Förskollärar- och grundlärarprogrammen utvärderade

UKÄ har nu offentliggjort resultatet av sin utvärdering av kvaliteten på landets alla förskollärar- och grundlärarutbildningar. Syftet med UKÄ:s granskning är dubbelt, att se till att utbildningarna säkerställer att studenterna får goda förutsättningar att nå examensmålen och att bidra till lärosätenas egna kvalitetsutvecklingsarbete.

Stockholms universitet får ifrågasatt kvalitet på grundlärarprogrammet F-3 samt 4-6, men däremot hög kvalitet på förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Det är givetvis glädjande med de båda program som får hög kvalitet, men vad gäller den ifrågasatta kvaliteten på de övriga grundlärarprogrammen krävs det krafttag. Vi har landets största lärarutbildning och det är helt nödvändigt att den erbjuder studenterna en fullgod utbildning.

Vad som står helt klart, och som UKÄ också tydligt underströk när de gav besked till rektor om utfallet, är att problemet huvudsakligen gäller kvaliteten på de självständiga arbetena. Vi har nu ett år på oss för att redovisa hur vi ska komma tillrätta med bristerna. Igår tillsatte jag en styrgrupp för åtgärdsredovisning under prorektors ledning och inrättade också en arbetsgrupp med representanter för de berörda institutionerna som ska arbeta vidare mer konkret med frågorna. Detta arbete har redan tagit sin början och en hel del åtgärder är planerade och påbörjade. T ex ska rutiner för handledning och examination skärpas och regelbundna möten ska införas mellan alla handledare och examinatorer för att öka samsynen, säkerställa en hög nivå och se till att de aktuella examensmålen examineras i de självständiga arbetena. Redan nu har kursen i självständigt arbete på grundnivån arbetats om, med bland annat utökad undervisning i akademiskt skrivande och i forskningsmetodik. Vad gäller svenskämnet, som är uppdelat på flera olika institutioner, behöver ett helhetsgrepp tas och samspelet mellan ämnesspecifik och ämnesdidaktisk kompetens behöver säkras, på samma sätt som redan sker inom matematikämnet.

Jag önskar styrgrupp och arbetsgrupp lycka till i deras viktiga arbete att vidta och redovisa åtgärder för att nå målet – hög kvalitet i alla våra grundlärarutbildningar!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Östersjön på Skansen

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

2019 års möte på Täcka udden

Huvudmannarådet för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har haft sitt årliga möte på Täcka udden, i vårsolens ljus. Som vanligt var det ett högkvalitativt möte fullmatat med såväl information som diskussion. Nytt för i år var att det under verkställande ledamotens presentation av verksamhetsåret 2018 var tre föredragande: förutom Göran Sandberg själv också Siv Andersson och Sara Mazur, ansvariga för hanteringen av projektbidrag respektive särskilda satsningar inom KAW sedan ett år tillbaka.

Wallenbergstiftelsernas betydelse för svensk forskning kan inte överskattas. Exempelvis står de för inte mindre än 60% av karriärbidragen för juniora forskare genom Wallenberg Fellows, liksom 60% av de konkurrensutsatta bidragen till seniora forskare genom Wallenberg Scholars-anslagen. När det gäller bidrag till postdoktorer bidrar de med inte mindre än 70% av vad Vetenskapsrådet gör. KAW är också synnerligen kreativa och drivande vad gäller jämställdhetsarbete. När det gäller Fellows är jämställdheten idag tämligen god – närmare 40% är kvinnor. Gällande Scholars är det närmare 30% kvinnor – men vad projektbidragen anbelangar är det knappt 20%. Siv Andersson presenterade här en nyutvecklad modell för att öka jämställdheten, där det fullt realistiska målet är 40% kvinnor som PI:s år 2023. Det finns anledning att återkomma till den.

Vad gäller de särskilda satsningarna, WASP-satsningen på AI och autonoma system, som koordineras av Linköpings universitet, och den nya parallella WASP-HS-satsningen som är ett oberoende parallellprogram som ska säkra behovet av forskning kring AI inom humaniora och samhällsvetenskap, samt WACQT-satsningen på kvantteknologi koordinerad av Chalmers, beskrev Sara Mazur de oerhört ambitiösa programmen, med enorma investeringar inte minst gällande internationella rekryteringar av såväl seniora som juniora forskare och doktorander. Unikt är också att satsningarna i hög grad drivs i samverkan med industrin och är särskilt utformade för att passa svenska behov och möjligheter. Dessa förstärkningar innebär oerhörda möjligheter inte bara för svensk forskning, utan för hela spektrat av nationella och internationella utvecklingsbehov på området.

En annan kärnfråga som diskuterades vid dagens möte var forskningens infrastruktur – den enskilt största utmaningen för forskar-Sverige idag. Det har gjorts enorma investeringar nationellt – för att ta MAX IV som ett exempel gäller det 5 miljarder – utan att den långsiktiga finansieringen av driften är säkrad, där en enorm kapitalförstöring riskeras om inte de unika möjligheter som idag finns med anläggningen till fullo kan tas tillvara. Universitetens främsta uppgift här är att rekrytera starkt, så att anläggningarna verkligen kan komma svensk forskning tillgodo. Vetenskapsrådet är samtidigt idag kraftigt underfinansierat beträffande nationell forskningsinfrastruktur. Men det finns också mer arbete att göra både för VR och för universiteten, med skarpare prioriteringar av vad som verkligen är nationell infrastruktur och bättre uppföljning av detta, liksom med utvecklade samarbeten mellan universiteten. Även här har KAW betytt mycket för sektorn, inte minst genom sina skarpa krav på universitetssamverkan för att tillmötesgå infrastrukturansökningar. Wallenbergstiftelserna visar vägen på många sätt, och de tjänar som en motor för hela sektorn – inte minst gällande kvalitet, jämställdhet och samverkan.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Rektorsresa till Rom

Tillsammans med 22 rektorskollegor från olika lärosäten runtom i Sverige befinner jag mig för närvarande i Rom – det är den största svenska rektorsdelegationen i internationellt sammanhang hittills. UKÄ, som har regeringens uppdrag att bidra till lärosätenas ledningsutveckling, organiserar för ändamålet regelbundet rektorsresor, senast till Sydafrika och Botswana för tre år sedan tillsammans med STINT. I dag deltar vi i ett seminarium i Svenska institutets vackra lokaler, på temat Universities in defense of science and common good, med inte mindre än ett sextiotal italienska deltagare – förutom rektorer, vicerektorer och andra akademiska företrädare också representanter för UKÄ:s och SUHF:s italienska motsvarigheter. Det har varit diskussioner om hållbarhetsfrågor – såväl miljömässig och ekonomisk som social och kulturell – och om andra svårigheter för universiteten i tider av falska nyheter, hot mot enskilda forskare och i förlängningen mot hela det demokratiska samhället. Imorgon träffar vi vice utbildningsministern, som har särskilt ansvar för högre utbildning och forskning, samt besöker de båda universiteten Sapienza och Roma Tre. (SU har samarbete med båda, bland annat genom UNICA-nätverket, men särskilt också med Sapienza inom ramen för det nya CIVIS-samarbetet.) Tanken med resan – förutom att stimulera samarbete och dialog kring viktiga frågor för sektorn – är att ge oss rektorer fördjupad internationell utblick och därmed möjlighet till fördjupad reflektion över vårt ledningsuppdrag.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

”Omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem”

Idag har jag, tillsammans med riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg och samordnaren för öppen tillgång Beate Eellend, deltagit i överlämnandet av Kungliga bibliotekets utredningar om öppen tillgång till departementsrådet Jonas Björck och hans medarbetare på Utbildningsdepartementets forskningspolitiska enhet. KB har ju regeringens uppdrag att samordna arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, på samma sätt som VR har uppdraget när det gäller forskningsdata. Själv har jag haft glädjen att vara ordförande i KB:s grupp för öppen tillgång, som lett och koordinerat de fem utredningsgrupper som nu efter ett och ett halvt år har avslutat sitt arbete. Grupperna har haft en bred sammansättning, med såväl företrädare för forskarsamhället och forskningsfinansiärerna som för lärosätesledningar och bibliotek (genom SUHF), och med tjänstemän från KB som utredningssekreterare i varje grupp.

Arbetet har resulterat i fem olika rapporter, vars teman utgår från VR:s ”Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information” 2015: ”Meriterings- och medelstilldelningssystemen i relation till incitament för öppen tillgång”, ”Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem”, ”Öppen tillgång till böcker”, ”Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång” samt ”Uppföljning av krav på öppen tillgång till publikationer samt rekommendationer för Creative Commons-licenser”. Till dessa fem utredningar har fogats en slutrapport som placerar övergången till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem i historisk kontext, som diskuterar begrepp och avgränsningar, inriktning och målbilder i den europeiska politiken och i svenskt sammanhang – och som även sammanfattar de fem utredningarna och deras sammanlagt 16 rekommendationer till nationella lösningar.

I övergången till öppen tillgång är det två utmaningar som framträder med särskild tydlighet. Den ena gäller meritvärdering och utvärdering av forskningskvalitet, det senare aktuellt inte minst i relation till det nya system för granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av forskning som UKÄ nu är i färd med att ta fram, och där KB-rapporten bland annat rekommenderar att riktlinjer för meritvärdering undanröjer aspekter som påverkar öppet tillgänglig publicering negativt. Den andra gäller betalningsströmmarna, där rekommendationen är att lärosäten och finansiärer bör ta delat ansvar för finansiering av publiceringskostnader, och att en grupp för samråd kring dessa frågor bör tillsättas – en sådan är för övrigt redan på god väg att bildas informellt i samband med pågående förlagsförhandlingar.

Direkt från departementet gick jag tillbaka till KB för ett nytt möte med gruppen för öppen tillgång, där vi bland annat diskuterade ett par andra regeringsuppdrag till KB – en rapport om totala kostnader för vetenskaplig publicering, samt en om FAIR-principer (Findable, Acessible, Interoperable, Reusable) för vetenskapliga publikationer. Vi fick också en presentation av det pågående arbetet med en utvärderingsrapport om det uppsagda Elsevieravtalet.

Utredningarna är överlämnade – men arbetet för öppen vetenskap fortsätter.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Viktiga besök, diskussioner och beslut

I förra veckan hade Stockholms universitet besök av landshövdingen Sven-Erik Österberg. Han hade själv bett om besöket för att få en presentation av universitetets verksamhet – givetvis ytterst uppskattat. I sin tidigare roll som landshövding i Norrbotten hade han varje vecka kontakt med Luleå tekniska universitet – men i Stockholm, med inte mindre än nitton lärosäten, om än av ytterst olika storlek, blir landshövdingens roll naturligt nog en annan. Hans övertygelse om lärosätenas betydelse som drivkrafter för utvecklingen i länet och regionen går dock inte att ta miste på. Det blev en mycket bra dialog om viktiga frågor, från stort till smått – alltifrån den övergripande frågan om regionens kompetensförsörjning till Bergianska trädgårdens infarter. Den senare frågan må vara liten, men det är en hjärtefråga för Stockholms universitet dit Bergianska hör, och där vi ser som vårt ansvar att värna trädgårdens långsiktiga botaniska och kulturhistoriska värden mot andra aktörers kortsiktiga behov av att finna billiga lösningar på infartsproblemet. Frågan engagerar också i hög grad Länsstyrelsen och inte minst landshövdingen själv, som redan tidigare besökt just Bergianska trädgården.

Häromdagen hade universitetet också kungabesök, eftersom Stockholms universitet för närvarande har värdskapet för HMK:s miljöprofessur, vilken i år innehas av professor Derek Muir som nu höll föredrag på temat ”Pollutants and climate change – dual threats to the Arctic”, följt av forskarkommentarer och diskussion, med Johan Kuylenstierna som moderator. Prorektor Clas Hättestrand var värd för detta evenemang, som jag förstått var mycket lyckat!

Själv satt jag samtidigt ordförande vid SUHF:s förbundsförsamling i Gävle. Där var Styr- och resursutredningen i år en huvudpunkt, som också var föremål för gruppdiskussioner. Alla är överens om utredningens stora betydelse och vikten av att sektorn gemensamt kan enas kring vissa grundläggande ståndpunkter. Men eftersom våra utgångspunkter är så olika är öppna diskussioner den enda vägen framåt, och detta blev ett viktigt steg på vägen nu när utredningen är remitterad.

Förbundsförsamlingen fattade också beslut om ett grundligt genomdiskuterat ramverk för kvalitetssäkring av forskning, något som efterfrågats av UKÄ, som senast i förra veckan också offentliggjorde sin rapport ”Granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av forskning, Rapportering av ett analys- och metodutvecklingsarbete”.

Vid Stockholms universitet har jag under veckan – på samma tema – fattat beslut om att uppdra åt professor Anders Karlhede, Fysikum, och professor Gunnar Svensson, Filosofiska institutionen, att i enlighet med den första punkten i Stockholms universitets åtgärdsplan 2019-2020 ”beskriva existerande kvalitetssäkringssystem för forskning och genomföra nödvändiga kompletteringar”. Detta arbete utförs med stöd från Ledningssekretariatet vid Rektors kansli, dit en ny utredare just rekryteras för ändamålet, jämte Avdelningen för forskningsstöd, universitetsbiblioteket samt områdeskanslierna. Jag är glad över att dessa erfarna medarbetare velat åta sig uppdraget – det är ett otroligt viktigt arbete för att stödja hela universitetets kvalitetsutvecklingsarbete för framtiden.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Färdplan för internationaliseringsarbete

Internationaliseringsutredningen, vars andra delbetänkande nu är på remiss, har presenterat ett antal förslag, såväl övergripande som mer detaljerade, på hur svensk forskning och högre utbildning kan främjas och utvecklas nationellt. Internationella utbyten har i själva verket varit en grundbult i universitetens liv ända sedan deras begynnelse under medeltiden, och denna rörlighet har varit av avgörande betydelse för kunskapsutvecklingen under århundradena. Välutvecklad internationell samverkan är en förutsättning för excellenta akademiska miljöer.

Stockholms universitet har i samband med sitt strategiarbete även tagit fram en särskild långsiktig plan för sin centrala internationella verksamhet, Global Engagement, som beskriver färdriktningen för arbetet framgent. Det handlar bland annat om att utveckla förutsättningarna för internationell rekrytering, mobilitet och samarbete, men också om en större närvaro på internationella forsknings- och utbildningsarenor. Idag har vi har våra prioriterade strategiska partneruniversitet – Helsingfors, Tokyo – samtidigt som vi är aktiva inom flera internationella nätverk. Två exempel som jag tidigare skrivit om är CIVIS, som just sökt pilotmedel inom ramen för EU-utlysningen European Universities Initiative, och det svensk-amerikanska CALIE, som lanserades i Washington DC i februari.

En ökad aktivitet inom internationella nätverk är viktig både för vår synlighet som universitet och för att främja våra student- och forskarutbyten. Det ställer dock stora krav på engagemang från ledningshåll. Idag har jag därför utsett Karin Bergmark, professor i sociologi och tidigare vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap, till nytt rektorsråd för internationell samverkan. Karin har ett viktigt arbete framför sig, i nära samverkan med den internationella samordnaren Maria Wikse och hennes team, för att ytterligare utveckla och stärka Stockholms universitets internationella profil.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar