Konferens om rättspositivism

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

World Science Day

Igår var det World Science Day, vilket i Stockholm uppmärksammades genom ett seminarium på Regeringskansliet, ”The Shrinking Academic Freedom in Europe”, arrangerat av svenska UNESCO-rådet och Sveriges unga akademi.
Moderator Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning, refererade inledningsvis till nätverket Scholars at Risk (där Stockholms universitet är medlem), som årligen publicerar statistik om läget för den akademiska friheten. I den senaste rapporten, Free to Think 2018, framgår att det under ett år, räknat från september 2017, skett 294 angrepp på akademiker eller studenter relaterade till deras verksamhet eller studier, i inte mindre än 47 länder. Det handlar om allt från dråp, våld eller försvinnanden till fängslanden – en skrämmande utveckling. Huvudtalaren Staffan I Lindberg, statsvetare från GU och expert på demokratifrågor, tecknade även han en mörk bild av utvecklingen för demokrati och akademisk frihet på många håll i Europa.
Tre inbördes mycket olika fallstudier fick exemplifiera problemen. Andrea Petö, genusvetare från Central European University i Budapest, talade om utvecklingen i Ungern, bland annat för ämnet genusvetenskap. Turkietforskaren Marco Nilsson, som forskar kring utvecklingen i Turkiet, och Olga Selin Hünler, turkisk forskare numera verksam i Tyskland, gav exempel från utvecklingen i Turkiet. Slutligen talade Beatrice Crona, från SRC vid SU och Beijerinstitutet vid KVA, om risken att som forskare bli stämd för ekonomiskt förtal av bolag som pekas ut i samband med publicering av forskningsrön – för vilket hon själv tillsammans med medförfattare varit (eller är) i farozonen.
Själv var jag inbjuden för att tala om universitetens roll för att värna den akademiska friheten, och jag deltog även i en avslutande paneldiskussion.
Universiteten har, som jag ser det, en absolut nyckelroll när det gäller att värna akademiska kärnvärden. Vad den akademiska friheten beträffar kan den i ett land som Sverige bäst tryggas genom öppna och transparenta anställningsprocesser, som leder till säkra läraranställningar som ger utrymme för fri forskning. Därutöver krävs en levande och ständigt pågående dialog om såväl autonomi som akademisk frihet. Vi behöver också samarbeta internationellt, via individuella kontakter liksom genom olika nätverk, för att på bästa sätt stödja dem som drabbas av inskränkningar i den akademiska friheten, men också för att proaktivt arbeta för att värna och utveckla den, inte minst då genom att försvara universitetens unika, oberoende roll i förhållande till politiken. Många vittnar idag också om tilltagande trakasserier och hot mot forskare. Detta diskuterades även igår vid seminariet, och det torde bli än mer angeläget framöver för universiteten.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Universitetsstyrelsens budgetbeslut

I denna vecka har universitetsstyrelsen haft sitt kanske viktigaste sammanträde där budgetbeslutet för kommande år i allmänhet brukar fattas; så även i år. Det har dock varit lite speciellt genom att inga budgetförutsättningar från regeringshåll i år är helt säkra; därmed har beslutet behövt fattas givet rådande omständigheter. Gott så, det blir sannolikt inga stora förändringar och det viktigaste är att verksamheten för nästa år ges rimliga förutsättningar.
Vid styrelsemötet fattades samtidigt beslut i en fråga av största strategiska betydelse för hela universitetet, nämligen en ny lokalförsörjningsplan som är väl koordinerad med både befintliga och kommande strategier för Stockholms universitet.
Riksrevisionen lämnade i våras även sin rapport Lärosätenas lokalförsörjning – rum för utveckling, där de kom fram till ett antal rekommendationer:
– Att styrelsen, i de fall lärosätena saknar en lokalförsörjningsplan, bör besluta om en sådan;
– Att en systematisk uppföljning av lokalanvändningen ska göras;
– Att Akademiska Hus AB ytterligare bör stärka arbetet för gemensamma incitament för såväl lärosäten som bolag för sänkta kostnader.
Lokalförsörjningsplanen som nu är beslutad för Stockholms universitet tar väl hand om de två första rekommendationerna. Vad gäller den tredje handlar det fortfarande om den helt avgörande punkten om hur uppdraget till Akademiska hus både ser ut och uppfattas inom sektorn. Att Akademiska hus bör arbeta aktivt för att sänka kostnaderna är från lärosätesperspektiv en självklarhet. Så bör det självklart vara även ur regeringsperspektiv; allt annat leder till onödig rundgång och risk för minskad effektivitet. Likaså behöver det därför också påpekas att Stockholmslärosätena här har ett större problem än alla andra lärosäten i landet. Ska hänsyn tas till marknadshyror drabbar det nämligen Stockholmslärosätena särskilt hårt.
För min del hoppas jag på goda dialoger framöver mellan Stockholmslärosätena gällande såväl lokalförsörjning som diverse samarbeten. Vi behöver stärka såväl lärosätessamarbeten som samarbeten gentemot omvärlden mellan våra universitet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Rektorsjobbet – från kunskapsförakt till öppen tillgång

Det har varit en intensiv vecka för min del, med många såväl externa som interna möten. I onsdags var jag till exempel med på ett utsålt evenemang i Kulturhusets hörsal med anledning av att Svenska dagbladets ”Under strecket” fyller 100 år. Där deltog jag i en panel som bland annat diskuterade dagens kunskapsförakt och universitetens roll i den svåra balansgången mellan kunskapsförmedling och tyckartyranni. Jag har under veckan också haft värdskapet för en middag på Spökslottet i samband med en konferens, ”The Future of Arbitration in Europe”, som i sin tur är ett led i ett viktigt och alltmer utvecklat samarbete inom juridik mellan Oxford University och Stockholms universitet.

Jag har även hunnit bisyssla lite i mitt eget ämne, genom att Letterstedtska föreningen, där jag under drygt fem år ingått i styrelsen, höll sitt årliga nordiska medlemsseminarium i Stockholm på temat ”Nordisk film och teater i förändring” – i gott sällskap av Karin Helander, professor i teatervetenskap och tidigare vicerektor för det humanvetenskapliga området. Även om det är omöjligt att vara fullt ut forskningsaktiv som rektor tror jag ändå att det är viktigt att hålla en viss kontakt med det egna ämnet. Som rektorer beskylls vi inte sällan för att vara enbart byråkrater, New Public Management-ledare. Att då och då aktivt påminna sig själv – och andra – om rötterna som forskare och lärare är därför nyttigt för varje rektor.

Tidigare i veckan höll SUHF sin förbundsförsamling på Stockholms konstnärliga högskola, där Eino Örnfeldt och jag bägge deltog. Under förmiddagen hade vi besök av Pam Fredman och hennes utredningssekreterare som presenterade nuläget för STRUT-utredningen, som ju ska presenteras den 3 december – till den blir det anledning att återkomma. På eftermiddagen presenterade Jacob Adamovicz och Daniel Lindblom från Sveriges förenade studentkårer aktuella frågor för kåren. Under de tre senaste åren har man drivit frågan om resurser till högre utbildning – den nya frågan gäller studenternas psykosociala hälsa, som ju också är en av nyckelfrågorna för Stockholms universitets studentkår, lika svår som viktig. Bland övriga frågor som SFS driver kan nämnas utbildningarnas användbarhet (istället för anställningsbarhet), boendekostnader för studenter samt frågan om gränslös kunskap – det senare apropå den aktuella internationaliseringsutredningen. Samarbetet mellan studenter och lärosätesledningar är oerhört viktigt. Vi har ett starkt gemensamt intresse: bästa möjliga förutsättningar för högre utbildning i Sverige.

Den stora frågan för dagen var annars övergången till öppen tillgång, passande nog mitt under den globala Open Access Week. Horst Hippler, tidigare ordförande i den tyska rektorskonferensen och huvudförhandlare gentemot de stora vetenskapliga förlagen, besökte SUHF för att berätta om arbetet inom DEAL, Tysklands motsvarighet till BIBSAM-konsortiet där jag själv är ordförande, som för Sveriges del förhandlar avtalen med de vetenskapliga förlagen. David Lawrence och Wilhelm Widmark, överbibliotekarier vid Linköpings respektive Stockholms universitet, informerade om EUA:s arbete med öppen vetenskap. En intressant information var också att det nordiska universitetssamarbetet, NUS, nu ställt sig bakom cOAlition S – det nya förslaget från Science Europe om hur ansvaret för övergången till öppen tillgång ska kunna sjösättas redan från 2020, genom att forskningsfinansiärerna tar ansvaret. ERC och andra tunga aktörer står bakom – i Sverige än så länge Formas och Forte.

Vid denna förbundsförsamling blev jag även vald till ny ordförande för SUHF i två år från och med 2019 – ett förtroende som jag är tacksam för och ska försöka förvalta på bästa sätt!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

SEI – besök på SU

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ämnet genusvetenskap

SUHF har nu anslutit sig till European University Association i ett kraftfullt fördömande av det särskilda regeringsdekret i Ungern som hotar genusvetenskapen i landet med nedläggning. Dekretet har uppmärksammats på många håll, både i och utanför Europa. Bland andra har Genusakademien vid Stockholms universitet protesterat mot detta ingrepp i den akademiska friheten. Går förslaget igenom är det en statlig intervention i universitetens autonomi utan tidigare motstycke i modern tid i Europa.

Man behöver dock inte blicka så långt som till Ungern för att se att genusvetenskapen på flera håll befinner sig i blåsväder. I svensk press på senare tid har ämnet ofta fått sin släng av sleven, i form av diverse utfall mot genus som ett slags överordnad ideologi som idag har antagits invadera universiteten.

Ett felslut som många skribenter gör sig skyldiga till är att blanda ihop ämnet genusvetenskap med det statliga jämställdhetsarbetet, liksom med jämställdhetsfrågor mer allmänt. Till viss del bottnar detta i en bristande rågång mellan genusvetenskap och jämställdhetsarbete, vilket bland annat har sin grund i den tidigare regeringens särskilda uppdrag åt Nationella sekretariatet för genusforskning att bistå lärosätena i landet i deras jämställdhetsintegreringsarbete. Men när Genusakademien på Stockholms universitet höll på att bli indragen i jämställdhetsintegreringsarbetet kom protester från denna, med invändningen att genusforskarna är just forskare, inte jämställdhetsansvariga på lärosätet.

All forskning som rör politiskt kontroversiella ämnen har sin egen särskilda problematik, där aktivism och forskning emellanåt blandas samman. Men liksom för varje annat humanvetenskapligt ämne är huvuduppgiften för genusvetenskapen att bättre söka förstå och förklara mänskliga och samhälleliga sammanhang inom sitt forskningsfält – frågor om kön och genus är därtill idag högaktuella i samhällsdebatten. Och liksom varje annan mänsklig och samhällelig företeelse förtjänar genusfrågorna att inte bara ägnas bredsidor i dagspressen, utan seriösa vetenskapliga studier. Sådana är nödvändiga, i Sverige såväl som i Ungern.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Möten i Japan

Sedan några dagar befinner jag mig i Kyoto, där Sweden-Japan University and Research Leadership Summit just har hållits, med ett antal svenska och japanska rektorer och forskningsfinansiärer, i närvaro av den svenske ambassadören och den biträdande japanske forskningsministern. Det var en uppföljning av Japan-Sweden University President’s summit 2015, som blev startskottet för MIRAI-samarbetet mellan 15 svenska och japanska universitet där Stockholms universitet också deltar, och som också var en pusselbit i uppbyggnaden av det strategiska partnerskap vi tillsammans med KI och KTH har ingått med University of Tokyo.

Just nu pågår STS Forum (Science and Technology for Society) här i Kyoto, en årlig kongress som samlar ca 1500 deltagare från akademi, näringsliv, offentlig sektor och politik. Den inleddes storstilat av Japans premiärminister Shinzo Abe, vilket säger något om dess tyngd som evenemang. Som ofta i detta slags breda samlingar är panelerna av något blandad kvalitet, men som omvärldsbevakning är det svårslaget. Här kan man vara säker på att alla ämnen i tiden och buzzwords under uppsegling passerar revy.

Här hålls också specialmöten, exempelvis för rektorer, där jag igår deltog i en intressant diskussion om universitetens specifika kultur med kollegor från hela världen. Vi diskuterade framgångsfaktorer, där vi var påfallande eniga oberoende av geografisk hemvist. Främst gäller det strävan efter excellens, men inte bara individuell, utan om att bygga starka miljöer och därmed ägna stor omsorg åt rekryteringar. Vi diskuterade vikten av fokus på vårt kärnuppdrag, forskning och utbildning, med samverkan som följd. Vi talade om nödvändigheten av akademisk frihet – att bygga förtroende och utmana auktoriteter – som samtidigt går hand i hand med akademiskt ansvar – att vara öppna, adressera samhällsutmaningar och tillhandahålla kunskap. Särskilt intressant var dock diskussionen om utmaningar, även om det knappast var någon överraskning att universiteten på många olika håll i världen idag erfar ett ökande tryck, såväl från regeringar som från industri. Flera vittnade om att inte minst det senare hotar grundforskningen, genom kraven på innovation och snabba resultat. Vi diskuterade också den djupt problematiska politisering av universiteten som vi hittills sett bland annat i Storbritannien och USA, med starka konflikter mellan olika intressegrupper. Apropå ämnen i tiden: kultur- och värdefrågor genomsyrar idag verkligen på nytt universiteten världen över.

Imorgon reser KI:s rektor Ole Petter Ottersen och jag tidigt till Tokyo för ett möte med Tokyouniversitetets rektor Makoto Gonokami. Sedan vidtar ett tredagarsseminarium inom ramen för MIRAI-samarbetet, där en rad forskare från Stockholms universitet också deltar. Förutom paneldiskussioner i plenum hålls också fyra specialiserade workshops, kring hållbar utveckling, materialvetenskaper, åldrande och innovation. MIRAI-seminariet inleds med det officiella undertecknandet av ett japansk-svenskt ”joint statement” om ökat samarbete inom vetenskap och teknologi och avslutas med en jubileumsbankett för att fira 150 år av diplomatiska relationer mellan Japan och Sverige.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar