Magna Charta Universitatum 2020

I veckan som gått har Magna Charta Observatory haft sin årliga konferens i Bologna, där jag deltagit tillsammans med en handfull svenska kollegor. Temat kunde inte ha varit mer aktuellt: Universities engaging with Society in Turbulent Times. Chris Brink, tidigare rektor i Newcastle, gav en kraftfull plädering för universitetens samhällsansvar och hur det kan fyllas – det handlar om både ”responsibility” och ”responsiveness”. Han följdes av Ronald Daniels, rektor vid Johns Hopkins-universitetet och författare bland annat till What Universities Owe Democracy, som fokuserade just på demokratins och universitetens ömsesidiga ansvar. Bland talarna fanns även Sibongile Muthwa, rektor vid Nelson Mandela-universitetet i Sydafrika, och Roman Gryniuk, rektor för Vasyl’ Stus Donetsk National University i Ukraina, som vidgade horisonten väsentligt från det anglosaxiska perspektivet. Det är viktigare än någonsin i tider av pånyttfödd nationalism att minnas att universitetens uppdrag är globalt, inte minst i krig och kris. 

Efter en intensiv konferens avslutades veckan med den högtidliga signeringen av Magna Charta Universitatum 2020, en ceremoni som fått skjutas upp på grund av pandemin. Det är inte frågan om ett ”nytt Magna Charta”, utan om ett tillägg till det ursprungliga dokumentet från 1988, som då från Stockholms universitet signerades av Inge Jonsson. Tillägget betonar just universitetens nödvändiga ansvar och gensvar för att bidra till samhällets utveckling – ett uppdrag som endast kan fyllas genom autonomi och akademisk frihet. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Grundforskningen på valdagen

Förra lördagen firade Göran Gustafssonstiftelsen sitt 30-årsjubileum i Stadshuset. Det föregicks av en eftermiddag på KVA, även tillgänglig online, med föreläsningar av ett antal pristagare följd av en paneldebatt om forskningens förutsättningar och finansiering. En vecka senare intog vetenskapen återigen Stadshuset, nu i form av Karolinska institutets promotionshögtid med rekordmånga nya doktorer. Som en minsta gemensam nämnare mellan dessa bägge evenemang löper frågan om grundforskningen – inte minst som förutsättning för att finna lösningar vid samhällskriser och andra utmaningar, där det snabba framtagandet av vacciner vid den ännu pågående pandemin numera är standardexemplet. Grundforskningen hamnade också i fokus på ett schweizisk-svenskt seminarium som nyligen ägde rum i Zürich med anledning av 100-årsjubileet av Einsteins Nobelpris, med deltagande av ett antal företagsledare, innovationsmyndigheter och statssekreterare samt universitetsrektorer. Temat var innovation – men VD för Roche stack ut hakan genom att förorda att alla statliga medel borde riktas mot att säkra grundforskningen. Även ordföranden för den schweiziska rektorskonferensen betonade det starka – och inte sällan förbisedda – sambandet mellan grundforskning och innovation. Politisk klåfingrighet som på kort sikt vill styra forskningen hit eller dit för att snabbt lösa den ena eller andra samhällsutmaningen riskerar däremot att kortsluta vetenskapens nödvändiga långsiktighet. 

Idag, på den svenska valdagen, kan man konstatera inte bara att forskningen i hög grad lyst med sin frånvaro i valdebatten – så brukar det ju vara – men också att många aktuella ställningstaganden från politikerna går stick i stäv mot vad forskningen faktiskt visat i olika frågor, inte minst klimatfrågan. Det är bara att hoppas att vår kommande regering väljer ett mer långsiktigt perspektiv, i synnerhet inför arbetet med nästa forskningspolitiska proposition. Där är något av det viktigaste att återigen påminna just om grundforskningens helt avgörande betydelse. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Hösttermin

Så har en vecka gått sedan välkomstdagen, och campus är åter välfyllt av studenter och medarbetare – precis som det ska vara i läsårsstarten. Denna hösttermin har Stockholms universitet glädjen att välkomna 35 455 nya studenter som registrerat sig för studier på kurser eller program. Särskilt vid höstens terminsstart är luften fylld av förväntan, och det vimlar av folk som både försöker hitta rätt rent fysiskt och finna sig till rätta i studentlivet. 

Men det är lika svårt som vanligt att få tag på studentbostad i Stockholm, och denna höst har vi rektorer i Stockholm trio och på Södertörns högskola gjort gemensam sak med SSCO för att i en debattartikel påminna om att detta efter så många år fortfarande är en olöst fråga. 

Universitetsledningen för sin del inledde veckan med ett möte på vår fältstation Tovetorp, där vi bland annat diskuterade regeringens uppdrag till lärosätena att under hösten genomlysa utbudet av utbildningar för omställning och livslångt lärande, som jag skrivit om i universitetets nyhetsbrev och som det kommer att finnas anledning att återkomma till.

Det är också en fråga som diskuteras både bland omställningsorganisationerna och lärosätena, och den kräver mycket dialog och samverkan mellan alla parter. Och som både flera av oss rektorer och andra debattörer påpekat i olika sammanhang är det förödande om de unga som behöver utbildning trängs ut av äldre studenter som behöver omställning. Bägges behov är givetvis legitima, men för att undvika denna konkurrens och bli fullt ut fungerande måste reformen finansieras.  

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Östersjödagen – och Tvärminne 120 år

Idag är det Östersjödagen. Jag har firat den på Helsingfors universitets 120-årsjubilerande forskningsstation Tvärminne, systerstation till vårt eget Askölaboratorium. Tillsammans med rektor Sari Lindblom från Helsingfors, som också firade Askös 60-årsjubileum på plats i juni, har jag fått ta del av ett digert och spännande program, med fokus på presentationen av vårt nya samarbete Coast Clim, som vidgar samarbetet kring vårt unika innanhav till att också inkludera atmosfärsforskning. Det forskarna nu tar sig an är att beskriva och besvara frågan om kustens roll när det gäller biologisk mångfald och klimat – de två dominerande utmaningarna på vår planet. Ambitionen är också att stödja beslut i samhället – en påminnelse om universitetets unika uppgift att utveckla ny kunskap i sin egen rätt, men också för samhällets utveckling. På Tvärminne etableras dessutom nu ett nytt centrum för ”vetenskapsfostran”, där skolungdomar ges möjligheten att bli havsforskare för en dag. På plats på Tvärminne fanns även, förutom HU:s forskningsfartyg Augusta, även vårt eget Electra, vilka – liksom forskningen vid våra två universitet och fältstationer – även kompletterar varandra väl. Det blev ett inspirerande startskott för fortsatt samarbete, och en passande inledning på ett nytt läsår, präglat av förväntan och förhoppningar. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Politik och akademi, i Danmark och i Almedalen

Jag skriver detta i Danmark, där jag tillbringat de senaste tre dagarna. Först på SUHF:s internat med styrelsen, som vartannat år brukar åka på studieresa; nu var det på grund av pandemin tre år sedan sist, då vi var i Berlin. I år valde vi alltså att besöka vår systerorganisation Danske Universiteter i Köpenhamn, där vi fick en fyllig introduktion till de frågor som rent allmänt står på agendan i Danmark, men också specifika dragningar bland annat om forskningsfinansieringen och dess utmaningar och om systemet för politisk styrning av danska universitet. Därefter fortsatte jag direkt till Middelfart på Fyn, där Aarhus universitets styrelse höll sitt årliga internat.

Flera teman gick – naturligt nog – igen mellan de båda internaten, såsom den aktuella danska utflyttningsreformen avsedd att sprida utbildningar över hela landet. Vissa ramar var givna, men de åtta universiteten har i övrigt valt att göra en egen överenskommelse kring vad som ska flytta eller läggas ned. Det ingick också i bilden att universiteten i de stora städerna fått ett beting att dra ner eller flytta ut sin verksamhet, i syfte att få fler studenter att studera på landsbygden. Återkommande var också humanioras trängda ställning i vårt grannland – i nedläggningstider är det gärna där man skär först, vilket ökar pressen efter flera tidigare reformer som redan slagit hårt mot de humanistiska ämnena. Intressant nog fick vi på Aarhusinternatet också besök av departementschefen, som gav en lägesbild från sin horisont. Det handlade om forskningsfinansiering – bland annat om balansen mellan offentlig och privat finansiering, om utmaningsdriven forskning och hur strategiska prioriteringar bäst görs – om akademisk frihet och om vikten att möta samhällets behov med utbildningar på alla nivåer. Det är uppenbart så att de centrala frågorna på agendan i hög grad är desamma i våra grannländer, om än ibland med lite olika tonvikt. Jag återvänder hem fylld av intryck och med en hel del nya perspektiv att begrunda över sommaren.

I början av nästa vecka gör jag ett par dagars visit i Almedalen, där SUHF arrangerar ett antal seminarier. Först ut är presentationen av en rapport om hat och hot mot forskare, som tagits fram i samarbete med SULF och Nationella sekretariatet för genusforskning. Så har SUHF sitt traditionsenliga eftermiddagsseminarium, denna gång uppdelat i tre kortseminarier på teman motiverade av att det är valår: ”Vad vill regeringen och näringslivet ha ut av högskolan?”, ”Vad behöver högskolan för att säkra kompetensförsörjningen?” samt ”Släpp högskolan fri, är det svårt?”. Slutligen har vi också vårt årliga gemensamma seminarium med SFS, i år på temat ”Är den akademiska friheten hotad?”. Det blir med all säkerhet intensiva dagar, som för min del avslutar en sällsynt hektisk termin.

Men redan nu vill jag passa på att önska alla läsare av denna blogg en riktigt god, vilsam och inspirerande sommarledighet!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Kärnvärden – ett fortlöpande samtal

Vid Stockholms universitet har vi nu i dagarna tre stått värdar för en internationell workshop arrangerad tillsammans med Magna Charta Observatory, för att utveckla arbetet med ”Living Values” – där vi deltog i pilotomgången 2018 med diskussioner om akademiska kärnvärden i samband med framtagandet av strategin 2019–2022, och identifieringen av specifika värden för Stockholms universitet: kunskap, upplysning och sanningssökande. 

Efter ett uppehåll under pandemin står nu ett antal nya universitet runtom i världen redo att påbörja ett liknande arbete, och ett syfte med workshopen har varit att utgöra mötesplats mellan dem och de externa ”ambassadörer” som från Magna Chartas sida står redo att följa och stödja dem. Det har varit dagar av intensivt erfarenhetsutbyte ur olika perspektiv. 

Därtill var två välkända företrädare för akademiska kärnvärden inbjudna som talare. Dels Liviu Matei, nu vid Kings College London men med lång erfarenhet inte minst som Provost vid Central European University, tidigare i Budapest men nu i Wien, där han brottats med autonomifrågorna i praktiken. Han talade bland annat om värdekonflikter och spänningar, som komplicerar autonomiarbetet när det drivs på en generell nivå, men använde också Rubiks kub som metafor för de akademiska kärnvärdena – de har många facetter, och det finns en risk att fastna vid endast en eller ett par av dem. Bland annat berörde han spänningarna mellan autonomi och akademisk frihet, eller mellan autonomi och excellenssträvan.

Dels Rob Quinn, grundare och direktör för Scholars at Risk, som i sitt anförande särskilt fokuserade på akademisk frihet, och gav en rik översikt över definitionsfrågor, som är mer komplicerade än man kan tro. Därnäst datafrågor, bland annat V-DEM (Varieties of Democracy) som bland annat rymmer Academic Freedom Index, med fem indikatorer: ”Freedom to research and teach, Freedom of academic exchange and dissemination, Institutional autonomy, Campus integrity, Freedom of academic and cultural expression”. Slutligen talade han om implementeringsfrågor, vilket givetvis är den största utmaningen. 

Workshopen visar tydligt behovet av återkommande reflektion, både inom våra universitet, nationellt och internationellt, över de akademiska kärnvärden vi ibland kanske alltför lätt tar för givna. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Askö 60 år – och avtal med Helsingfors

Askölaboratoriet, vår fältstation på Askö i Trosa skärgård, har nu i dagarna två firat sextioårsjubileum – ett år för sent, bör det tilläggas, på grund av pandemin. Det var fantastiskt att äntligen kunna genomföra firandet på plats på Askö och – som en kollega skrev till mig idag – både imponerande och inspirerande! 

Igår hedrades vi under hela programmet av kronprinsessan Victorias närvaro, vilket var en stor glädje för alla; hon är en lika kunnig som engagerad frågeställare som både stimulerar och sporrar till goda diskussioner. Hon delade också ut Östersjöakutens pris till Bengt-Owe Janssons och Ann-Mari Janssons minne, till Johan Eklöf och Malin Jonell. Under den mer ceremoniella delen av programmet skrev rektor Sari Lindblom från Helsingfors universitet och jag även under ett samarbetsavtal, som efter nära tio år av gott samarbete nu också formellt befäster det strategiska partnerskapet mellan våra två universitet, där relationen mellan fältstationerna i Askö respektive Tvärminne utgör ett nav – den senare firar sitt 120-årsjubileum i augusti då det blir nytt rektorsmöte. 

Programmet var annars organiserat utifrån sju stationer: en presentation av R/V Electra – ett litet forskningsfartyg med stor kapacitet; en demonstration av forskningssamarbetet med KTH om marin robotik; det nya programmet CoastClim i samarbete med Helsingfors, om hur forskningen kring kust och klimat hänger samman; arbetet kring kartläggning och restaurering av grunda vikar; en forskningsexposé om Östersjöns tångskog; en presentation om miljöövervakningen som grunden för forskningens kunskap om havet; läget för hotade fiskarter i Östersjön samt möjliga åtgärder. 

Från Helsingfors gladdes vi också åt närvaron, förutom av rektor, av en stor delegation från vårt systeruniversitet, bland annat prorektor Tom Bölling, samt från finska privata forskningsstiftelser. Dessutom var vi särskilt glada att få välkomna ledamöter från Konung Carl XVI Gustafs fond för forskning och utbildning, förvaltad av Wallenbergstiftelserna, som på regelbunden basis delat ut medel till arbetet på fältstationen och nu kunde få en inblick i hur de generösa bidragen förvaltats. 

I dag fylldes så Askö av forskare från olika stadier i fältstationens historia – och det är på sätt och vis det allra viktigaste inslaget i jubileumsfirandet: att från verksamhetens sida blicka både bakåt och framåt. Som rektor är jag både stolt och glad över vår starka fältstation på Askö, som jag är övertygad om kommer att spela en central roll även framöver, såväl för Östersjöforskningen som sådan och för Helsingforssamarbetet som för studenter, beslutsfattare och allmänhet som via Östersjöcentrum och Askö kan vidga sin kunskap och förståelse om vårt unika innanhav. Grattis, Askö! 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

En vecka med Stockholm +50 – och mycket annat

När jag blickar tillbaka på veckan som gått kan jag konstatera att den för min del nog varit terminens mest intensiva. En höjdpunkt var promotions- och installationshögtiden för doktorer och professorer från det akademiska året 2019–2020 – en strålande glad fest i Stadshuset efter flera års väntan. 

Stockholms universitet anordnade även tillsammans med University College London ett välbesökt webinarium om öppen vetenskap, med 450 registrerade deltagare från inte mindre än 28 länder. Själv hade jag glädjen att inledningstala om övergången till öppen tillgång, där akademin behöver återta sitt ansvar för vetenskaplig publicering från de kommersiella aktörerna. Även Wilhelm Widmark betonade i sitt anförande att perioden med transformativa avtal riskerar att permanentas. En lång rad talare från olika håll belyste sedan dessa ytterst komplexa frågor ur skilda perspektiv. Internationella dialoger av detta slag är nödvändiga om en förändring ska komma till stånd. 

Juridicum har under veckan anordnat flera internationella konferenser. Inom ramen för sitt välutvecklade samarbete med Institute of European and Comparative Law i Oxford arrangerade Stockholm Centre for Commercial Law en gemensam konferens, Global Trends in Arbitration, med ett rikt program som lockade de främsta företrädarna för området till Stockholm. Stockholms miljörättscentrum arrangerade också Symposium on the Law for Security and Sustainable Development, med fokus på högst aktuella frågor om bland annat miljö och hållbarhet vid väpnade konflikter, som jag hade glädjen att få inviga – en av de officiella förkonferenserna till Stockholm +50. Att denna FN-konferens för att fira minnet av Stockholmskonferensen 1972 gick av stapeln under veckan torde inte ha undgått någon som rört sig i staden.

Med anledning av Stockholm +50 arrangerades även SU:s Hållbarhetsforum under Johan Kuylenstiernas ledning, denna gång tillsammans med KI, KTH och SEI, som en av de officiella förkonferenserna på temat Sustainable Planet – Sustainable Health – How Science-Based Solutions can Drive Transformative Change, givetvis med en rad forskare, men även ett brett spektrum av andra talare, som Botswanas president Dr Mokgweetsi E.K Masisi eller Noura Berrouba, ordförande i Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer. Vid denna konferens lanserades även Stockholm Trio for Sustainable Actions, en flerårig gemensam satsning för att utifrån universitetens olika profiler stärka samverkan för ett globalt hållbart samhälle – ett viktigt initiativ för att konkretisera vårt triosamarbete inom ett prioriterat område för oss alla, som är av största betydelse för samhället. Med anledning av Stockholm +50 var också rektor Teruo Fujii från Tokyos universitet på sitt första besök i Stockholm. Det gav ett välkommet tillfälle att vid en officiell signeringsceremoni förnya vårt viktiga strategiska partnerskapsavtal mellan universitetet i Tokyo och Stockholm trio för en ytterligare femårsperiod.

Mycket kritik har riktats från olika håll mot att Stockholm +50 inte formulerat några skarpa budskap, och därmed riskerar att bli en tom symbol snarare än ett steg mot nödvändig förändring. Det är lätt att vara kritisk. Trots det är jag återigen övertygad om att möten och internationell dialog ger en god och nödvändig grund för gemensam handling. Åsa Persson, forskningsledare på Stockholm Environment Institute, betonade till exempel de viktiga diskussionerna om ansvarsutkrävande, vilket förutsätter transparens, liksom det konkreta förslaget om en global färdplan för cirkulär ekonomi, något som kräver internationellt samarbete. Jag hoppas att alla dessa goda initiativ ska ge ringar på vattnet – där vi som universitet har en nyckelroll att spela i kraft av våra kärnuppdrag: forskning, utbildning och samverkan. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Studenter till strid mot produktivitetsavdraget

Idag gick Sveriges förenade studentkårer tillsammans med Moderata studenter och Socialdemokratiska studentförbundet ut i en gemensam debattartikel om att avskaffa produktivitetsavdraget. Denna 90-talsuppfinning, som tillkom för att effektivisera och hålla nere de offentliga utgifterna, medför att 1–2% årligen dras av från statsanslaget till myndigheterna – inklusive universitet och högskolor. Problemet är bara att utbildning inte låter sig rationaliseras på samma sätt som exempelvis i tjänstesektorn. Avdraget har lett till en gradvis urholkning av de så kallade prislapparna – ersättningsbeloppen till högre utbildning – under snart tre decennier. SULF har i sin tidigare rapport ”Systemfel i kunskapsfabriken – om urholkningen av ersättningen till högre utbildning” räknat fram att de flesta prislappar tappat ca 40-50% i värde sedan de infördes på grund av samtidiga löne- och kostnadsökningar. Studenter och lärare behöver snarare mer av både tid och resurser för en riktigt bra utbildning – en investering i samhällets framtid. Universitet och högskolor har därför under många år argumenterat för ett slopande av produktivitetsavdraget för den högre utbildningen, en argumentation som dock klingat ohörd. Kåre Bremer skrev en rektorsblogg på temat för tio år sedan, och jag kan bara instämma i hans slutsats: Sverige har råd med en bättre högre utbildning. När nu också studenterna själva tar till orda är det hög tid för politisk handling.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Svenska lärosäten och akademisk frihet

Statsvetenskaplig tidskrift nr 1/2022 har som tema Svenska lärosäten. Det innehåller aktuell forskning som sätter lärosätenas kärnverksamhet och styrning i perspektiv, och borde vara obligatorisk läsning såväl för oss som är verksamma på olika nivåer inom universitet och högskolor som för våra beslutsfattare. 

Numret tar sitt avstamp i 2020 års forskningspolitiska proposition, där redaktörerna uppmärksamt noterat att ordet ”frihet” fått ersätta den centrala position som ”samverkan” intog i propositionen 2016. Detta givetvis med utgångspunkt i förslaget, nu beslutat av riksdagen, att föra in den akademiska friheten i högskolelagen. Begreppet utforskas här ur olika vinklar, bland annat i relation till kollegialiteten, som befinner sig under avveckling vid svenska lärosäten om man får tro artikelförfattarna. Deras poäng är, enligt en krönika i dagens SvD, ”att akademisk verksamhet inte kan styras som vore den en myndighet eller ett företag”. Samtidigt är ju, vilket krönikören också uppmärksammar, lärosätena paradoxalt nog med få undantag just myndigheter. 

Honnörsord som akademisk frihet riskerar också lätt att förlora sin substans när de laddas med olika innehåll beroende på avsikt och avsändare. Det är därför välgörande att läsa ett antal forskningsbidrag som benar ut begreppen och analyserar den historiska utvecklingen, detta på ett område som snarare brukar domineras av mer eller mindre välinformerade debattörer. Förhoppningsvis kan denna forskning också stimulera mer nyanserade diskussioner både inom och utanför sektorn.

Samtidigt är utvecklingen på området rörlig materia. Senast i förra veckan lanserade SFS, SUHF och SULF gemensamt ett förslag till komplettering i regeringsformen för att grundlagsskydda den akademiska friheten i hela högskolans verksamhet. Avsikten med förslaget är att styra undan från diverse särintressen och långsiktigt värna om och främja det fria tankeutbytet och både den högre utbildningens och forskningens frihet. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar