Ämnet genusvetenskap

SUHF har nu anslutit sig till European University Association i ett kraftfullt fördömande av det särskilda regeringsdekret i Ungern som hotar genusvetenskapen i landet med nedläggning. Dekretet har uppmärksammats på många håll, både i och utanför Europa. Bland andra har Genusakademien vid Stockholms universitet protesterat mot detta ingrepp i den akademiska friheten. Går förslaget igenom är det en statlig intervention i universitetens autonomi utan tidigare motstycke i modern tid i Europa.

Man behöver dock inte blicka så långt som till Ungern för att se att genusvetenskapen på flera håll befinner sig i blåsväder. I svensk press på senare tid har ämnet ofta fått sin släng av sleven, i form av diverse utfall mot genus som ett slags överordnad ideologi som idag har antagits invadera universiteten.

Ett felslut som många skribenter gör sig skyldiga till är att blanda ihop ämnet genusvetenskap med det statliga jämställdhetsarbetet, liksom med jämställdhetsfrågor mer allmänt. Till viss del bottnar detta i en bristande rågång mellan genusvetenskap och jämställdhetsarbete, vilket bland annat har sin grund i den tidigare regeringens särskilda uppdrag åt Nationella sekretariatet för genusforskning att bistå lärosätena i landet i deras jämställdhetsintegreringsarbete. Men när Genusakademien på Stockholms universitet höll på att bli indragen i jämställdhetsintegreringsarbetet kom protester från denna, med invändningen att genusforskarna är just forskare, inte jämställdhetsansvariga på lärosätet.

All forskning som rör politiskt kontroversiella ämnen har sin egen särskilda problematik, där aktivism och forskning emellanåt blandas samman. Men liksom för varje annat humanvetenskapligt ämne är huvuduppgiften för genusvetenskapen att bättre söka förstå och förklara mänskliga och samhälleliga sammanhang inom sitt forskningsfält – frågor om kön och genus är därtill idag högaktuella i samhällsdebatten. Och liksom varje annan mänsklig och samhällelig företeelse förtjänar genusfrågorna att inte bara ägnas bredsidor i dagspressen, utan seriösa vetenskapliga studier. Sådana är nödvändiga, i Sverige såväl som i Ungern.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Möten i Japan

Sedan några dagar befinner jag mig i Kyoto, där Sweden-Japan University and Research Leadership Summit just har hållits, med ett antal svenska och japanska rektorer och forskningsfinansiärer, i närvaro av den svenske ambassadören och den biträdande japanske forskningsministern. Det var en uppföljning av Japan-Sweden University President’s summit 2015, som blev startskottet för MIRAI-samarbetet mellan 15 svenska och japanska universitet där Stockholms universitet också deltar, och som också var en pusselbit i uppbyggnaden av det strategiska partnerskap vi tillsammans med KI och KTH har ingått med University of Tokyo.

Just nu pågår STS Forum (Science and Technology for Society) här i Kyoto, en årlig kongress som samlar ca 1500 deltagare från akademi, näringsliv, offentlig sektor och politik. Den inleddes storstilat av Japans premiärminister Shinzo Abe, vilket säger något om dess tyngd som evenemang. Som ofta i detta slags breda samlingar är panelerna av något blandad kvalitet, men som omvärldsbevakning är det svårslaget. Här kan man vara säker på att alla ämnen i tiden och buzzwords under uppsegling passerar revy.

Här hålls också specialmöten, exempelvis för rektorer, där jag igår deltog i en intressant diskussion om universitetens specifika kultur med kollegor från hela världen. Vi diskuterade framgångsfaktorer, där vi var påfallande eniga oberoende av geografisk hemvist. Främst gäller det strävan efter excellens, men inte bara individuell, utan om att bygga starka miljöer och därmed ägna stor omsorg åt rekryteringar. Vi diskuterade vikten av fokus på vårt kärnuppdrag, forskning och utbildning, med samverkan som följd. Vi talade om nödvändigheten av akademisk frihet – att bygga förtroende och utmana auktoriteter – som samtidigt går hand i hand med akademiskt ansvar – att vara öppna, adressera samhällsutmaningar och tillhandahålla kunskap. Särskilt intressant var dock diskussionen om utmaningar, även om det knappast var någon överraskning att universiteten på många olika håll i världen idag erfar ett ökande tryck, såväl från regeringar som från industri. Flera vittnade om att inte minst det senare hotar grundforskningen, genom kraven på innovation och snabba resultat. Vi diskuterade också den djupt problematiska politisering av universiteten som vi hittills sett bland annat i Storbritannien och USA, med starka konflikter mellan olika intressegrupper. Apropå ämnen i tiden: kultur- och värdefrågor genomsyrar idag verkligen på nytt universiteten världen över.

Imorgon reser KI:s rektor Ole Petter Ottersen och jag tidigt till Tokyo för ett möte med Tokyouniversitetets rektor Makoto Gonokami. Sedan vidtar ett tredagarsseminarium inom ramen för MIRAI-samarbetet, där en rad forskare från Stockholms universitet också deltar. Förutom paneldiskussioner i plenum hålls också fyra specialiserade workshops, kring hållbar utveckling, materialvetenskaper, åldrande och innovation. MIRAI-seminariet inleds med det officiella undertecknandet av ett japansk-svenskt ”joint statement” om ökat samarbete inom vetenskap och teknologi och avslutas med en jubileumsbankett för att fira 150 år av diplomatiska relationer mellan Japan och Sverige.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fem KAW-projekt till Stockholms universitet

Idag offentliggjordes de totalt 22 projektbidrag som i år delas ut av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Av dem går hela fem till Stockholms universitet, om totalt närmare 164 mnkr: till Alexey Amunts vid Institutionen för biokemi och biofysik, Henrik Cederquist vid Fysikum, Ulrich Häusserman vid Institutionen för material- och miljökemi, Hiranya Peiris vid Fysikum samt Kálmán Szabó vid Institutionen för organisk kemi. Utfallet är imponerande, och jag vill varmt gratulera våra framgångsrika forskare!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Budgetinternat, universitetsstyrelse och årshögtid

Veckan som gått var sannolikt terminens mest intensiva. Den började med höstens budgetinternat för Områdesövergripande rådet, där vi förutom ekonomi även diskuterade strategier och rekryteringsfrågor. På onsdagen sammanträdde universitetsstyrelsen, som på sin agenda hade bland annat det årliga besöket från Riksrevisionen och beslut om integrering av Stressforskningsinstitutet i Psykologiska institutionen, ett beslut som alla inblandade ställer sig positiva till, och som rymmer stora utvecklingsmöjligheter. Vi fick också ta del av förvaltningschef Eino Örnfeldts perspektiv på verksamhetsstödet efter ett år på posten, som gav många nyttiga insikter inte minst för våra externa ledamöter. Ett särskilt tema på mötet var forskningsinfrastruktur, där rektorsråd Anders Karlhede gjorde en viktig presentation av läget i forskningsinfrastrukturfrågor ur ett nationellt perspektiv – dessa är helt avgörande framöver för svensk forskning. Mötet avslutades också med en presentation av SUBIC (Stockholm University Brain Imaging Centre) av initiativtagaren professor Francisco Lacerda från Institutionen för lingvistik. SUBIC är en infrastruktur helt finansierad av SU – den 12 ton tunga magneten till MRI-scannern lyftes nyligen på plats i Arrheniuslaboratoriet – och nu startar verksamheten i veckan som kommer.
På torsdagen hade vi mottagning för årets heders- och jubeldoktorer på Spökslottet följd av den årliga promotions- och installationshögtiden i Stockholms stadshus på fredagen, då vi firar våra hedersdoktorer, jubeldoktorerna som firar 50-årsjubileum, alla nya doktorer och nya professorer, samt uppmärksammar framstående pedagoger genom priset ”Årets lärare”, samt dem som ”på ett betydande sätt bidragit till att stärka Stockholms universitet” och därmed belönas med medalj. Det är det akademiska årets höjdpunkt, och jag vill än en gång gratulera och tacka så varmt för alla betydelsefulla insatser för Stockholms universitet!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Första spadtag för Accelerator

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Magna Charta Universitatum i Salamanca

Magna Charta Universitatum fyller 30 år och firar med konferens i Salamanca, där universitetet i år fyller 800, vilket firas med stor pompa och ståt, bland annat med akademisk procession genom staden i närvaro av det spanska kungaparet. Konferenstemat är akademiska kärnvärden, och de tio pilotuniversiteten från hela världen, varav Stockholms universitet är ett, har i olika workshops redovisat resultaten av vårt arbete. Inget pilotuniversitet är det andra likt – men alla är vi eniga om att arbetet med piloten på olika sätt berikat vår verksamhet och våra diskussioner inom universiteten – det senare är nog det allra viktigaste. Nu lanserar Magna Charta Living Values på bred front för att stimulera arbetet med värdefrågor.

Det var först dagarna innan jag reste hit som jag fick ta del av det omfattande material som blivit resultatet av alla diskussioner inom institutionerna, i studentkåren och på de olika avdelningarna inom den centrala förvaltningen på Stockholms universitet. Jag är glad över det stora intresset och engagemanget, och över de många insiktsfulla och uppfordrande kommentarer som vi i ledningen fått ta del av. Att de specifika kärnvärdena för Stockholms universitet behöver ses över är uppenbart, men den stora uppslutningen kring Magna Chartas fundamentala kärnvärden, allra främst autonomi och akademisk frihet, är lika tydlig. Den är också viktig, det märks inte minst här i Salamanca där jag träffar rektorskollegor från länder där dessa kärnvärden idag på olika sätt ifrågasätts och undermineras. För dem är den internationella akademiska gemenskapen och det stöd de där kan hämta av största betydelse. Idag signerar ytterligare ett knappt hundratal universitet från hela världen Magna Charta-deklarationen, som därmed har över 900 undertecknare. Vid Stockholms universitet, som undertecknade Magna Charta redan när det begav sig 1988, fortsätter arbetet – närmast med att se på det förslag till reviderade centrala strategier som vi är i färd med att arbeta fram, i ljuset av Living Values-arbetet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Konferens och möten i Bryssel

Prorektor och jag har tillsammans med chefen för Avdelningen för forskningsstöd Maryam Hansson Edalat besökt Bryssel. Vi träffade företrädare för Sveriges ständiga representation, Sveriges forsknings- och innovationskontor samt Stockholms regionkontor för att diskutera aktuella frågor i Europapolitiken av relevans för lärosätena i Sverige och Stockholmsregionen. Vi utnyttjar idag inte fullt ut de möjligheter som ryms i Horizon 2020 och de nya som Horizon Europe kommer att erbjuda. Även i regionen har vi som lärosäten mycket att hämta på en mer aktiv hållning i Europa.

Vi träffade även generalsekreteraren Lesley Wilson och medarbetare från European University Association, ett universitetsnätverk där Stockholms universitet är medlemmar, och fick inblick bland annat i hur politiska spänningar inom Europa påverkar samarbetet mellan universiteten – aktuellt för oss på Stockholms universitet i arbetet med våra kärnvärden. Till sist träffade vi också direktören för Science|Business Simon Pickard, ett nätverk där KI och KTH är medlemmar, som bland annat regelbundet publicerar välinformerade rapporter i skärningspunkten mellan forskning, näringsliv och policy, på senare tid bland annat om e-hälsa, ojämlikhet i hälsa eller livsvetenskaper.

Igår hölls ett rektorsseminarium om öppen vetenskap anordnat av UNICA-nätverket för Europas huvudstadsuniversitet, där jag deltog i en paneldiskussion om betydelsen av akademiskt ledarskap i övergången till öppen vetenskap. Seminariet hade många intressanta inslag, som nationalekonomen Ted Bergstroms diskussion av affärsmodellerna bakom nuvarande system och vad som kan förändra dem. Särskilt intressant var också det tydliga stöd i den kritiska övergångsfas där vi nu befinner oss som framkom i det avslutande anförandet av Kurt Vandenberghe från EU-kommissionen.

Seminariet följdes av en högtidlig öppning av det akademiska året för Université Libre de Bruxelles, som exceptionellt nog ägde rum i EU-parlamentet. Temat var Kunskapens Europa, med bland andra kommissionären för forskning och innovation Carlos Moedas som talare. Det europeiska samarbetet inom både forskning och högre utbildning har varit av stor betydelse för hela Europa – ERC:s drygt tio år och Erasmusutbytets drygt trettio är goda exempel på dessa framgångar. Moedas pläderade med kraft för att denna utveckling, som nu ifrågasätts på vissa håll, istället behöver fortsätta och stärkas.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar