Läraryrkets status

Åter på universitetet idag efter påskledigheten; vicerektor för lärarutbildningen Anders Gustavsson och jag har nu haft tillfälle att diskutera Peter Wolodarskis söndagskrönika i DN, med de två problembilder han tecknar från Skol-Sverige.

Vi tror mindre än DN på ensidiga larmrapporter, men i Wolodarskis första problembild är det lätt att instämma – att behörighets- och legitimationsreformen riskerar att beröva skolan en del mycket duktiga lärare med lång erfarenhet. Det är bra att reformen ställer krav på hög kompetens, men den måste kompletteras med möjligheten för erfarna lärare som inte klarar de formella behörighetskraven att få sin reella kompetens prövad. På Anders Gustavssons initiativ inledde Stockholms universitet för några veckor sedan en diskussion med Utbildningsdepartementet om att bygga upp en sådan valideringsverksamhet. Reaktionerna har varit positiva och SU har nu uppdraget att lämna in ett förslag.

Wolodarskis andra problembild är också delvis verklighetsgrundad. Det är olyckligt att man idag kan komma in på lärarutbildningen med låga poäng på högskoleprovet, och det systemet bör ändras. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma de positiva signaler som finns om att läraryrkets status är på väg att förbättras. Till den stora grundlärarutbildningen med inriktning mot förskoleklass och arbete i grundskolans år 1-3 har antalet sökande vid Stockholms universitet de tre senaste terminerna ökat från 477 till 592. Dessa 592 sökande konkurrerade inför våren 2013 om 45 platser. Till alla tre grundlärarutbildningarna sökte inför våren 1344 personer, att jämföra med 1015 tre terminer tidigare. Denna utveckling är viktig att betona, inte minst för att ge nyantagna lärare det erkännande de både förtjänar och behöver i sitt framtida arbete.

Men Wolodarski har rätt i att de stora insatserna för att höja lärarnas status idag måste göras i skolan: att lärare måste få tid att undervisa, substantiellt högre månadslön och hållbara arbetsvillkor.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Läraryrkets status

  1. Viktor Andersson skriver:

    Intressant det du skriver och all heder åt de framtida lärarna. Min fråga är då, har det gjorts en uppföljning av de sökande som antagits i högskoleprovsgruppen, deras resultat på provet och genomströmningen? Det vore intressant att få ta del av en sådan, jag upplever det annars väldigt mycket i de disk. som förs att ”alla vet” men var är data? Vän av ordning så undrar jag även var uppgiften om de 1344 sökande kommer. Enligt den sökfunktion som finns på uhr.se så var det 592 (!) sökande VT2013. Även det är en ökning men inte lika kraftig. Däri framgår även att det finns de som sökt sent, dvs efter den 15/10.Att ha en sådan öppning visar ju att det förväntas ett rekryteringsbehov utöver de som sökt i tid, och bland dessa saknar meritvärde/meritpoäng/högskoleprovsresultat relevans.
    Fundering: om det skulle vara aktuellt att minska gruppen som antas via högskoleprovet, vilket meritvärde skulle då de sökande som istället skulle erbjudas en plats ha i sitt gymnasiebetyg? Du noterar mycket riktigt att det nu finns ett tak på 22,50 mot tidigare 20,00 eftersom det finns meritpoäng. Vad blir då kvar av de 13,10 poäng det krävdes för att komma in i gruppen BI om meritpoängen (som är relativt innehållslösa för prognosvärde) räknas bort. Är de studenterna bättre?

    • astridwidding skriver:

      Jag håller med om att det vore intressant med en sådan uppföljning; vad jag vet har det inte gjorts. Vän av ordning har rätt vad gäller sifferexercisen – tack för påpekandet! Vad gäller din avslutande fundering är jag inte helt säker på att jag förstått rätt, men om andelen sökande som kommer in på högskoleprovet minskas sänks ju samtidigt meritvärdet i betygsurvalet. Det finns ingen undersökning på om de med låga meritvärden har maxtillägget på 2,5 meritpoäng, men ett kvalificerat antagande är att så nog inte är fallet. I så fall skulle en borttagen meritpoäng för dem med lägst meritvärde inte påverka så mycket.Effekten av meritpoängen är ju framför allt tydlig vid höga meritvärden när konkurrensen är knivskarp.

  2. Åke Ålander skriver:

    Intressant att Du bemöter Peter på ett så balanserat sätt. När kommer Ni ifrån universitet- & forskarvärlden profilera och stödja lärarna på riktigt i debatten?
    Ni borde väl föra lärarnas talan, vad gäller kvalitet och kravbild mm i dagens förflackade
    skola. Varför hörs inte Ni oftare?

  3. Måns Barklund skriver:

    ÄNTLIGEN en debatt i detta ämne, jag har sett med oro på skolans utveckling under 2000 talet. Det Peter Wolodarski tar fram som jag anser är den viktigaste och tyvärr alltför bortglömda egenskapen hos en lärare är ledarskapet i klassrummet. Ledarskapet måste lyftas fram som en av de viktigaste egenskaperna en lärare ska bemästra efter fullgjord utbildning. Ett ökat fokus på ledarskapet skulle dessutom höja yrkets status.

    Ämneskunskap och didaktik i all ära men kan inte en lärare leda sin klass är det inte framför elever denna lärare skall stå. Denna lärares ämneskunskaper kan säkert användas på andra mycket bättre sätt i skolor men inte framför elever.

    Hur ser du som rektor och ledare på de ledaregenskaper en lärare skall bemästra?

    • astridwidding skriver:

      Visst har du rätt i att det krävs förmåga att leda arbetet i en klass. Det är förvisso en oerhört viktig förmåga i sig, men den blir inte sämre av att bottna i solid ämneskunskap. Jag håller med dig om att det är viktigt att detta också kommer fram under utbildningen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s