UHR:s GD har avgått

Igår möttes vi av nyheten att UHR:s generaldirektör Karin Röding har avgått, som en följd av alla turer kring högskoleprovet. Den förordningsförändring som avses träda i kraft imorgon, där hela ansvaret läggs på UHR för provets genomförande – under såväl höst (då UHR ju redan ställt in provet) som vår – blev avgörande för hennes avgångsbeslut, liksom beslutet att tillsätta en nationell samordnare knuten till UHR – med det dubbla uppdraget att säkra provets genomförande på ett smittsäkert vis samt att utreda frågan om att långsiktigt placera ansvaret gällande provet på en myndighet i stället för som nu på en provansvarig (UHR) och 21 provanordnande lärosäten – där gränsdragningen mellan GD och nationell samordnare inte är självklar.

Jag har skrivit om högskoleprovet i en tidigare blogg. Såväl Stockholms universitet – det lärosäte som haft ansvaret för det största antalet provdeltagare (omkring 1/3 av det totala antalet, dvs i normalfallet ungefär 16 000  skrivande) – som övriga provanordnande lärosäten har under åren haft ett mycket gott samarbete med UHR kring provet. I år, då pandemin ställt oss alla på svåra prov i att ta fram underlag och göra bedömningar, har Karin Röding hela tiden med stor integritet och kunskap fört en aktiv och konstruktiv dialog med oss provanordnare och visat den största respekt för våra bedömningar, vilka uteslutande dikterats av smittskyddshänsyn. Jag beklagar djupt Karin Rödings avgång.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

SU välkomnar sin första SAR-forskare

Stockholms universitet har just tagit emot den första SAR-forskaren vid lärosätet. SAR – Scholars at Risk – är ett internationellt nätverk som arbetar för att värna akademisk frihet och ge skydd åt riskutsatta forskare, hittills företrädesvis inom humaniora och samhällsvetenskap. I Sverige koordineras den svenska sektionen – som har 21 lärosäten samt Kungl. Vitterhetsakademien som medlemmar – från Göteborgs universitet. Under 2018-2020 har SAR åtnjutit bidrag från Riksbankens Jubileumsfond, som medfinansierar behövande forskares placeringar vid svenska lärosäten med 50%. Nu går finansieringsperioden mot sitt slut, samtidigt som behovet knappast minskar – tvärtom. SAR behöver nu både bredda nätverket till alla vetenskapsområden och finna en mer långsiktig finansieringsmodell. i Tyskland finansieras exempelvis verksamheten av Alexander von Humboldt Stiftung med stöd från tyska UD, i Frankrike genom Collège de France. SAR-Sverige ingår idag också via GU i ett Horizon 2020-projekt, Inspireeurope, som syftar till att skapa en samverkansplattform för såväl insatser till stöd för riskutsatta forskare som policypåverkan. Rektorerna för lärosäten engagerade i SAR, liksom handläggarnätverket, kommer att diskutera denna angelägna fråga vidare framöver. Under tiden gläder vi oss vid SU åt att, tack vare RJ:s generösa finansiering, ha kunnat möjliggöra för en riskutsatt internationell forskare att under det kommande året fortsätta sin gärning här i Stockholm.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Att styra ämneslärarutbildningar

Idag har Riksrevisionen publicerat en rapport om styrningen av ämneslärarutbildningar, där man granskat tre lärosäten: Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet. Rapporten konstaterar att ämneslärarutbildningarna är omfattande och svåra att styra, vilket kräver ett stort jämkningsarbete inom respektive lärosäte. Utbildningen vid Stockholms universitet är i särklass störst bland de tre, och det är därför föga förvånande att utredningen ser störst behov av förbättring här; Riksrevisionen påpekar att organisationen är komplex och samordningen komplicerad – mer än 30 institutioner totalt är inblandade i lärarutbildningarna.

Lärarutbildningarna och deras styrning har kontinuerligt utvecklats och justerats alltsedan Lärarhögskolan införlivades med Stockholms universitet för drygt tio år sedan. Kritiken från Riksrevisionen kom knappast heller som en blixt från en klar himmel. Redan i våras tillsatte rektor en utredning angående lärarutbildningens organisation, med uppdraget att ta fram en ny styrmodell för samtliga lärarutbildningar för att ersätta dagens tämligen otympliga system. Utredningen, som leds av prorektor, ska avge sin slutrapport 15 oktober, för att därefter remitteras till universitetets båda områden för synpunkter.

Samtidigt är det värt att påminna om, vilket prorektor också påpekat i ett uttalande, att trots utmaningarna i att samordna dem har UKÄ:s kvalitetsutvärderingar av ämneslärarutbildningarna visat att universitetet har övervägande hög kvalitet i sina utbildningar. Återstår att förenkla och förbättra styrningen, och här välkomnar vi Riksrevisionens granskning som stöd i vårt pågående utvecklingsarbete.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Inför höstterminen

Denna vecka är merparten av medarbetarna tillbaka efter semestrarna. Under sommaren har det inför höstterminen varit ett visst medialt intresse för ”återöppnandet” – men framför allt har höstens högskoleprovet hamnat i fokus. Stockholms universitet är den största provanordnaren av de 21 lärosäten som delar detta ansvar, med ansvar för en tredjedel av de som regel runt 70 000 provdeltagarna. När Universitets- och högskolerådet under sommaren fick regeringens uppdrag att redogöra för förutsättningarna att genomföra högskoleprovet till hösten var SU:s svar entydigt: vår bedömning var att det inte finns förutsättningar att, med rådande randvillkor, genomföra provet på ett smittsäkert sätt under pågående pandemi. Vi stöder därför fullt ut UHR:s beslut. Högskoleprovet är givetvis viktigt som kompletterande urvalsgrund, i synnerhet för de 15% av de potentiella studenterna som hoppas komma in på översökta utbildningar som de är behöriga för men för vilka deras betyg inte är tillräckliga – högskoleprovet är inte behörighetsgivande. Att regeringen nu hörsammat UHR:s och de 21 lärosätenas förslag om två högskoleprov på våren och ett nästa höst är utmärkt.

Idag öppnar också Stockholms universitets campus delvis igen, efter att ha varit stängt i fem månader. Nya och gamla studenter välkomnas under de närmaste veckorna. Fastighetsavdelningen har lagt ner ett stort arbete under sommaren för att möblera om och säkra den fysiska distanseringen. Det är samtidigt värt att betona att det inte är frågan om en ”återgång till det normala” – eftersom själva normen är förändrad. I ett slag har vi flyttat fram positionerna vad gäller utnyttjandet av digitala möjligheter i undervisningen, och dessa erfarenheter ska vi förstås ta vara på också framgent. Men det är välkommet och välbehövligt att också ha möjlighet att träffas fysiskt, för informellt lärande i mindre grupper, seminarier, laborationer mm. Så kallad ”blended learning” har inte sällan nämnts som en målbild – nu är det plötsligt vardag. Utmaningarna och möjligheterna för våra utbildningar är vår viktigaste fråga framöver.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Besparingar och utvecklingsarbete

Våren för prefekter och chefer vid Stockholms universitet har – förutom av coronakrisen och den digitala vändningen i dess spår – i hög grad bestått av arbete med projektet Ekonomi i balans, som kommer att prägla vår verksamhet under åren som kommer. Vikande studentkullar under flera år – vilket dock nu ser ut att vända – tillsammans med kraftigt ökande hyreskostnader och ökande personalkostnader, inte minst för pensioner, gör att universitetet behöver vidta kraftfulla åtgärder för att nå balans i ekonomin. Detta är nödvändigt, men inte riskfritt – faran är att verksamheten går i stå och allt fokus inriktas på sparande. Därför är det glädjande att se att en rad viktiga utvecklingsinitiativ tagits under våren. Här några exempel:

Det humanvetenskapliga området har – med utgångspunkt i Wallenbergstiftelsernas särskilda satsning på AI-forskning inom HS-området – särskilt arbetat med att utveckla området digital humanvetenskap. Medan flera lärosäten fokuserat på digital humaniora har Stockholms universitet här redan från början tagit ett bredare grepp och inkluderar såväl humanistiska som juridiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på ämnet. Två nya tvärvetenskapliga centrumbildningar har också sjösatts och är i full verksamhet, Centrum för paleogenetik, som precis hann invigas innan pandemin slog till, och Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia, där dock själva invigningen fått skjutas på framtiden. Bland de framåtriktade initiativen kan även nämnas utvecklingen av det sedan länge goda samarbetet med Nordiska museet inom ramen för den Hallwylska professuren, som nu går in i en ny fas efter några år med en gemensam gästprofessor.

Inom det naturvetenskapliga området har ett förslag om en ny centrumbildning för cirkulära system beretts för beslut av områdesnämnd och rektor under hösten. Centrumet ska bland annat ge möjlighet för unga forskare att söka post doc. Arbete pågår också för att utveckla en ny masterutbildning i grön kemi. Vidare har en arbetsgrupp tillsatts med sikte på utvecklandet av nytt centrum i strålningsvetenskap med tillämpningar. Idén till detta centrum har vuxit fram i dialog med Region Stockholm inom ramen för vårt strategiska samarbetsavtal, och det anknyter forskningsmässigt väl till universitetets sjukhusfysikerutbildning. Universitetet har även under våren fått en donation från Curt Bergfors stiftelse avseende en professur i hållbar utveckling vid Stockholms resilienscentrum, med inriktning mot hållbara livsmedelssystem, som nu är under tillsättning.

Inom universitetsförvaltningen pågår likaså ett viktigt utvecklingsarbete inom flera områden, allra tydligast materialiserat genom att en ny kommunikationsavdelning inrättas från den 1 juli, och genom att ansvarsområdet för Avdelningen för forskningsstöd från samma datum utvidgas till att omfatta också samverkansstöd.

Igår hölls terminens avslutande rektorsföredragning, den sista för avgående kårordföranden Martina Cederlid, som dagen till ära bjöd på Piggelinglass i värmen. Med denna bild vill jag önska alla en glad sommar!

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Med konsten som mötesplats

Efter en flygande start i september tvingades Accelerator, Stockholms universitets konsthall, slå igen sina lokaler efter bara ett halvår, när universitetet fick stänga campus och övergå till webbaserad utbildning. Det har dock inte hindrat själva verksamheten. Johanna Gustafsson Fürsts utställning Ympa orden, piska min tunga stod just inför nyöppning i en utvidgad version, som nu istället gjorts tillgänglig genom digitala visningar, och de planerade forskarsamtalen i anslutning till utställningen – nu senast om tvåspråkighet, makt och våld – har kunnat genomföras som välbesökta webbsamtal. Alla dessa finns tillgängliga på Accelerators hemsida.

Tack vare regeringens klartecken för att åter öppna lärosätena, med beaktande av alla nödvändiga begränsningar och riktlinjer från Folkhälsomyndigheten m. fl., kommer Accelerator att kunna öppna på nytt också som fysisk utställningsplats 1 september, varefter det finns möjlighet att under en dryg månad uppleva Johanna Gustafsson Fürsts utställning på plats.

Denna vår, så präglad av pandemin och dess följder, och nu under den senaste tiden av Black Lives Matter med den starka rörelse för mänskliga rättigheter som spritt sig över världen, har samtidigt varit en kraftfull påminnelse om universitetens roll i samhället. Förutom att erbjuda högre utbildning på vetenskaplig grund och bidra till samhällets kunskapsutveckling är det en av universitetets främsta uppgifter att vara samhällsbärare, att vara en oberoende plats i samhället som skapar rum för debatt och öppet meningsutbyte. Just detta är också, med konsten som utgångspunkt, den grundläggande avsikten med Accelerator.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Med fokus på forskningen

Universitetsstyrelsen har haft sitt första sammanträde under Mats Melins ordförandeskap, där Tuula Teeri också valdes till styrelsens vice ordförande. En huvudfråga vid mötet var den årliga redovisningen av forskningsindikatorer för Stockholms universitet. Vad gäller tilldelningen av externa bidrag kommer universitetet mycket väl ut inte minst hos Vetenskapsrådet, liksom på den privata sidan hos Wallenbergstiftelserna, medan det finns en klar förbättringspotential vad gäller EU-medel.

Rapporten undersöker även bibliometriska indikatorer, och visar där ett ökande antal vetenskapliga artiklar författade av forskare vid Stockholms universitet, men också en ökande andel samförfattade artiklar. Särskilt gäller det internationellt samförfattade artiklar, där Stockholms universitet sedan tio år toppar listan bland svenska lärosäten. Att antalet publicerade artiklar ökar är dock i sig inget mått på kvalitet – det är viktigt att hålla i minnet i en publiceringskultur som i hög grad präglas av kvantitativa mått. Samtidigt är Stockholms universitet bland de främsta i Sverige vad gäller citeringsgenomslag. SU toppar listan på andel topp 1% mest citerade artiklar – med 1,6% – och tillsammans med KI och Chalmers även listan på andel topp 10%, med en citeringsgrad på 13%. Vad gäller publicering med öppen tillgång ligger SU i täten i Sverige, med ca 60% under perioden 2014-17, att jämföra med ett nationellt genomsnitt på 52%. Rapporten presenterar data på aggregerad nivå för hela universitetet. Samtidigt pågår ett arbete med att utveckla Stockholms universitets kvalitetssystem för forskning, där institutionsspecifika underlag har tagits fram som underlag för verksamhetsutveckling på institutionsnivån. Tanken är att dessa endast i begränsad utsträckning ska bygga på bibliometriska data. Stockholms universitet hör till dem som undertecknat DORA, San Francisco Declaration on Research Assessment, i syfte att undvika de negativa styreffekter för forskningen som helhet som bibliometrin riskerar att föra med sig. För att avgöra vilken forskning som håller hög kvalitet krävs en mångsidig genomlysning och en helhetsbedömning.

Under rådande pandemi har samhällets fokus på forskningen ökat starkt. Att ha forskningsfrågorna för ögonen är också särskilt viktigt för universiteten i kristider, där stödet från privata finansiärer kommer att minska starkt under de närmaste åren. Göran K Hansson och Hans Ellegren från KVA påminde också om detta i en debattartikel i Dagens Nyheter i fredags, där de påtalar de risker detta innebär för forskningen, och uppmanar regeringen att vidta tre åtgärder: att höja anslagen till Vetenskapsrådet under krisen för att högkvalitativ forskning inte ska gå förlorad, att stärka den fria forskningen på lång sikt och att införa ett enprocentsmål för forskningen. Detta stämmer väl med de argument som bland andra Stockholms universitet fört fram i inspel till forskningspropositionen. Till detta kan läggas behovet av en väsentlig förstärkning av finansieringen till forskningens infrastruktur. Det är endast genom en mångfald av starka forskningsmiljöer, med tillgång till adekvat forskningsinfrastruktur, som en tillräcklig bredd i forskningen kan säkras för framtiden, och för att lösa både dagens och morgondagens samhällsutmaningar.

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nya besked från regeringen och Folkhälsomyndigheten

Idag höll SUHF ett sedan länge planerat förbundsförsamlingsmöte, vilket gjorde att landets alla rektorer och förvaltningschefer samlat kunde ansluta till regeringens presskonferens kl 13. Där aviserades bland annat att universitet och högskolor från den 15 juni inte längre rekommenderas att bedriva utbildning ”på distans”, som det allmänt har kallats. Detta svarar väl mot det inriktningsbeslut som redan fattats för Stockholms universitets vidkommande, där vi inför höstens terminsstart räknar med en kombination av webbaserad undervisning och inslag på plats på campus – som glädjande nog nu blir möjligt att implementera. Det är förstås både viktigt och välkommet att lärosätena härigenom fått tydligare planeringsförutsättningar, framför allt inför hösten, och beslutet togs också emot positivt i sektorn. Men många nya frågor väcks också. Viktigt är att hålla i minnet att Folkhälsomyndighetens allmänna rekommendationer fortfarande gäller, såsom att begränsningen fortfarande är 50 personer vid allmänna sammankomster, att avstånd på två meter till andra rekommenderas, att trängsel i kollektivtrafiken måste undvikas och så vidare. Exakt vad det nya beskedet kommer att innebära för studenter och medarbetare vid SU får vi därför anledning att återkomma till.

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Beredning, utredning och aktuella förslag från regeringen

Idag har regeringens forskningsberedning sammanträtt. På dagordningen stod tre frågor: humaniora-samhällsvetenskap samt tvärvetenskap, varför vi har universitet samt deras roll i samhället och slutligen forskning och innovation. Det är inga små frågor – och diskussionen blev just så livlig som man kunde vänta sig. Vid beredningens nästa sammanträde, i augusti, är tanken att statsrådet ska presentera några huvudtankar i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Arbetet går alltså vidare enligt tidsplan trots coronakrisen, som dock givetvis kommer att påverka propositionens innehåll.

I förra veckan offentliggjordes att regeringen tillsätter en utredning angående forskningens infrastruktur, med Tobias Krantz som särskild utredare. Även om vi var många som hoppades att forskningsinfrastrukturen skulle inta en central plats bland förslagen i propositionen är detta ett välkommet besked. Det visar att signalerna från såväl lärosäten som finansiärer om att dessa frågor är avgörande för framtiden för svensk forskning, samt att forskningsinfrastrukturen idag är gravt underfinansierad, har nått fram och tagits på allvar.

Samma vecka fick vi också en promemoria på remiss, med svarstid 1 september, innehållande två förslag till ändringar i högskolelagen, båda med utgångspunkt i Styr- och resursutredningen. Det första förslaget gäller att den akademiska friheten och lärosätenas roll att utgöra en oberoende, kritiskt reflekterande kraft i samhället ska tydliggöras. Det är utmärkt och ett principiellt betydelsefullt steg i rätt riktning – både SU och SUHF har betonat behovet av detta, men också att det mer specifikt behöver avse utbildningens frihet; forskningens frihet har redan tidigare varit lagskyddad. Det andra förslaget, som fått ökad aktualitet genom coronakrisen, gäller att lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet ska lagfästas, i relation till arbetsliv såväl som till studenter. Även om en del återstår att lösa – bland annat kring finansieringen för den enskilda studenten – är också detta ett viktigt förtydligande. Med sin flexibla utbildningsstruktur där den grundläggande enheten utgörs av kursmoduler och inte hela program, och sina möjligheter för den som redan tidigare studerat att fritt återvända till högskolan senare i livet, har Sverige ett tämligen unikt system i världen. Det är bra att detta värnas.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Extra förbundsförsamling i coronatider

Med anledning av coronakrisen har SUHF idag, för andra gången sedan ordinarie förbundsförsamling ägde rum den 18 mars, hållit ett extra möte. Inledningsvis hade vi besök av statsrådet Ernkrans, som under en intensiv halvtimme redogjorde för regeringens åtgärder på senare tid och svarade på frågor. Bland annat nämndes det viktiga beslutet att arbetsskadeförsäkringen nu också omfattar covid-19, samt fördelningen av permanenta utbildningsplatser som offentliggjordes senare under dagen – och som för Stockholms universitets vidkommande betyder 80 nya helårsstudenter till hösten och 160 år 2021.

Huvudtemat för mötet var annars höstterminen, där vi alla ser behov att fatta inriktningsbeslut (vissa lärosäten har redan gjort det) samtidigt som ovissheten är stor. Ytterst beror allt naturligtvis på Folkhälsomyndighetens rekommendationer och hur de eventuellt kan komma att förändras framöver. Vi kommer inte att försöka oss på samordning inom sektorn – däremot är det av största värde med samråd och erfarenhetsutbyte.

Givetvis har vi beredskap för att fortsätta i digital form – många erfarenheter från vårens omställning är väl värda att ta till vara – men det finns också förhoppningar att åtminstone viss undervisning ska kunna genomföras fysiskt i mindre grupper. Det är vidare stor skillnad på erfarna studenter och nybörjarstudenter – hur vi på bästa sätt ska kunna välkomna de senare om det endast kan ske digitalt kräver noggrann eftertanke. En annan utmaning med många dimensioner är de internationella studenterna, där många frågetecken återstår. Ska vi alls kunna ta emot dem, och hur i så fall?

Ett är säkert: det kommande läsåret kommer att kräva stor flexibilitet och kreativitet av oss alla.

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar