VR-stöd. Dels är detta det teleskop i sitt slag vars bilder av solen har högst upplösning. Dels kan också de vetenskapliga instrument som utvecklats och fortsätter att utvecklas vid institutet noggrant analysera solljusets våglängdsinformation och polarisation, allt med bibehållen spatial upplösning. På så sätt kan man få information från alla lager i hela solatmosfären. Vi fick också spännande presentationer av institutets föreståndare Göran Scharmer och de två SU-forskarna Jorrit Leenaarts och Jaime de la Cruz Rodríguez. De båda sistnämnda har nyligen fått KAW- respektive ERC-medel, vilket kommer att möjliggöra ytterligare utveckling av forskning och instrument. ”När SST togs i bruk 2002 vållade dess första bilder av solen sensation”, och det förblir ”det skarpaste ögat mot solen i flera år framåt”, som det formuleras i VR-ansökan.

Vidare har vi besökt NOT, det nordiska optiska teleskopet, där flera av Stockholms universitets forskare också har ett starkt engagemang. NOT, som invigdes redan 1989, hade vid sin tillkomst en banbrytande design. Det har under åren utgjort en viktig gemensam infrastruktur för de nordiska länderna och har alltjämt stor betydelse för forskningen.

Likaså har vi besökt Gran Telescopio Canarias, en imponerande anläggning – ett av världens största optiska teleskop, som togs i bruk 2009. Slutligen besökte vi också MAGIC (Magic Atmospheric Gamma Imaging Cherenkov Telescopes). Strax intill bygger konsortiet CTA, Cherenkov Telescope Array, där 32 länder ingår, en anläggning som fullt utbyggd att omfatta totalt över 100 teleskop, varav ett 15-tal är planerade på La Palma. Övriga byggs på södra halvklotet (Chile). Cherenkovteleskopen observerar högenergetisk gammastrålning, med 10 triljoner högre energi än optiskt ljus, som när den krockar med atmosfären stöter ut ljusblixtar.

Berget på La Palma har unika förutsättningar som observationsplats genom sin belägenhet, där toppen, 2400 meter över havet, sticker upp ovan molnen. En annan förutsättning för de stora framgångarna med etableringar av teleskop här är ett starkt stöd från den spanska staten – internationella teleskop på plats ”betalar” i gengäld med viss teleskoptid för spanska användare –  och ett gott samarbete med lokalsamhället. Bland annat finns särskilda restriktioner för belysning nattetid, för att inte störa teleskopens observationer.

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Budgetinternat och prefektmötesstart

Vi har haft höstens budgetinternat med Områdesövergripande rådet, med konstruktiva och bra diskussioner. Till de planerade centrala satsningarna inför nästa år vid Stockholms universitet hör, utöver regeringens särskilda satsning på tolkutbildning och på nationellt centrum för svenska som andraspråk, en satsning på den nya institutionen för folkhälsovetenskap, såväl utbildning som forskning, samt på forskningsinfrastruktur. Vid internatet diskuterade vi även fördelningen av bibliotekets kostnader, som varit en mångårig stridsfråga, men där vi nu ser ut att kunna enas om en relativt enkel modell där bibliotekets kostnader delas upp på dess olika verksamhetsområden: allmänna kostnader, fysiska innehav, elektroniska innehav, datalagring samt studieplatser och studenttjänster. För varje verksamhetsområde fastställs sedan en fördelningsnyckel som är lämplig för den aktuella verksamheten. Biblioteket är en viktig forskningsinfrastruktur av särskild betydelse för det humanvetenskapliga området, varför en central kostnadskompensation görs för att utjämna den ökade kostnad modellen annars skulle medföra där, i linje med de övriga centrala satsningar på forskningsinfrastruktur som kommer att göras framöver. Det är min förhoppning att denna nya fördelningsmodell för bibliotekskostnader ska kunna tillämpas från och med 2018.

Under internatets andra dag diskuterade vi det nya kvalitetssäkringssystem för utbildning som REBUS (Rektors beredningsgrupp för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring) håller på att arbeta fram och som kommer att beslutas i år för att sedan sjösättas under 2018 med några pilotstudier. Vi diskuterade även hur våra kvalitetssäkringsmekanismer ser ut på forskningssidan, med utgångspunkt i en utredning som Gunnar Svensson (Filosofiska institutionen) gjort i frågan. Gunnar var på plats och kommenterade de iakttagelser han gjort, med en livlig diskussion som följd. Till denna fråga får vi anledning att återvända framöver, inför UKÄ:s nya uppdrag att utvärdera kvalitetssystemen inom såväl utbildning som forskning på lärosätena.

Under veckan hölls också det första av rektors prefektmöten för hösten, även där bland annat med information från prorektor om kvalitetssäkringssystemet för utbildning, och där gruppdiskussionerna blev startskottet för processen att ta fram ett nytt centralt strategidokument från 2019.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Installations- och promotionshögtid 2017

Stockholms universitet har firat sin årliga promotions- och installationshögtid i Stadshuset. Det var traditionsenligt högtidligt som sig bör, men samtidigt inte så formellt, utan nära till uppsluppet fniss när någon lagerkrans åker på sned. Traditionsenlig är också den musikaliska medverkan från Kungliga Musikhögskolan och från Stockholms studentsångare.

Kåre Bremer fick ta emot universitetets stora guldmedalj, givetvis för sina insatser som rektor men inte minst också för de stora insatser han därefter gjort för hela universitets- och högskolesektorn, dels genom den infrastrukturutredning han gjorde åt Vetenskapsrådet och dels Ledningsutredningen på uppdrag av Regeringskansliet. Båda dessa har implementerats på olika sätt i år. Grattis Kåre!

Jag hade vidare glädjen att installera 23 av årets 31 nya professorer – av de senare är för övrigt 15 kvinnor. Dessutom delade jag ut årets pedagogiska priser till fyra framstående lärare: Hildred Crill, Lisa Käll, Said Mahmoudi och Daniel Ritter – en påminnelse om att god undervisning hänger intimt samman med god forskning.

158 nya doktorer promoverades inom universitetets fyra fakulteter, och fem av våra jubeldoktorer, som disputerade för 50 år sedan, var på plats för att ta emot sina diplom. Dessutom promoverades nio högt förtjänta hedersdoktorer, som också framträtt på olika sätt på universitetet i samband med promotionen. Ett roligt exempel var sammanförandet av de båda hedersdoktorerna Lilian Thuram och Johan Kuylenstierna, från var sin fakultet, i ett samtal om klimat- och flyktingfrågor.

Akademin anklagas inte sällan för att befinna sig på långt avstånd från samhället. Så var inte fallet under denna högtid. Jenny White, professor i Turkietstudier, föreläste i Blå hallen om hur hon som socialantropolog arbetar med att närma sig och förstå Turkiet som samhälle i rådande tider av oro. Och när hedersdoktorerna i humaniora, Susan Faludi, Ansgar Nünning och Lilian Thuram, just blivit promoverade gjorde de knäfall i protest mot rasism, ojämlikhet och orättvisa, i anslutning till den protestvåg som de senaste veckorna spritts över USA.

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Strategiskt partnerskap med University of Tokyo, KI och KTH

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Tillbaka i Bloms hus

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Samverkansevenemang och budgetproposition

Den gångna veckan har om möjligt varit mer intensiv än vanligt för min del, med flera stora konferenser i samarbete med KI och KTH: Healthy Ageing på Nobel Forum tillsammans med University of Tokyo som är i Stockholm med en stor delegation forskare, och MYiHealth i Aula Magna, tillsammans med Stockholms stad och landstinget.
Den årliga Gordon Goodman Lecture som Stockholms universitet samarrangerar med Kungliga Vetenskapsakademien och med Stockholm Environment Institute har hållits på KVA – denna gång om klimat, med Kevin Anderson, f n gästprofessor i Uppsala, som talade över ämnet ”Mitigation on Methadone: the trouble with negative emissions”. Hilding Eekföreläsningen, arrangerad av Stockholm Center for International Law and Justice, har också ägt rum under veckan i Aula Magna, med Christine Chinkin från London School of Economics som talade om ”Violence Against Women”.
Därtill har jag haft glädjen att såväl inviga Tolk- och översättarinstitutets nya, professionella studio för tolkutbildning – den första i Sverige – som återinviga Bloms hus; i en kommande bloggfilm blir det tillfälle att titta in där. Accelerator har under veckan invigt höstens stora konstevenemang på campus med konstnärsduon Lundahl & Seitl, som man kan ta del av under ytterligare två veckor. Vi har haft möte med Huvudmannarådets rektorer, med diskussioner bland annat om en rad aktuella forskningspolitiska frågor. Styrelsen för Stockholms universitet har också hållit sitt första sammanträde för hösten – nu i det nyrenoverade Bloms hus. Mitt i veckan kom ju budgetpropositionen, och i torsdags var rektorerna kallade till Rosenbad för information och diskussion särskilt kring utgiftsområde 16, högre utbildning och forskning. För Stockholms universitet innebär budgetpropositionen, utöver den tidigare kända utbyggnaden av lärarutbildningen, 258 nya helårsstudenter och ett ökat takbelopp med 20 570 tkr. Särskilt glädjande är dock de särskilda medel som dessutom tillförs för en utbyggnad av tolkutbildningen (4,2 mnkr för 2018 med en beräknad utbyggnad till 7,2 mnkr under 2019 och 9,6 mnkr 2020 för att sedan permanentas) liksom medlen (5 mnkr för 2018) som avsätts till Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
För forskning och utbildning på forskarnivå ökar anslaget med 20 772 tkr. De nya medel som tillförs i propositionen fördelas enligt 1/3 bibliometri, 1/3 externa medel och 1/3 samverkan. I avvaktan på styr- och resursutredningen har Vinnovas bedömningar av lärosätenas strategier för samverkan använts som fördelningsgrund, utifrån den första pilot som genomfördes 2015. Det finns åtskilligt att säga om denna – det var inte utan orsak som Vinnova sedan lanserade en andra pilot, med case studies, som gav en betydligt mer nyanserad bild av lärosätenas samverkan, och framför allt mer i linje med regeringens uttalade ambition i forskningspropositionen om att samverkan i alla dess former ska genomsyra verksamheten. Denna andra pilot har nu lämnats åt sidan. Grundproblemet är dock inte vilken pilot som används – utan att samverkan alls används som en komponent i fördelningen av basanslaget, vilket är feltänkt från grunden. Låt basanslaget vara just basanslag för forskning, och fördela hellre särskilda, riktade medel för samverkan!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Jubileumssymposium KAW 100 år

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar