Stockholm trio i Bryssel

Rektorerna i Stockholm trio, cheferna för avdelningarna för forskningsstöd och våra kontaktpersoner med lärosätesansvar inom Brysselkontoret är för närvarande i Bryssel på gemensam resa. Brysselkontorets chef Dan Andrée hade satt samman ett fullmatat program med möten, bland annat med centrala aktörer inom EU-kommissionen och European University Association. Själv ägnade jag måndagen åt ett heldagsmöte med EUA:s nya Research and Innovation Strategy Group, där vi bland annat träffade direktören för ERA (European Research Area), Anna Panagopoulou, och fick en uppdatering om hur arbetet utvecklas med de många konkreta mål som medlemsstaterna prioriterat, till exempel akademisk frihet, karriärvägar, meritvärdering och öppen vetenskap. Idag har alla Trio-rektorerna deltagit i varsin panel under den årliga konferensen med nätverket Science Business, där alla tre universiteten är medlemmar, på temat Sustainable horizons: Does our future depend on science? 

Syftet med resan är dubbelt: att ge bättre inblick i Brysselarbetet och dess möjligheter för våra universitet, men också att sätta Stockholm trio tydligare på kartan. Science Business-konferensen har dessutom gett rika möjligheter att bredda våra nätverk. 

Det är lätt att vara kritisk både mot EU-byråkratin och mot risken att stänga in sig i ett europeiskt fort och glömma världen utanför. Men det är också tydligt att Europa är en oerhört viktig samarbetsarena för universiteten, inte minst i tider av oro och förändring. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nytt år, nya möten

I förra veckan ägde det årliga dialogseminariet mellan forskningsfinansiärer och lärosäten rum. Som alltid blev det viktiga diskussioner om aktuella frågor. Denna gång först och främst om och med forskningsfinansieringsutredningen under ledning av Ingrid Peterson, som även kommer att besöka Stockholms universitet tillsammans med sina medarbetare. På eftermiddagen följde först ett öppet samtal inför kommande forskningspolitiska proposition, där det är mer angeläget än någonsin att vi kraftsamlar från sektorns sida och enas om viktiga gemensamma inspel, samt ett pass om den högaktuella frågan om meritbedömning, som inte minst hamnat högt på agendan genom EU-kommissionens, EUA:s och Science Europe:s gemensamma initiativ till CoARA, Coalition for the Advancement of Research Assessment, där Stockholms universitet är en av undertecknarna. 

Under veckan som gått har det mest varit interna möten av många olika slag, samt ett referensgruppsmöte med Studieförbundet för näringsliv och samhälle, som har ett mycket intressant pågående treårsprojekt om högre utbildning och forskning, där jag – med prorektor som ersättare – deltar i referensgruppen. 

På fredagen deltog jag i Uppsala universitets promotionshögtid – det var länge sedan jag sist hade möjlighet till det, så det var både roligt och givande. Det är oerhört viktigt att de starka forskningsuniversiteten i Mälardalsregionen håller samman och gör gemensam sak i viktiga regionala angelägenheter. Att tillsammans vara värduniversitet för SciLifeLab och de strategiska forskningsmedel som är förknippade därmed – men som ju dessutom är en nationell infrastruktur – är bara ett av de många uppdrag som förenar oss, som både utmanar och ger mycket tillbaka till universiteten.  

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Terminsstart – och internatstider

Så har vårterminen dragit igång. Nya och gamla studenter, svenska och internationella, fyller åter campus. Det är glädjande, trots att pandemin ännu inte är över, att verksamheten åter kan bedrivas i fysisk form – även om välkomstdagen numera är digital. 

Starten på vårterminen brukar också betyda internat i olika ledningskonstellationer; universitetsledningen träffades i början av veckan på fältstationen i Tovetorp, med en rad aktuella frågor på agendan. En av dem var omställningsstudiestödet, med en uppföljning av diskussionerna vid höstens prefektmöten, men också en nulägeskoll utifrån hur många som hittills antagits vid Stockholms universitet: totalt ett drygt tjugotal studenter. Av våra drygt 30 000 helårsstudenter är det förstås en försvinnande liten del. Det hindrar inte att vi ska bevaka utvecklingen – av totalt 25 000 sökande i landet har hittills 500 antagits medan 4000 fått avslag. Det återstår alltså många att behandla för CSN som fattar beslut, och det kan bli ett antal fler studenter till SU, men sannolikt ger det ingen säker grund för att dra slutsatser om hur vi bäst kan utveckla eller förändra våra utbildningar för att svara mot behoven. 

Även frågan om ekonomi i balans kom som vanligt upp till diskussion, liksom lokaloptimeringsfrågor och hur vi bäst ska driva dem vidare. Liksom alla andra lärosätesledningar i landet påbörjade vi även diskussionen om hur vi ska lägga upp arbetet för att möta de utmaningar som ChatGPT och AI rent allmänt ger för både undervisning och examination, en fråga som kommer att stå i fokus framöver. 

Själv fortsatte jag sedan direkt till ytterligare ett internat, nämligen det årliga rektorsmötet i Steningevik, dit statsrådet Mats Persson, statssekreterare Maria Nilsson och övriga departementsledningen också traditionsenligt kom. Vi fick bland annat ta del av statsrådets tre prioriteringar för mandatperioden: excellens, internationalisering och innovation. Vad gäller excellens påpekade han allvaret i att forskningen i Sverige tappat i andel av BNP, framför allt avseende de privata företagens andel. Beträffande internationalisering påpekade han att mer kan göras – vi behöver locka hit fler professorer såväl som unga forskare i den globala konkurrensen om talanger. Slutligen beskrev han ”den svenska paradoxen”, att trots storsatsningar på FoU så lite kommer ut i form av innovation. Generellt efterlyste han färre övningar i att ta fram strategier och planer och mer konkret handling.

Presentationen antydde ett personligt huvudfokus från statsrådets sida på forskningsfrågorna; han återkom också vid flera tillfällen till sin bakgrund som disputerad demograf. Den mer än timslånga diskussion som följde, där många av lärosätenas kärnfrågor av vitt skilda slag passerade revy, visade samtidigt att den nya utbildningsministern verkligen lägger sig vinn om dialog med sektorn. Men regeringen är fortfarande ny på jobbet, vilket givetvis innebär att långtifrån alla frågor ännu har några svar. Dialogen lär få sin fortsättning, allteftersom utlovade reformplaner så småningom kristalliseras ut. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

God jul och gott nytt år!

Så har vi haft terminens sista rektorsföredragning med en diger mängd beslut, och nu förbereder sig hela verksamheten för helgerna. Jag vill önska alla, medarbetare som studenter, en riktigt skön och vilsam ledighet!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nobeldagen – och vetenskapens villkor

Idag, på Nobeldagen, är det vetenskapens och litteraturens stora fest. Efter två års uppehåll i Nobelfirandet är det särskilt glädjande att på nytt kunna samlas för att hylla pristagarna – i förrgår med Nobelkonsert, igår med den traditionsenliga mottagningen till deras ära och idag med själva kulmen på festligheterna, prisutdelning och bankett. 

Det är rekord i antal pristagare som är på plats i Stockholm, eftersom även pristagarna från de två senaste åren bjudits in till årets Nobelfirande. Dessutom är det för Stockholms universitets del rekord i pristagarbesök, med inte mindre än 18 pristagare som gästar universitetet i en rad olika sammanhang – alltifrån de officiella Nobelföreläsningarna som anordnas av KVA till en rad föreläsningar och seminarier med årets och tidigare års pristagare som olika institutioner bjudit in till, både under veckan som gått och i början av nästa vecka. Det är en vitamininjektion för hela universitetet, inte minst för studenter och unga forskare, när pristagarna generöst delar med sig såväl av sin vetenskapliga kunskap som av sin rika erfarenhet. 

Men det finns alltid smolk i glädjebägaren. Svenskt Näringsliv offentliggjorde nyligen sin reformagenda för svensk högre utbildning och forskning. Vad gäller den sistnämnda konstaterar de att svensk forskning hamnat på efterkälken, och levererar en rad handfasta tips för hur man ska komma till rätta med situationen, bland annat en innovationspremie omfattande 25% av basanslaget för forskning, en kraftig acceleration av den beslutade, men ännu inte ens genomförda profilområdesreformen samt inrättande av ett nytt svenskt toppuniversitet, gärna en amerikansk filial. Analysen är ett faktum – men slutsatserna enligt min uppfattning felaktiga. Jag har redan i ett tidigare seminarium med Svenskt Näringsliv polemiserat mot dem. 

Det var därför särskilt intressant att i dagens DN läsa KVA:s ständige sekreterare Hans Ellegrens debattartikel i samma ärende. Även han delar analysen, men hans recept är ett annat. Han försvarar primärt den förutsättningslösa forskningen, och har också tre helt andra råd: att staten ska kraftsamla sina begränsade resurser, det vill säga att koncentrera resurserna till de ”miljöer som har störst chans att generera resultat och kunskap som kan komma samhället till nytta”, att lärosätena ska kraftsamla och prioritera fördelningen av forskningsmedel samt att de ska prioritera sin kärnverksamhet. Det förstnämnda är förstås statens ansvar att hantera. De två senare är universitetens frågor, och här håller jag helt med Ellegren. Nya medel används alltför ofta till att anställa fler, istället för att ge dem som anställs vettiga förutsättningar att bedriva sin forskning. Här har vi vid Stockholms universitet exempelvis grundprincipen att alla läraranställningar ska vara fullfinansierade, och det bör vara en självklarhet att nyanställda lärare också ska förses med rimliga möjligheter att kunna bedriva sin verksamhet. Ellegren påtalar också att förvaltningarna tenderar att växa. Sant är att lärosätenas status som myndigheter allt oftare innebär krav av olika slag, som inte sällan medför behov av expansion. Vid Stockholms universitet försöker vi tillämpa principen ”good enough”, det vill säga att vi givetvis måste uppfylla lagkraven men inte alltid måste vara bäst i klassen. Dock kan man invända att förstärkningar av förvaltningen inte bara har sin grund i den ängslan Ellegren tycker sig se hos det akademiska ledarskapet att inte göra fel, utan att det idag ställs krav, exempelvis på informationssäkerhet, som i högsta grad har bäring på kärnverksamheten och som måste prioriteras för forskningens skull.  

Det är bra att debatten förs, och både välkommet och viktigt att Nobeldagen inte bara kastar ljus över pristagarnas gärning utan också över vetenskapens villkor. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Strategier för Stockholms universitet 2023-2026

Universitetsstyrelsen har fattat beslut om nya strategier för Stockholms universitet 2023-2026. Det är ett övergripande dokument som beskriver universitetets grundläggande värden och uppdrag samt anger en färdriktning för de kommande åren. Det ska visa vilka vi är, vad vi vill och vart vi är på väg – det viktigaste av allt i en tid då inte bara universiteten, utan även kunskapen generellt, befinner sig i en korseld av motstridiga åsikter och krav från många håll. 

Utöver kärnvärdena från Magna Charta Universitatum – autonomi och akademisk frihet – har universitetet sedan tidigare identifierat kunskap, upplysning och sanningssökande som värden som tillsammans kännetecknar just Stockholms universitet. Nytt för i år är även att fyra strategiska områden pekas ut, som sammanfattar vårt uppdrag och som strukturerar själva dokumentet:

  • Stockholms universitets forskning ska vara internationellt ledande och drivande i framväxten av ny kunskap. 
  • Stockholms universitets utbildning ska vara bred, forskningsanknuten och av hög internationell kvalitet för individens och samhällets utveckling. 
  • Stockholms universitet ska ha en välfungerande organisation med starka akademiska miljöer, och bedriva ett strategiskt rekryterings- och kompetensförsörjningsarbete. 
  • Stockholms universitet ska vara en samhällskraft som bidrar till demokrati och hållbar utveckling. 

Det är ett högst medvetet val att vi inte arbetar med siffersatta mål i vår övergripande strategi – det är min övertygelse att målstyrning av det slaget inte lämpar sig i ledningen av akademisk verksamhet. Strategierna ska realiseras genom ett skiktat ledarskap i nära dialog mellan universitetets olika nivåer – institutioner, områden/fakulteter och universitetsledning – med korta kommunikations- och beslutsvägar. För att kunna följa upp strategierna och se till att universitetet rör sig i rätt riktning över tid följer vi löpande ett antal utvalda indikatorer, vad gäller både forskning och utbildning. På så sätt kan vi i tid både upptäcka och ha möjlighet att åtgärda de problem som oundvikligen uppstår på ett stort universitet. 

De centrala strategierna utgör ett ramverk för övriga styrdokument inom universitetet; olika handlingsplaner men inte minst också förvaltningens verksamhetsplaner. De är givetvis nära förbundna med de områdes- och fakultetsspecifika strategiska planer som tagits fram i en parallell process. Samtidigt som de är vägledande för dessa planer är de också formulerade utifrån områdenas behov och prioriteringar, i en process som varit både top-down och bottom-up: ”Arbetet med att förverkliga strategin är ett gemensamt uppdrag och ansvar som involverar universitetsledningen, kärnverksamheten, universitetsförvaltningen och studenterna. Kollegialt inflytande, studentmedverkan, jämställdhet och likabehandling ska prägla arbetet.” 

Det är min starka förhoppning att strategierna ska vara en motor i ett gemensamt utvecklingsarbete för hela Stockholms universitet. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Aula Magna 25 år – i centrum för verksamheten

Aula Magna har under den gångna veckan fyllt 25 år, och det har även traditionen med magisterpromotioner – den första hölls just i den splitternya aulan i november 1997. I fredags var det åter dags, med prorektor som talare. Det är alltid en stor glädje att få använda vår vackra aula i olika sammanhang av betydelse, inte minst när den är överfylld av entusiastiska nyexaminerade masterstudenter och deras anhöriga. 

Tidigare i veckan hölls också i aulan den första föreläsningen i en serie om barns rättigheter, tillägnad Drottning Silvia och hennes arbete kring dessa frågor och arrangerad av Stockholms universitets Barnrättscentrum. Drottningen deltog själv mycket aktivt på plats. Marta Santos Pais, barnrättsexpert som bland annat under tio år tjänstgjort som FN:s särskilda sändebud för frågor om våld mot barn, höll en kraftfull föreläsning som belyste det stora allvaret i dagens situation med världens många krigs- och krishärdar där barnen ofta blir de mest utsatta – men som även vågade ingjuta visst hopp genom att visa på de många krafter som verkar för att främja barnrätten runtom i världen. Hennes föreläsning följdes av två kortare inlägg om barns rättigheter i kristider, av Rebecca Thorburn Stern och Aoife Daly. Avslutande talare var universitetsstyrelsens ordförande Mats Melin. 

Vi har även under veckan haft besök av Wallenbergstiftelserna, som befinner sig på turné till de universitet som tar emot deras bidrag. Denna gång låg följaktligen särskilt fokus på deras stora satsningar under de senaste åren på materialvetenskap för hållbar utveckling och på datadriven livsvetenskap, med flera forskarpresentationer bland annat inom dessa områden, och en informell lunch med forskarna i Mezzaninen i Aula Magna. Men det fanns också utrymme för en kort presentation av Stockholms universitet och för dialog med ledningen i viktiga frågor, såsom grundforskningens betydelse, forskningsinfrastrukturer och deras finansiering och mer allmänt om forskningsfinansiering i framtiden. Wallenbergstiftelsernas aktiva dialog med forskarsamhället är och förblir unik, inte minst i att de också involverar företrädare för universiteten i styrningen av sina stora programsatsningar. Det förvandlar universiteten från passiva bidragsmottagare i inbördes konkurrens, till aktiva partners med gemensamt ansvar för att se till att programmen blir framgångsrika. Det, om något, är (som det berömda villkoret föreskriver för KAW:s bidrag) landsgagneligt. 

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Franska rektorer på Stockholmsbesök

I veckan som gått har ett tjugotal franska rektorer och vicerektorer besökt Sverige under tre dagar, dels för att träffa kollegor inom SUHF – en svarsvisit till det besök vi svenska rektorer gjorde i Paris i våras – dels för att delta i ett trilateralt möte om europeiska universitetsallianser, gemensamt organiserat av de franska och tyska ambassaderna, med allianser mellan (bland annat) franska, tyska och svenska universitet som sin målgrupp. Den första, fransk-svenska delen av mötet hölls på Stockholms universitet, i Albano. 

Den franska delegationen hade bland annat önskat innovation som tema, med tanke på Sveriges roll som topprankat innovationsland – här hade vi en rad utmärkta presentationer både av den övergripande frågan om framgångsfaktorer och av enskilda exempel. Vi fick också möjlighet till utbyte om Sveriges kommande ordförandeskap i EU, i relation till de franska erfarenheterna som ordförandeland i våras. Det ställde skillnader mellan våra länder i blixtbelysning – men visade också på möjligheter till fortsatt dialog universiteten emellan i de frågor som är särskilt viktiga för oss. Sist, och kanske allra viktigast, hade vi akademisk frihet som ett nyckeltema, en absolut kärnfråga för både franska och svenska lärosäten. Vi är – bland mycket annat – helt eniga om behovet av att grundlagsskydda den akademiska friheten. 

Jag är övertygad om att dialoger av detta slag är helt nödvändiga i en värld där hoten mot demokrati, yttrandefrihet och akademisk frihet bara ökar. Att utbyta erfarenheter och främja samverkan mellan lärosäten i olika länder är då ett sätt att gemensamt och aktivt istället utveckla dessa hotade värden.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Veckan som gått – ur universitetets perspektiv

För Stockholms universitets vidkommande innehöll regeringens budgetproposition inga överraskningar, utöver det glädjande beskedet att vi tillförs 750 000 för vår sjukhusfysikerutbildning. Tanken är också att denna summa ska dubbleras 2024. Tillsammans med övriga lärosäten som bedriver denna bristutbildning hade vi skrivit till den förra regeringen för att påtala att utbildningen är kraftigt underfinansierad. Även om de nu tillförda medlen är mer blygsamma än de som äskades, utifrån faktiska kostnader, är det en värdefull signal om att detta är en samhällsviktig utbildning som Stockholms universitet fortsatt ska ge. 

Utbildningsminister Mats Persson träffade samtidigt i veckan lärosäten och andra myndigheter under utbildningsdepartementet i ett möte där han presenterade propositionen – ett första viktigt dialogtillfälle med ansvarigt statsråd. På många frågor som ställdes vid mötet finns naturligt nog ännu inga svar, utöver att regeringen avser att följa dem noga. Särskilt positivt i detta möte var dock försäkran att det inte finns några planer från regeringens sida på att dra in myndighetskapital. I de ekonomiskt ansträngda tider vi befinner oss var det ett välkommet besked. Stockholms universitet har dock, till skillnad från många andra lärosäten, redan förbrukat stora delar av sitt myndighetskapital genom strategiska satsningar av olika slag, efter återkommande signaler från flera regeringar om problemen med ackumulerade myndighetskapital, så för oss blir tyvärr bufferteffekten lägre. 

Under veckan har Stockholms universitet även stått värd för Arbetsgivarverkets årliga Arbetsgivardag som ägde rum i Aula Magna. Den brukar numera hållas hos någon av myndigheterna – ett värdefullt sätt att få en glimt av andras verksamhet. I år talade Pontus Johnson, professor i säkerhet och information vid KTH, Therese Naess, chef för Nationellt cybersäkerhetscenter och ÖB Micael Bydén på temat säkerhet, cyberhot, verksamhetsutveckling och tillit – onekligen högaktuella teman för alla myndigheter, inte minst lärosätena. Vid regeringens förvaltningspolitiska seminarium, som avslutade dagen, talade civilminister Erik Slottner om regeringens planer på förvaltningspolitikens område. 

Samtidigt lanserades i Aix-en-Provence en ny period för CIVIS, den europeiska universitetsallians där Stockholms universitet deltar. En delegation från universitetet var på plats – själv deltog jag dock denna gång endast digitalt. Alliansen består idag av elva universitet i Europa samt en associerad grupp med sex afrikanska universitet. En ny period med delvis ändrade villkor för finansieringen från EU-kommissionen innebär nya administrativa utmaningar, men färdriktningen står fast, inte minst arbetet med ”hubbar” för att utveckla studentmobilitet och gemensamma utbildningar med fokus på olika samhällsutmaningar – som klimat, energi och miljö, den hub som Stockholms universitet är värd för och där ett nytt, gemensamt masterprogram nu står redo att lanseras. Ett ökat samarbete med europeiska universitet har varit en del i universitetets strategier under alla mina år som rektor. CIVIS ger nya och unika förutsättningar att förverkliga detta, samtidigt som öppningen mot de afrikanska partneruniversiteten också innebär många möjligheter. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Apropå universitetsstyrelsens budgetbeslut

Universitetsstyrelsen har i veckan hållit sammanträde och fattat beslut om budget för 2023, med vissa förbehåll då regeringen ju presenterar sin budgetproposition först på tisdag. Där väntas dock inga tillskott, och vissa satsningar som gjordes under pandemin upphör också i år. Det allmänna ekonomiska läget är ju dessutom bistert, liksom överallt i samhället, beroende framför allt på inflationen som påverkar universitetets kostnader – exempelvis genom konsumentprisindex (KPI) som innebär indexuppräkning på befintliga hyreskontrakt – och därtill på ökande kostnader, inte minst på el och värme. En betydande höjning av enhetshyran är alltså att vänta inför 2023 – men exakt hur stor den blir beslutas först när oktober månads KPI, som ligger till grund för indexuppräkningen, blir känd. Tillsammans med det universitetsinterna projektet Ekonomi i balans innebär allt detta ett verkligt stålbad för universitetets verksamhet. 

Liksom kollegor vid andra lärosäten som genomgått liknande ekonomiska prövningar – både i Sverige och i andra länder – kan jag samtidigt konstatera att det inte helt och hållet är av ondo. Det kan fungera som en nyttig övning i att prioritera och vässa verksamheten. En expansion till varje pris, bara för att det finns möjlighet, är inte nödvändigtvis bra. Att pröva och ompröva, för att verkligen säkerställa att anställningsbesluten är långsiktigt strategiska – och att ibland avstå – höjer tvärtom kvaliteten. Det är lätt att vara för snabb, när resurser finns, att rekrytera utan att reflektera. Jag syftar primärt på våra läraranställningar – inte på postdok- eller doktorandanställningar.

Vad gäller de senare är det nu inom flera fakulteter ett verkligt problem att de måst hållas nere under flera år. Återväxten är alarmerande låg på flera håll, och det beror inte på svårigheten att rekrytera utan enkom på medelsbrist. Styrelsen har nu särskilt framhållit vikten av att lyfta fram behovet av ökad doktorandrekrytering som ett mål i universitetets centrala strategier, som också var uppe till diskussion i styrelsen och som beslutas i december. Forskningsmiljöer kräver återväxt för att förbli vitala. Här behövs alltså en aktiv omprioritering trots de knappa resurserna.  

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar